Den fina grunden i svensk demokrati

Dagen har handlat om att dela valmaterial i trapporna på Linero, i Södra Sandby och i Dalby. Trappspringning är ett bra motionspass, men med tanke på min helvetesförkylning som inte har släppt än, kanske det inte var helt lyckat ändå. Med en vecka kvar till valet går det dock inte att skjuta på de sista flygbladsutdelningarna.

Jag undviker alla politiska debatter på tv så mycket som möjligt, och valde därför bort partiledarduellen nu ikväll till förmån för nästan vad som helst annat. Det blev en dokumentär om fritidspolitiker i Skurup! En filmare har följt några helt vanliga människor i Skurup, som har politik som ett av sina fritidsintressen. Kökssbordsscener med berättelser om varför de engagerade sig politiskt blandas med klipp från kommunfullmäktige i Skurup. Fantastiskt, på så många sätt. Mysigt. Miljöpartisterna som blev kristdemokrater, den showande folkpartisten, vänsterpartisten som är undersköterska. Moderaten som tycker det är skoj att bestämma, spelar tennis och gillar att vinna. Socialdemokraten som spelar saxofon och träffade sin hustru inom politiken. Allt detta i Skurup!

Fritidspolitikerna är hjältar! Alla dessa timmar på möten, läsa handlingar, diskutera förslag, sätta sig in i saker som man aboslut inte har någon erfarenheter av, men som man måste ha en åsikt om. Den svenska demokratin bärs upp av alla dessa politiker ute i kommunerna, som har politiken som ett av sina fritidsintressen, och som har vanliga jobb att gå till under dagarna. Alla vi vanliga människor som får förtroende att bestämma hur kommunen ska styras, hur verksamheten ska se ut vad allt ska kosta och finansieras. Det är stort, och lite fint, tycker jag. Några hundra heltidsanställda politiker i landet vägs upp av tusentals (?) fritidspolitiker. Säkert runt 300 bara i Lund. Det tål att tänkas på nu när det är en vecka kvar till nästa val. Det ska bli spännande att se vilka nya fritidspolitiker som tar plats i fullmäktige och nämnder. Klart är att jag inte kommer att vara yngst nästa mandatperiod - vilket känns väldigt bra!

I min kommunpolitiska nördighet tycker jag att dokumentären om fritidspolitikerna i Skurup är helt underbar. Det krävs kanske en hel del nördighet för att le åt kollegorna i Skurup som dividerar skattehöjningar, bokslut, ordningsbetyg och att det tar för lång tid att få sina motioner behandlade. Sekreteraren rättar stavfel, votering genomförs och speakerrösten säger "det är inte alltid lätt att veta på förhand vilka frågor som blir stora diskussionsämnen", men ställer också den otroligt viktiga frågan: "Är det värt det?". Den man själv ställer sig då och då, när man har lyckats stannat upp, andas och tänker.

Men tänk, om någon skulle vilja göra en sådan om Lund!