Jag är verkligen ingen facklig expert och kan därför inte analysera detaljerna, men några slutsatser kan dras. Förhandlingarna måste nog, även ur en objektiv synvinkel, sägas vara en seger för SEKO. Det har också märkts att Almega är missnöjda. Deras uttalanden signalerar "härtill är vi nödda och tvungna" och de vill försöka vända debatten till att de har "tagit ansvar" för att motverkar "kaos" vid en utökning av strejken. Näst på tur stod 700 tåganställda och stillastående tåg i pendlingstrafiken i Stockholm. Inte småpotatis direkt.
Det bästa med hela tågstrejken var det massiva stödet som SEKO fick, från dag 1: facebookgrupper, uttalande, flygblad, politiskt stöd och såklart stödet från de andra LO-förbunden. Solidaritet när den är som bäst. Många branscher kände igen problematiken med timanställningar och kunde införliva SEKOs kamp med sin. Jag är så otroligt glad och nöjd över mitt eget partis arbete under strejken. I Lund var vi snabbt ute med flygblad och började trycka egna jag-stödjer-strejken-knappar. Partiledaren Jonas Sjöstedt var nere och hälsade på strejkvakterna och gav dem vårt stöd, och lanserade även ett politiskt förslag om hur visstidsanställningar ska kunna försvinna från arbetsmarknaden, kallat "Lex Veolia".
Strejken har dessutom satt fokus på en av arbetsmarknadens viktigaste frågor: De osäkra timanställningarna, och visat på hur utbrett detta problem är. Det har nog varit en ögonöppnare för många. Segern i förhandlingarna (begränsning av antalet timmisar, rejält högre timlöner och att tillsvidareanställning ska vara norm) är ett stort steg framåt i kampen för en arbetsmarknad med schyssta villkor, och ett erkännande av de problem som finns.
Dessutom lyckades strejken, iallafall till viss del, lägga skulden för kaoset på Öresundstågen där den hör hemma: På den borgerlig-gröna majoriteten i region Skåne och systemet med offentliga upphandlingar. Att vart tredje år behöva göra en tids- och kostnadskrävande upphandling (som ofta överklagas) där stora företag bjuder under varandra är absurt. Att acceptera ett bud på 50 miljoner under närmaste konkurrent är galenskap. Tågtrafiken måste tillbaka i offentlig regi utan inblandning av företag med vinstintresse.
Tack för att ni tog kampen, SEKO, och tack för att ni orkade hela vägen fram! Fantastiskt på alla sätt och vis. Nu förtjänar hela fackföreningsrörelsen en lugn semester, så ses vi i valrörelsen och på barrikaderna!
