Hej näringslivet!

Vad gör ni nuförtiden? Det var alldeles för längesedan vi sågs. 

Jag erkänner att näringslivspolitik inte är mitt starka område, och jag inser att mitt parti inte är det som mest förknippas med näringslivsvänlighet, i sin snäva betydelse. Forskning och utveckling satsar vi däremot mycket på i våra nationella budgetar. Jag är övertygad om att näringslivsfolk och företagare är vanliga människor de också. Vanliga människor som har barn i skola och förskola, blir sjuka, vill åka spårvagn, rida och bada på kommunens anläggningar. De gynnas, precis som alla andra, av de satsningar på välfärd och offentlig sektor som Vänsterpartiets budget innebär. De som vill komma och jobba på forskningsanläggningarna MAX och ESS, som håller på att byggas i  utkanten i Lund kommer att ha god nytta av Vänsterpartiets övriga satsningar som möjliggör byggandet av hyresrätter, fler lärare i skolan och bättre gatu- och parkunderhåll, precis som alla andra lundabor. En god politik för näringslivet är det samma som en god politik för samhället i stort.

Men, politik är att välja. Vi har tidigare i kommunfullmäktige diskuterat ett ganska stort bidrag till Ideon AB, ett företag som samordnar verksamhet på företagsområdet Ideon (granne till MAX och ESS). Vi är övertygade om att näringslivet själva klarar av sitt eget erfarenhetsutbyte och inspirationsträffar, utan den klapp på axeln som en halv miljon kronor från kommunen skulle innebära. Vi tycker att företagarna ska må bra, men de får köpa sitt eget mötesfika.

En halv miljon kronor är jättemycket pengar att satsa på andra områden. Vi har sett hur kommunstyrelsens prioriteringar ser ut. Idrottsföreningar som söker om bidrag på en eller två hundra tusen för att arrangera bra lov- och fritidsverksamhet för barn och ungdomar får nej, medan företagarna som vill ha "en mötesplats" för lika mycket pengar eller mer, får ja. Politik är att välja.

Så, hej då näringslivet. Vi tycker om er och vill gärna träffa er oftare framöver. Men vi vill prioritera kommunens pengar på ett lite annat sätt. Fler idrottsföreningar - färre kanelbullar till näringslivsträffarna.

En idé: Kanske skulle vi kunna åka på näringslivs-safari i Lund? Från Gastelyckan, genom centrum och avslutning på Ideon!

Vad är skatt?

Budgetdebatten är fortfarande på sin allra första punkt: den allmänna debatten. Alla partier har haft varsitt inledningsanförande, sedan är det fritt fram för övriga ledamöter att hålla fem minuter långa inlägg, med repliker. Ett av dessa mindre replikskiften har precis ägt rum, med temat "vad är egentligen skatt?"

En av de riktiga stora skillnaderna mellan vänster och höger i politiken är vår syn på skatten. Vi som representerar vänstern menar att skatt i  grunden är någonting gott, något bra. Högern har en grundsyn som många gånger, som i dagens debatt, verkar gå ut på att skatt är något "nödvändigt ont", något vi tvingas ha.

Genom skatten betalar vi alla tillsammans den välfärd som vi alla använder och vill ha. Det finns en solidaritets-aspekt på skatten som gör att den har ett egenvärde. Genom att mina pengar blir våra pengar, får vi ett gemensamt och solidariskt tänkande och agerande kring välfärden. Vi betalar efter förmåga, samma procentsats av våra inkomster, och riskerar aldrig att betala mer än vad vi tjänar för att kunna ta del av skola, vård, fina parker och säkra vägar. Därför vill vi ha skatt!

Alternativet till att betala skatt är att betala avgifter. Då blir varje del av välfärden prissatt var för sig. Idag har vi avgifter för att åka buss och bada i badhuset. Utan skatt skulle vi även behöva prissätta ett år i skolan, ett lån på biblioteket eller en promenad i parken. Då riskerar avgifterna tillsammans överstiga den inkomst som en enskild person har. Så blir det aldrig med skatten.

Kommunen producerar välfärdstjänster: utbildning, vård, kollektivtrafik, parker och bibliotek. Efterfrågan på välfärdstjänster ökar, det föds fler barn och vi har fler äldre än tidigare. Kommunen måste då producera fler välfärdstjänster, och ta betalt för detta genom skatten, som ibland behöver höjas. Det är inte svårt, utan egentligen väldigt lätt och väldigt självklart.  

Jag kommer aldrig glömma vad en av mina elever på praktiken svarade på ett prov en gång: 
Fråga: "Var får kommunen sina pengar ifrån?" 
Svar: "Från skatorna" 

Det är budgetfullmäktige!

Det är budgetfullmäktige. Den årliga drabbningen mellan höger och vänster i Lunds kommunpolitik, när vi under två dagar vaskar fram en budget för Lunds kommun på totalt fem miljarder. Ja, det tar två dagar. 08.30-22.30 varje dag. Vi gör skäl för arvodet dessa dagar...

Budget-fullmäktige är slutmålet på det budgetarbete som kommunen har haft under hela våren. Vi började med att varje nämnd, varje sakområde, fick presentera sina önskemål inför kommunstyrelsens arbetsutskott (där jag sitter med). Efter det vidtog diskussioner och förhandlingar, och vi har idag fem budgetförslag på bordet: ett borgerligt, ett socialdemokratiskt, ett miljöpartistiskt, ett från vänsterpartiet och demokratisk vänster tillsammans och ett från sverigedemokraterna. Med största sannolikhet kommer det borgerliga förslaget att gå igenom i sin helhet. Tyvärr.

Budgetanförande: Tillsammans satsar vi på Lunds framtid!

Vänsterpartiets inledande budgetanförande, som jag höll i Lunds kommunfullmäktige idag. 

Lund är en fantastisk stad. Jag flyttade hit som ung student för tio år sedan med romantiserade drömmar om lärdomsstaden, och har inte ångrat det en sekund. Lund är en underbar blandning av beprövade metoder och nya intryck, en kreativ plats, som iallfall till stora delar är i ständig förändring. Men samtidigt en bubbla, där man lätt kan fastna i en viss del av stadens liv och utbud.

Trots att Lund är verkligen ett av de bästa ställena att bo på, tornar mörkare moln upp sig vid horisonten. Fler och fler vattendroppar har samlat sig, några extra för varje år sedan de borgerliga majoriteten tog makten för sex år sedan. Molnen som svävar där borta över Revingehed där jag bor är farligt tunga idag. När som helst kommer det en störskur.

Vi upplever ett hot mot den välfärd som finns i Lund. Inom skolor, äldreomsorg och socialt arbete, men även park- och gatuskötsel, står verksamheten inför hot om försämringar. Den borgerliga majoriteten har gjort ett aktivt val: Varje nämnd får en ökning i sin budget på 2 %, trots att vi alla vet att det inte räcker. Officiella siffror visar att en generell ökning på 2,73 % behövs för att kunna hålla samma nivå på verksamheten genom de pris- och löneökningar som kommer ske 2013. Den skillnad som finns mellan verkligheten och den borgerliga budgeten betyder mellan ett par hundra tusen och ett par miljoner för område, beroende på hur stor en nämnd är. Pengarna är en sida av det samtal vi kommer ha idag – vilket budskap som sänds ut är ett annat. Budskapet i den borgerliga budgeten till verksamheterna i Lunds kommun är: Ni får inte tillräckligt mycket pengar till lönehöjningar och för att täcka prisökningar på de varor ni köper in – ni får lösa det på något annat sätt. Var kreativa! Fixa det! Och detta sägs i en tid då vi vet att en av de största personalgrupperna i kommunen, lärarna, inte ännu är klara med en löneförhandling där stora och rättmätiga krav ställs på den välbehövliga uppvärdering av lärarnas arbetsinsatser. Vi vill inte ens tänka på vad en lyckosam löneförhandling ur lärarnas synvinkel, skulle innebär för Lunds skolor vars budgetar redan är pressade av den borgerliga majoritet.

Inom den rödgröna oppositionen förstår vi den ångest som detta förmodligen förorsakar hos de kommunala cheferna – för vi känner likadant själva. Hur ska vi kunna satsa på att utveckla och göra skolorna, äldreomsorgen och parkerna bättre när vi inte ens har pengar att kunna göra de lönehöjningarna som har, eller snart kommer att beslutas, för den personal som vi redan har? Hur ska vi kunna förbättra maten i skolan och äldreomsorgen när vi inte ens får resurser att kunna fortsätta köpa in det vi redan köper, när 2013 års prishöjningar är gjorda? Jag vet att alla här inne månar mycket om verksamheten inom Lunds kommun, att vi alla vill att den ska vara bäst – inte bara bra. Men ibland får man inte ihop det, och jag hoppas att vi under dessa två dagar mer än tidigare kan mötas i de höga ambitioner vi alla har för alla delar för Lunds kommun.

Vi i den rödgröna oppositionen ser oss runt omkring, på den verklighet som vi har i Lund och utgår från att den fina verksamhet vi har idag måste kunna fortsätta. För att den ska kunna fortsätta på samma nivå som idag måste vi tillsätta mer pengar till välfärden i Lund. Vi fullföljer tillsammans den återställning av kommunalskatten som vi har drivit de senaste sex åren, vilket innebär en höjning med 40 öre. Samma summa som den borgerliga majoriten har sänkt skatten med. En sådan höjning ger oss rödgröna ungefär 80 miljoner mer att satsa på all fantastisk verksamhet som finns i Lund.

Men vi i vänsterpartiet är samtidigt lite rastlösa. Vi tar på oss rollen som de som tänker utanför boxen och de som vågar slänga fram nya idéer. I möten med lundabor och anställda i kommunen, och genom att läsa de enskilda nämndernas sammanställningar inför budgetarbetet - ser vi hur många idéer som finns och hur stor viljan är att lyfta Lund och lundaborna till högre höjder! Vi nöjer oss inte med att konstatera att vi kan hålla nivån – vi vill längre, snabbare, högre och bättre. Vi vet att lundaborna vill det också och vi vet att lundaborna kan det. Vi upplever en ständigt ökande efterfrågan på och behov av konsumtion av välfärdstjänster, som vi i vänsterpartiet vill möta med ett ökat utbud, och produktionen av fler väfärdstjänster kräver ett inflöde av kapital. Vi vill helt enkelt satsa!

Därför har vi beslutat att i vårt förslag till budget för Lunds kommun 2013 och framåt föreslå att vi alla tillsammans bidrar till att stärka och förbättra välfärden i Lund. Totalt vill vi att varje ska bidra med ungefär 150 kronor mer varje månad. För det kan vi på andra sidan plocka ut fler lärare i skolan och mer personal i äldreomsorgen, mer resurser till parkskötsel och högre ambition för att avskaffa hemlösheten. Vi investerar helt enkelt, alla tillsammans, i Lunds framtid.

I vänsterpartiets budget finns 160 miljoner mer än i de borgerliga partiernas version. För dessa pengar kan vi ta ett steg längre för att stärka Lunds välfärd. Trots att vi inte är experter på allt som händer i Lund, har vi i Vänterpartiet gjort ett förslag, en viljeinriktning, på hur dessa pengar kan användas. Första halvan av lundabons extra 150-lapp behövs för att säkra den nivå av välfärd vi har idag. Av de resterande ungefär 80 kronorna kommer varje lundabo kunna satsa 40 kronor på utökning inom äldreomsorgen och 30 kronor på förbättringar i skolan. Många tillsammans gör att det blir rejält mycket pengar: 44 miljoner till äldrevården och nästan 30 miljoner till skolan. Resterande pengar föreslår vi att lundaborna satsar på att ge ytterligare resurser till bland annat arbetet med att avskaffa hemlösheten och på att ta bättre hand om kommunens fastigheter. Vi är övertygade om att dessa satsningar kommer att ge lundaborna utdelning i fler arbetstillfällen, bättre hjälp till personer som är utsatta och ett starkt bidrag till att lösa våra gemensamma klimat- och miljöproblem.

Det finns tre olika linjer bland de förslag som har lagts fram inför denna budgetdebatt. Alla handlar om att tackla utmaningar och önskemål, för politik handlar som vi alla vet om att både vilja och välja. Vi i vänsterpartiet har valt att se framåt och att satsa, genom att alla lundabor tillsammans bidrar till att utveckla och stärka skolan, äldreomsorgen, det sociala arbetet och den gröna utvecklingen av Lunds kommun. Att bidra till en bättre framtid för vårt uppväxande släkte och en riktigt värdig ålderdom för våra äldre, kostar lundabon med medelinkomst motsvarande en och en halv utelunch mindre i månaden. Samtidigt ger det möjligheten att få vara med och göra en investering i framtiden.

Siste april går över till 1 maj - Lund klarar allt!

Morgonen den 1 maj. Jag är tidigt uppe, ska hinna med två olika typer av första maj-firande idag. Först studenternas rektorsuppvaktning på universitetsplatsen kl 12, för fjärde och sista gången som deltagare. Och sedan Vänsterpartiets första maj-tåg från Stortorget kl 15, med tal av riksdagsledamot Josefin Brink. Efter det lite efter-första-maj-öl med socialdemokraterna och demokratisk vänster (även om öl inte känns så lockande idag...). Det är en del förberedelser kvar att göra inför firandet, som jag skulle gjort igår men på grund av mer sisteapril-firande än jag tänkt, istället får göra idag.

Igår var det siste april och valborg*. Östra Mårtensgatan och Mårtenstorget var ingen rolig syn idag strax efter klockan 8. Drivor, bokstavligen, av McDonald's påsar och pappersmuggar. Vår partilokal ligger precis vid Mårtenstorget och jag har kunnat följa uppstädningen, som går snabbt och effektivt. Lund klarar det här! Stadsparken har jag inte sett än, den ska städas redan på valborgskvällen, inför elden på kvällen och socialdemokraternas tal där idag vid lunch.

Lund är plasten för "Sveriges största spontanfest". Varje år den 30 april samlas tusentals personer (20 000 enligt sydsvenskans rapporter idag), studenter och andra, i Stadsparken för picknick, fest och tyvärr alldeles för stora mängder alkohol alldeles för tidigt på dagen. Folk samlas redan tidigt på morgonen och brer ut sina filtar. Vid 15-tiden ebbar det ut lite, folk går vidare för att äta riktig mat och många återsamlas sedan på nationernas stora sisteapril-fester. Dagen efter ser stan ut som ett slagfält.

Men vi fixar det! Lund klarar av det stora siste april-firandet. Trots att det inte finns någon arrangör för festligheterna, storsatsar kommunen år efter år, för att hålla säkerheten på högsta nivå, dela ut vatten och städa under och efter firandet. Dessutom stänger Systembolaget, på polisen och socialförvaltningens begäran, för att på så sätt minska tillflödet av alkohol under dagen, och stora delar av Stadsparken är avstängda för att minska skadegörelse på växter och fontäner. Visserligen kostar det rejält med pengar (700 000 kr), men sett ur en realistisk synvinkel har vi inget annat val. Festen finns, folk kommer hit, och då gäller det att samordna alla de resurser som finns för att hålla ställningarna. Och kommunen lyckas fantastiskt bra. Lund klarar allt!  


*"Siste april" är firandet på dagen med picknick, "valborg" firandet på kvällen med eld och sång, tycker jag.

Torgmöte med blåsorkester!

Det är långhelg, men vi gör lite politik (eller politikliknande verksamhet) varje dag. I lördags hade jag äran att få vara med på torgmöte med den rödgröna blåsorkesterna Röda Kapellet. Upplägget för ett sånt torgmöte är att vara en politisk konferencier. Kapellet spelar, och däremellan finns plats för politiska appeller om än det ena och än det andra. Och såklart introduktion av de stycken som spelas.

I mina appeller tog jag upp bland annat vikten av ett starkt föreningsliv i Lund...

Föreningslivet är en av grunderna för den starka lokala demokrati vi har i Sverige. Det är där vi har lärt oss att arbeta tillsammans med andra, argumentera och respektera andras åsikter och viljor. Samtidigt som vi är många som har fantastiska minnen och våra bästa vänner från just föreningslivet. Att satsa pengar på föreningslivet är därför en viktig om än inte så stor budgetpost i den kommunala ekonomin. Vi har nyligen börjat med arbetet med Lunds kommuns budget, ett arbete som inte är helt lätt eftersom budgeten inte går ihop. Det är stora minussiffror på många håll och kanter. Ett område som då riskerar att naggas i kanten är just bidragen till föreningslivet: till teaterföreningar, ungdomsorganisationer och miljöorganisationer.

... om lokal demokrati och medborgarinflytande...

I Lund har vi börjat med medborgarkontor i byarna utanför stan, men vi har ännu inget liknande inne i Lund. Förhoppningsvis kan vi bygga något liknande även inne i Lund, för att underlätta för lundaborna i kontakten med både politiker och kommunen. På så sätt blir demokratin starkare eftersom alla känner att de blir lyssnade på och får möjlighet att framföra sina åsikter och diskutera dessa med oss som sitter i kommunfullmäktige.

...  om borgarnas skattesäkningar (efter Kapellet spelat Peps "Falsk matematik").

Vi har haft borgerligt styre i Lund i 6 år nu. Det första borgarna gjorde var att sänka skatten, och totalt har skatten sänkts 40 öre sedan dess. Varje lundabo har därmed tjänat runt 80 kronor i månaden – pengar som inte ens räcker till ett biobesök eller en lunch. För de allra flesta lundabor är inet detta särskilt mycket pengar. För hela lund och oss alla tillsammans är det dock en hel del. Lund har genom skattesänkningarna gått miste om 80 miljoner kronor. Det är många många miljoner som vi inte kan använda för att stärka skolan, vården, omsorgen och parkunderhållet i Lund idag – eftersom en borgerliga majoriteten har bestämt sig för att ta bort de pengarna!

Demokrati och dialog på utflykt i Frederiksberg

Idag var det utflykt! Lunds kommuns demokratiberedning åkte under ledning av kommunfullmäktiges eminenta ordförande (m) på studiebesök till Frederiksberg, en kommun mitt i, omgiven av, Köpenhamn. 

Frederiksberg har ungefär lika många invånare som Lund, men på en betydligt mindre yta. Dessutom finns likheter i stor närvaro av högre utbildning och campus för både Copenhagen Business School och Köpenhamns universitet. Syftet med resan var att inhämta idéer och inspireras när det gäller medborgarinflytande och demokratiska arbetssätt. Demokratiberedning arbetar med kommunfullmäktiges arbetsordning, interna demokratiska arbetssätt och kommunfullmäktiges dialog med medborgarna, exempelvis webbsändningarna och medborgarförslag.

Frederiksbergs kommun fungerar helt annorlunda mot Lund när det gäller den politiska och administrativa strukturen. Man har en beslutande församling (”kommunalbestyrelsen”) på 25 (!) ledamöter, till skillnad mot Lunds 65 ledamöter i kommunfullmäktige (och totalt 300 politiker räknat med alla nämnder och styrelser)! Frederiksberg har dessutom endast en heltidspolitiker (borgmästaren), mot våra fem heltidskommunalråd i Lund.

Besöket i Frederiksberg hade flera intressanta punkter som verkligen gav inspiration och eftertanke:

Endast kommunala möten på måndagar

I Frederiksbergs kommun har man kommunala möten endast på måndagar. Visserligen har de betydligt färre politiker och därmed större möjlighet att samordna mötena till en viss dag. De 25 politikerna i kommunstyrelsen sitter alla i olika ”udvalg” (motsvarande utskott/nämnder). Var tredje måndag är det kommunstyrelse, och de två övriga måndagarna udvalgs-möten. Det betyder att politikerna resten av veckans dagar har möjlighet att träffa medborgarna! I Lund har vi tvärtom, måndagar är vår mötesfria dag, resten av veckans dagar är det möten (dock inte så ofta på fredagarna...).

Möjlighet för medborgarna att ställa frågor på ”kommunstyrelsens” möten

Vem som helst i Frederiksberg kan ställa en fråga till politikerna i kommunstyrelsen, med borgmästaren som främsta företrädare. Det kan man göra i Lund också, i form av medborgarförslag. Skillnaden är att i Frederiksberg får medborgarna även ställa sin fråga muntligt, alltså tala i det beslutande organet utan att vara ledamot själv, med en talartid på 6 minuter. Så får man definitivt inte göra i Lund, hos oss är det endast skriftliga frågor från medborgarna, utan möjlighet till följdfrågor.

Medborgarservice i Rådhuset

I bottenplan på det fantastiskt stora och fina rådhuset i Frederiksberg finns ett stort medborgarkontor. Dit kan folk komma för att ställa alla möjliga frågor och få hjälp med massor med olika saker. Allt på ett och samma ställe. Visserligen har de danska kommunerna ett mycket större ansvar än de svenska, bland annat utfärdar Frederiksbergs kommun körkort samt ger råd om deklaration och skatt, vilket svenska kommuner inte gör. Men medborgarkontoret vi besökte var definitivt en förebild. Lund har precis börjat bygga en ny förvaltningsbyggnad, Kristallen, och alla blev mycket inspirerade att ha ett liknande medborgarkontor i bottenplan där.

KF april: Minussiffror på grund av skattesänkningar

April månads kommunfullmäktige är igång. Vi börjar med årsredovisningen för 2011. Lunds kommun gick minus 17 miljoner under 2011. Minusresultatet resulterade i nedskärningar på alla nämnder i kommunen i början av 2012 - på den budgeten som de redan hade fått och börjat jobba på. Kommunstyrelsens ordförande (m) pratade lite om alla de fina framgångar vi har i Lund, med ESS i spetsen såklart. Och sedan inte så mycket mer. Ett av de socialdemokraternas kommunalråd håller med om framgångarna - men pekar också på de nedskärningar som har skett i Lund sedan borgarna vann valet 2006 och sänkte skatten. Det är resultatet av dessa skattesänkningar som vi ser nu när vi arbetar med budgeten inför 2013 och framåt. Lund saknar idag minst 85 miljoner kronor i den kommunala verksamheten, pengar som behövs för att gemensamt finansiera välfärden och skolan, vården, gatuunderhållet, parkerna och arbetet mot hemlösheten.

Varje parti har ett inledande anförande om årsredovisningen. De borgerliga partierna tycker att allt är fint och gulligt. Folkpartiet berättade bland annat om hur fint det är i Lund och hur duktiga vi är, genom att hänvisa till Lärarförbundets årliga skolranking och att många ungdomar vill gå i gymnasiet i Lund. Synd då att budgeten för 2013 visar på stora neddragningar på antalet lärare och därmed större klasser både i förskola och skola. Centerpartiet är nöjd över att vi har så många miljöbilar och en bra upphandlingsavdelning. Samtidigt är vi påväg mot en ny motorvägsavfart - inte ett särskilt miljövänlig utveckling! 

Pengarna i kommunen: budget 2013

Lunds kommun börjar idag på allvar med arbetet för att ta fram budgeten för år 2013.

Processen är lång. Kommunstyrelsen ger nämnderna ramar att räkna på i februari ("om ni får så här mycket pengar, vad kan ni göra då?"), nu i april har nämnderna räknat på vad de kan göra för de pengar som kommunstyrelsens beslutade om. Nämnderna presenterar sedan sina uträkningar för kommunstyrelsens arbetsutskott. Varje nämnd får audiens hos "kommunledningens" nio politiker, och går igenom sin budget. Kommunstyrelsen har sedan möjlighet att göra om sina budgetramar (ge mer pengar, eller dra in...), och sedan fattar kommunfullmäktige beslut om budgeten för 2013 i juni. Efter sommaren gör nämnderna sina "internbudgetar", utifrån beslutet i juni - hur mycket pengar de kan lägga på olika delar av sin verksamhet.

Den kommande veckan får vi i kommunstyrelsens arbetsutskott träffa alla nämnderna. Varje nämnd får 45 minuter att presentera hela sin budget. Det blir mycket siffror samt en snabb och effektiv genomgång av verksamheten. Intensivt, minst sagt, otroligt intressant och fruktansvärt lärorikt!

Idag, måndag, träffar vi socialnämnden, miljönämnden och renhållningsstyrelsen. Tre helt skilda verksamheter. En riktig kalldusch att inleda budgetarbetet med genomgång av socialnämndens budget och verksamhet...

Mars-KF: Avskaffa parkeringsnormen!

Vänsterpartiets motion "Avskaffa parkeringsnormen" diskuterades idag i kommunfullmäktige. Vi yrkade såklart bifall, för att minska biltrafiken i Lund. Våra oppositionsvänner yrkade istället att ett maxtak på antalet parkeringsplatser ska inarbetas i den parkeringsnorm som håller på att ses över. Borgarna tyckte att detta var det "dummaste de hört" och kallade oss "tokvänster"...

Avskaffa eller omarbeta parkeringsnormen

Genom en kommunal bestämmelse tvingas den som vill bygga i Lund fortfarande att anlägga parkeringsplatser. I parkeringsnormen fastställs att minst ett visst antal p-platser måste byggas för såväl bostäder som kontor och andra verksamheter. Till och med för studentbostäder finns en minimigräns.

Det årliga resandet med bil inom Lunds kommun måste minska med ca en procent årligen, sammanlagt med 60 procent till år 2050, för att målet om 85 procent läge koldioxidutsläpp detta år ska nås. Just nu ökar istället resandet med bil. Genom parkeringsnormen tvingar kommunen fram en fortsatt anpassning till bilism i de nya områden som byggs, rakt emot de ambitioner som i andra sammanhang uttrycks.

Dessutom medverkar parkeringsnormen till att öka byggkostnaderna och därmed också hyror och priser. Eftersom det ofta byggs tätt idag tvingar kommunen explotörerna att skapa p-anläggningar under husen. Kvadratmeterpriset för att anlägga en underjordisk parkeringsplats är i många fall högre än bostadens eller kontorets kvadratmeterpris.

Parkeringsnormen infördes under 1960-talet då klimathotet ännu var okänt och privatbilismen sågs som prioriterat transportsystem. Idag finns ett annat synsätt och parkeringsnormen är hopplöst föråldrad. Om det behövs en parkeringsnorm idag skulle det i så fall vara som ett tak, en bestämmelse om ett maximalt antal parkeringsplatser som får lov att finnas inom ett område.

Därför föreslår vi

att parkeringsnormen för bilar avskaffas eller omarbetas så att den istället anger maximalt antal parkeringsplatser.

Mats Olsson, Angelica Svensson