Skola utan marknadsstyrning, resurser efter behov - Vänsterpartiets om skolpengen i Lund

Vänsterpartiets förslag till kommunfullmäktige 2016-06-15

Skola utan marknadsstyrning – resurser efter behov

Genom sättet att fördela pengar visar kommunen vad som anses väsentligt i skolan: antingen konkurrens utifrån marknadsstyrning eller undervisning utifrån elevernas behov.

Fördelningsmodeller som bygger på att varje elev representerar en skolpeng leder till fokus på konkurrens mellan skolorna om elever. För varje elev skolan lyckas locka till sig kommer en extra summa pengar i form av skolpeng. Samtidigt gäller det motsatta: För varje elev som flyttar förlorar skolorna en summa pengar oavsett om personalstyrkan kan förändras eller inte. Detta riskerar leda till obalans mellan skolorna – på den ena skolan för många elever, på den andra för få – och till segregationstendenser mellan skolor som föräldrar anser har olika status. 

Skolpengssystem tar resurser från undervisning då det kräver omfattande rapporteringssystem och ständiga anpassningar till förändrade ekonomiska villkor, men innebär också en mycket stor osäkerhet för skolledningarna då de inte vet hur många elever, och därmed hur mycket pengar, de har under läsåret.

Fördelningsmodeller som bygger på finansiering utifrån behov leder istället till fokus på undervisning och lärande. Det ger större förutsägbarhet vad gäller ekonomiska resurser och därmed arbetsro för alla skolor, som slipper konkurrera mot varandra om antalet elever. Skolor som har större behov har också möjlighet att få större tilldelning av ekonomiska resurser och klyftorna mellan områden och elever kan utjämnas på ett mer effektivt sätt. Den inneboende segregerande drivkraften försvinner och rapporthysterin kan minskas.

Kommunstyrelsens förslag till ny skolpeng är förvisso ett fall framåt jämfört med den extrema form av New Public Management som infördes 2008. Men det är samma ekonomistiska princip som ska tillämpas; antalet barn räknas varje månad, vilket ligger till grund för månadsvisa utbetalningar. Förlorar skolan ett barn förlorar den också en skolpeng, men har samtidigt kvar samma personalstyrka. 

I en modell med resurser efter behov fördelas pengarna årsvis av nämnden per skola eller rektorsområde efter skolornas elevantal, elevernas behov och skolans uppdrag. För att garantera alla elevers rätt till kunskap byggs tilläggsresurser efter elevers förutsättningar in i fördelningen, vilket kan likna den modell för tilläggsresurs som kommunstyrelsen föreslår. En behovsbaserad modell betyder att skolorna slutar vara ekonomiska resultatenheter, en större omfördelning kan ske mellan skolorna och att rektorns roll som pedagogisk ledare kan återupprättas.

Vänsterpartiet föreslår

att kommunstyrelsen ges i uppdrag att arbeta fram ett förslag till resursfördelning som
bygger på skolornas elevantal, elevernas behov och skolans uppdrag.

Det finns ingen bra plats för en ny gymnasieskola i Lund. Låt bli att bygga!

Lunds kommun har fattat beslut om att bygga en ny gymnasieskola. Vänsterpartiet är motståndare till ett sådant bygge, eftersom skolan inte behövs. Ytterligare en stor kommunal gymnasieskola i Lund med 1400-2000 elever kommer fortsätta ta elever från skolor i andra kommuner. Därmed riskerar vi att gymnasieutbildning centreras till Skånes största städer. Det ger långa pendlingstider för eleverna och sämre utvecklingsmöjligheter för Skånes mellanstora orter.

Att bygga en gymnasieskola med plats för 2000 elever (fullt utbyggd) för flera hundra miljoner görs inte på en eftermiddag. Det har visat sig svårt att hitta en bra plats för att bygga en så stor fastighet. Ett av de viktigaste kraven är att gymnasieskolan ska ligga centralt i staden, så nära centralstationen som möjligt. Det kan låta lyxigt, men är en förutsättning för att eleverna ska vilja gå på just denna skola. En mycket stor del av Lunds gymnasieelever pendlar till Lund från andra orter, och hamnar därför på Lund C. Att byta till stadsbuss (eller spårväg) för att ta sig vidare förlänger elevernas restid och innebär dessutom ett stor problem på en redan överbelastad centralstation.

Ingen av de fyra platser kommunen har pekat ut som möjliga att bygga på är bra. Alla har fler negativa än positiva konsekvenser. Ett bygge på flera hundra miljoner riskerar att bli ett misslyckande redan från början:

1) Svaneskolans tomt. Detta innebär att Svanes 357 elever måste flyttas någon annanstans, och ytterligare en ny högstadieskola måste byggas. Det är både dumt, dyrt och svårt. Läs mer om Svane här.

2) I anslutning till Lerbäckskolan. Ett alternativ som avfärdas av många. Lerbäck är Lunds stads största grundskola, och en gymnasieskola precis bredvid skulle innebära ett väldigt stort skolcampus med väldigt många elever på samma plats. Dessutom finns andra planer för marken runt Lerbäck, framförallt bostadsbyggande.

3) CC House är det rimligaste alternativet, men riskerar att bli väldigt dyrt. Marken måste köpas av kommunen och befintlig fastighet måste byggas om rejält (eller rivas) innan nytt kan byggas.

4) Biologihuset på Tornvägen anses vara för långt bort från Lund C. Det är visserligen inte jättelångt med cykel, men utifrån den kunskap om gymnasieeleverna som utbildningsnämnden har bedöms detta som ett dåligt alternativ.

Vänsterpartiet vill att det ska finns bra gymnasieutbildning på många olika orter i Skåne. Det är bra för ungdomarna, som slipper pendla, och för städerna, som har kvar sina gymnasieungdomar på orten under dagarna, vilket främjar näringsliv och ortens utveckling. Vi vill se ett bättre samarbete mellan de skånska kommunerna så att gymnasieutbildningen kan planeras mer tillsammans. På så sätt möter vi elevernas behov och önskemål av utbildningar. Att Lund bygger en ny gymnasieskola gynnar varken Lund eller Skåne.

Nedskärningar genom hemlig budgetprocess

Denna artikel är också publicerad i veckans nummer av Veckobladet

För några veckor sedan började kommunens budgetprocessen. Varje nämnd besöker kommunstyrelsens arbetsutskott och presenterar sin verksamhet, sina utmaningar och behov. Partierna tar sedan med sig denna information i sitt budgetarbete och budgeten beslutas av kommunfullmäktige under två dagar i juni.

Vanligtvis är den här processen ganska öppen. Nämnderna brukade ta fram handlingar om sina budgetönskemål och beskriver nämndens olika verksamheter, eventuella nya lagar och de behov som finns framöver. Alla lundabor har kunnat läsa dessa handlingar och dra sina egna slutsatser. Men så är det inte det här året.

Det här året är budgetprocessen till stor del hemlig. Nämnderna är inkallade till kommunstyrelsens arbetsutskott tidigare än vanligt, och har inte hunnit besluta om sina budgetärenden i själva nämnden. Det är därför bara presidiet, nämndernas ordföranden, som vet vad som kommer presenteras. Powerpoint-presentationerna som visas har sedan stämplats som arbetsmaterial. Det betyder att de inte är offentlig handling och medborgarna kan inte begära ut dem för att själva läsa och dra slutsatser. Det är locket på och hemligt.

Lunds kommun har beslutat att göra nedskärningar på 193 miljoner nästa år (summan ligger i den budget som beslutades förra året). Det kallas “effektiviseringar”, men innebär helt enkelt att de kommunala verksamheter ska ha mindre pengar att röra sig med. Önskemålet från kommunens ledning, S och Mp, är att samma saker ska göras billigare, men efter mer än 10 år av nedskärningar är det omöjligt att skära mer på kommunens verksamheter utan att det ger stora effekter.

Så vad finns då i dessa hemliga powerpoint-presentationer? Jo, de innehåller alltså förslag på stora nedskärningar, av framförallt två olika typer: 

1) Sänka Lunds kommuns kostnader till genomsnittet. På många områden har Lunds kommun lite bättre kvalitet och lite högre ambitioner än jämförbara kommuner. En möjlig nedskärning är att helt enkelt sänka kommunens kostnader för skola, socialt arbete och äldreomsorg till genomsnittet för jämförbara kommuner.

2) Ta bort verksamheter som anses vara “extra” eller utöver lagkrav. På denna lista hamnar många saker som kommuninvånarna använder och uppskattar, t.ex. den öppna förskolan, kostnadsfri kollektivtrafik för äldre över 75 år och träffpunkterna för äldre. Nedläggningar av denna typ av verksamheter får stora konsekvenser för många lundabor och är ofta viktiga i kommunens förebyggande arbete. 

Vi vet såklart ännu inte vad de olika partierna kommer föreslå i sina budgetar, men från vänsterpartiets sida kan vi garantera ett starkt motstånd mot nedskärningar och försämringar och istället satsningar på välfärden.

Klart Svaneskolan måste vara kvar!

Det händer alltid mycket i Lunds kommunpolitik. Den här veckan är Svaneskolans framtid en av de största och viktigaste frågorna. Jag har varit på två möten om skolan och användningen av marken som den ligger på senaste dagarna, och det är uppenbart att det vore en dålig lösning för Lund att flytta Svaneskolan och dess elever. Svaneskolan måste därför vara kvar där den är, och få utvecklas på det sätt som är bäst för just Svane.

Bakgrunden till att det nu pågår diskussioner om Svaneskolan är att Lund har bestämt sig för att bygga en femte gymnasieskola. Det är ett dåligt beslut, Lund behöver inte en femte gymnasieskola för flera hundra miljoner. (Vänsterpartiets åsikter om den femte gymnasieskolan finns att läsa här). Det finns (just nu) fyra möjliga platser att bygga en ny gymnasieskola på och Svaneskolans tomt har, iallafall fram till början av denna vecka, pekats ut som bäst. Men att bygga nytt där kräver att Svaneskolans 357 högstadieelever flyttas någon annanstans. Diskussionerna under den här veckan har visats att detta vore väldigt svårt, och dumt. 

Fram till år 2020 kommer antalet grundskoleelever i Lunds stad (de skolor som drivs av barn- och skolnämnd Lund stad) öka med 1100 elever. Det kräver flera nya skolor och att de skolor vi redan har byggs ut. Många nya skolor finns därför på planeringsstadiet. Men det är inte helt lätt att bygga nya skolor. De måste byggas på rätt ställen, så att tillräckligt många elever får en lagom lång skolväg, och vara tillräckligt stora (för små skolor har svårt att erbjuda attraktiva lärartjänster och anställa lärare med rätt behörigheter). 

Om Svaneskolan tas bort och istället blir gymnasieskola får Lunds kommun svårt att hitta grundskoleplatser för alla elever i Lund stad, eftersom ytterligare 357 då måste ha en ny skolplats. Mer mark måste hittas för att bygga en skola till och helst ska det byggas riktigt snabbt. Sannolikheten att detta går är liten, och vi riskerar att behöva göra klasserna större på befintliga skolor för att få plats med alla elever. Det känns dessutom otroligt dumt att flytta elever från en skola som fungerar, utan att det finns någon riktig anledning. 

Grundskoleelevernas behov av bra skolmiljöer måste gå före byggandet av en ny gymnasieskola. För mig är det orimligt att lägga ner och flytta en fungerande grundskola för att bygga en gymnasieskola som Lunds kommun inte behöver. Istället måste Svaneskolan få utvecklas på det sätt som är bäst för just Svane. 

Nu är det läge att prova 6 timmars arbetsdag i Lund!

Idag, på internationella kvinnodagen, har jag och min partikamrat Angelica Svensson lämnat in en motion om att införa 6 timmars arbetsdag i Lund. Vi vill prova på två arbetsplatser inom äldreomsorgen, där arbetsbelastningen, sjukskrivningar och den ofrivilliga deltiden idag är hög. Många kvinnor inom offentlig sektor väljer eller tvingas välja att arbeta deltid redan idag, men får då också en lägre lön. Kortare arbetstid med bibehållen lön ger mer tid till återhämtning, fritidsintressen, att ta hand om sig själv, sin familj och sina vänner. Ett bättre liv, helt enkelt.

Motion till Lunds kommunfullmäktige, 2016-03-08 - internationella kvinnodagen 

Inför 6 timmars arbetsdag!

För Vänsterpartiet har arbetstidsfrågan alltid varit en prioriterad fråga som en del av den ständiga dragkampen mellan arbete och kapital. Som samhälle är vi idag rikare och mer produktiva än år 1971 då beslutet om 40-timmarsvecka fattades i riksdagen. Vänsterpartiet vill använda en del av det utrymme som ökad tillväxt ger till att förkorta tiden för lönearbete, inte minst med tanke på det mervärde som skulle skapas i form av sänkta sjukskrivningstal och minskad psykisk och fysisk ohälsa. 

Att arbeta i Lunds kommun måste vara attraktivt av flera skäl och inte minst för att säkra tillgången på utbildad personal. Politiken måste gå före för att ett socialt och ekonomiskt hållbart arbetsliv ska vara möjligt. Det är speciellt angeläget i kvinnodominerade yrken i offentlig sektor, där arbetsbelastningen är hög. 

Vänsterpartiet föreslår att Lunds kommun inför 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön på försök inom en eller flera enheter inom kommunens äldreomsorg. Projektet skulle kunna utgå från de erfarenheter som har gjorts på Svartedalens äldreboende i Göteborgs stad samt genomföras och utvärderas i samarbete med en följeforskare från Lunds universitet. 

Vänsterpartiet föreslår kommunfullmäktige besluta
att: Genomföra en försöksverksamhet med 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön på en eller ett par arbetsplatser inom kommunens äldreomsorg med start under år 2016.
att: Projektet genomförs och utvärderas i samarbete med en följeforskare från Lunds universitet.

En femte gymnasieskola i Lund ökar segregationen i Skåne

Insändare i Sydsvenskan 2016-01-21

Utbildningsnämnden i Lund har beslutat att beställa en ny, femte, gymnasieskola, och nyligen har även möjliga platser där en ny skola kan byggas presenterats för kommunpolitikerna. För oss i Vänsterpartiet är det tydligt att Lunds gymnasieskolor är välfungerande och inte minst mycket populära. Trots detta tror vi att det är en dålig idé att bygga ytterligare en gymnasieskola i Lund.

Lunds kommun ingår sedam 2009 i samarbetet Fritt sök vilket innebär att elever boende i hela Skåne och västra Blekinge kan söka gymnasium i vilken kommun de vill i detta område. Fritt sök har lett till att allt fler skånska ungdomar får möjlighet att studera vid gymnasieskolorna i Lund, vilket resulterat i nedläggning av flera välfungerande gymnasieutbildningar i andra kommuner, som Eslöv och Landskrona.

Att bygga en femte gymnasieskola i Lund skulle spä på den negativa utveckling som bidrar till ökad ojämlikhet i regionen. Eftersom antagning till gymnasiet sker genom grundskolebetyg, får de mest populära skolorna extremt höga intagningspoäng. Lunds skolor lockar till sig elever med höga betyg från andra kommuner, och därmed ökar segregeringen mellan gymnasieskolorna i Skåne. I takt med nedskärningar söker sig också allt fler lärare till Lund. Snart går det kanske inte att arbeta som gymnasielärare på andra orter än Malmö och Lund?

När elever med toppbetyg samlas på ett fåtal skolor skapas där en grogrund för betygshets och stress. Detta ser vi redan tydliga tecken på i elevundersökningarna i Lunds kommunala gymnasieskolor. Den ökande stressen och kraven på prestation är inte särskilt gynnsam för eleverna, snarare verkar den hämmande och leder i förlängningen till ohälsa.

Det är idag inte ovanligt att ungdomar från Simrishamn, Bromölla och Höganäs läser på gymnasier i Lund, med pendling på minst tre timmar tur och retur varje dag. En så lång dagspendling minskar möjligheten för återhämtning och fritidsaktiviteter och ökar risken för frånvaro. Gymnasielärare vittnar om att elever som har lång resa till skolan just har högre frånvaro.

Lunds kommun brottas idag med dålig ekonomi, en stor låneskuld samt akuta renoveringsbehov av skollokaler. I detta läge är en ny gymnasieskola som kostar flera hundra miljoner kronor mycket svår att motivera. Lunds investeringspengar behövs till andra, mer akuta, behov.

Lund har under lång tid tagit emot elever från kranskommuner som inte har några egna gymnasieskolor. Dessutom har elever som sökt speciella program även tidigare kunnat söka till skolor utanför sin hemkommun. Vi anser att dessa möjligheter är gynnsamma för Skånes ungdomar men vi tror däremot inte att det är i längden gynnsamt att öka segregeringen mellan ”bra” och ”dåliga” skolor eller att dränera mindre kommuner på gymnasieungdomar och lärarjobb. Vänsterpartiet menar att Skåne mår bäst av att ha bra gymnasieutbildning på många orter. God utbildning måste alltid finnas tillgängligt så nära eleven som möjligt. Skolan ska eftersträva mångfald och motverka stress och betygshets. Så lyfter vi alla elever!

Helena Falk (v) Lund, utbildningsnämnden
Pontus Kjellström (v) Lund, servicenämnden

Lunds kommun bör inte åka till Almedalsveckan i Visby!

(reservation i kommunstyrelsen 2016-01-13) 

Under flera år har Lunds kommun deltagit i “politikerveckan” Almedalen i Visby. Seminarielokaler, resa och boende för politiker och tjänstemän är en dyr affär för kommunen, och Vänsterpartiet menar att Almedalenpengarna borde läggas på satsningar på välfärden istället.

Lunds kommun har en förkärlek för att synas, höras och mingla på stora möten och mässor. Under devisen “syns vi inte finns vi inte” har kommunen varit representerad på Almedalen under flera år. Fortfarande är syftet oklart och utvärderingar tunna.

Almedalen är sommarens stora begivenhet för politiker, journalister, näringsliv och organisationer. Att kommunens topp-politiker ska få tillfälle att lära sig mer och skapa kontakter är ett av argumenten för att åka. Vänsterpartiet menar att det inte ska vara skattebetalarna som ska betala för att politikerna ska kunna lära sig mer och träffa ministrar och partikamrater.

Kostnaden för deltagandet i Almedalen ökar varje år. Sedan 2011 har resans budget fördubblats, och det hela kostar nu 700 000 kronor. Almedalsresan är en av få verksamheter i Lund som får en ökad budget, medan skola, äldreomsorg och miljöarbete får göra nedskärningar.

Under december har Lunds kommun beslutat att åka både till Almedalen i Visby och fastighetsmässan Mipim i Cannes även 2016. Att lägga totalt en miljon på denna typ av mässor och mingelmöten är slöseri med skattepengar och Lunds kommun borde verkligen avstå denna typ av resor. De politiker som tycker att en mässa är en bra fortbildning bör betala detta på egen hand. Vänsterpartiet har därför självklart röstat nej till Lunds kommuns deltagande.  

Lund bör inte åka till fastighetsmässan Mipim i Cannes

(reservation i kommunstyrelsen 2015-12-02, snygg layoutad version här)  

De senaste tio åren har Lunds kommun skickat en delegation till fastighetsmässan Mipim i Cannes. Vänsterpartiet menar att Lunds kommun bör avstå denna resa och istället använda pengarna till att utveckla och förbättra kommunens arbete inom andra delar av stadsplaneringsområdet.  

Lunds kommuns resa till fastighetsmässan Mipim i Cannes beräknas kosta 300 000 kronor 2016. Det är en halvering från tidigare år, vilket ju är ett steg i rätt riktning. Vänsterpartiet menar dock att vi istället borde använda pengarna för att utveckla och göra Lund bättre, till exempel på miljöarbetet inom stadsplaneringen så att vi får en mer miljövänlig stad och förbättrar våra möjligheter att nå kommunens miljö- och klimatmål.

Resan till fastighetsmässan Mipim i Cannes anses vara viktigt för att kommunen ska synas bland fastighets- och byggbolag. Resan är kostsam, syftet är ännu oklart och utvärderingarna kortfattade. Vänsterpartiet menar att kommunen istället för att åka till Cannes bör ha kontakt med relevanta fastighets- och byggbolag på hemmaplan eller genom billigare och mer lokala konferenser.

Vi välkomnar att även Liberalerna och FörnyaLund nu instämmer i förslaget att kommunen ska avstå deltagandet på Mipim i Cannes och hoppas på fler diskussioner om hur vi minskar kostnaderna för mässor och mingel framöver!

Vänsterpartiet föreslår jämställdhetssatsning och slut på nedskärningar

Lunds kommun styrs av en koalition mellan rödgrönrosa partier, men de kan inte genomföra sin politik. De borgerliga med stöd av SD och FNL tvingar istället fram nya nedskärningar inom äldreomsorg, förskola, skola, kultur, renhållning, ja alla kommunal verksamhet.

Budget för 2016 togs i juni, men sedan dess har tre saker förändrats. För det första har det visat sig att kommunen inte kan skära ner på grundskolan i enlighet med det borgerliga segrande budgetalternativet, då går Lund miste om statsbidrag till skolan. För det andra har en ny lönekartläggning gjorts som visar att kvinnodominerade yrken tappar kraftig mot mansdominerade. För det tredje har prognosen för kommunens intäkter försämrats på grund av att 800 invånare försvunnit ur folkräkningen.

Vänsterpartiet föreslår att Lunds kommun äntligen, efter nio raka år med nedskärningar, slutar plåga förskola, skola, vård och omsorg och andra verksamhet med nya sparbeting. Vi motsätter oss att statsbidraget för återställandet av arbetsgivaravgifterna för unga (26 miljoner kronor) dras in från verksamheterna från den 1 januari 2016. Annars drabbas till exempel vård och omsorg av ett nytt sparbeting på 13 miljoner kronor, utöver de 8 miljoner kronor som borgarna skar bort i juni.

Vänsterpartiet föreslår att ett första steg tas för att jämställa lönerna mellan kvinno- och mansdominerade yrken under 2016. Det är ett arbete som egentligen skulle kommit igång redan 2015, men de borgerliga partierna förhalade det med ett nytt utredningsuppdrag. Nu är utredningen klar. I denna insats krävs 10 miljoner kronor för att lyfta lönerna för de underbetalda kvinnodominerade yrkesgrupperna som är nödvändiga för välfärden: Vårdbiträden, städare, ekonomibiträden,barnskötare och undersköterskor.

Slutligen föreslår Vänsterpartiet att kommunens försämrade ekonomi möts med en skattehöjning på 30 öre.

Tyvärr har vi inte fått gehör för dessa förslag bland våra samarbetspartier. För oss är politikens innehåll det avgörande, inte presidieposter och uppdrag. Vi ser dock fram emot ett fortsatt gott samarbete med S, MP och Fi i Lunds kommuns nämnder och styrelser.  

Vänsterpartiet föreslår extra val i Lunds kommun

Vänsterpartiet har lämnat in ett förslag om att utlysa extra val i Lunds kommun, för att välja ett nytt kommunfullmäktige. Vi har gjort det av två huvudsakliga anledningar:

1) Lundaborna röstade för ett maktskifte när de fyra rödgrönrosa partierna blev större än de fyra allianspartierna. Men trots att vi har ett rödgrönrosa styre i kommunen, har Lunds kommun numera en borgerlig budget. Det betyder att den borgerliga nedskärningspolitiken fortsätter i hela den kommunala verksamheten, trots att alliansen inte vann kommunvalet i Lund. Den borgerliga budgeten gäller med stöd av FörNyaLund-partiet och Sverigedemokraterna.

2) Lunds kommun har idag ett mycket svårt parlamentariskt läge. Kommunen har borgerlig majoritet med FNL och SD i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, men rödgrönrosa majoritet i nästan alla facknämnder. Nämnderna är de som faktiskt utför verksamheten och spenderar pengarna. Och de som också måste göra nedskärningar. Det ger flera svårigheter i styrningen av kommunen, framförallt att blir det svårt att förutse det kommunala beslutsfattande och därmed svårt för både tjänstemän och politiker att planera. Det blir helt enkelt hattigt, stor risk för ogenomtänkta och oförberedda förslag som medför extraarbete för våra tjänstemän (det ser vi till exempel i de många uppdrag som nämnderna fick i budgeten, många som är nästintill omöjliga att genomföra).

Att gå till extra val är självklart riskabelt, ett val går ju precis så som lundaborna vill. Men det är vår största och viktigaste möjlighet att fråga lundaborna hur de vill ha den politiska situationen i Lund.

På kommunfullmäktiges debatt idag röstades vårt förslag ner, det blir alltså inget extra kommunfullmäktigeval i Lunds kommun. De borgerliga partierna är relativt nöjda med situationen, de får igenom sin budget men slipper ta ansvar för den. Socialdemokraterna och miljöpartiet vill visa sig ansvarstagande och göra så gott de kan med en borgerlig budget.

Läs vår skrivelse om extra val här.