Igår började den nya mandatperioden i Lunds kommun. Vi hade det första kommunfullmäktigemötet igår eftermiddag, när alla omvalda och nyvalda politiker samlades i Stadshallen. Valdagen känns som en evighet sedan, trots att det bara är lite mer än en månad. Sedan dess har vi utvärderat, förhandlat, funderat och inlett de tusen medlemsmötena för att välja kamrater till olika uppdrag.
Den nya mandatperioden är både spännande och skrämmande. I Lund, precis som på många andra håll, har vi ett parlamentariskt läge som är svårarbetat. Kommunfullmäktige fick två nya partier, Feministiskt initiativ och FörNya Lund (FNL, ett spårvägskritiskt parti), medan Demokratisk Vänster lämnade efter att inte ha ställt upp i valet alls. Fi står ju ganska stadigt på vänsterkanten av politiken, men FNL är svårplacerade. De valde dock i veckan att göra en valkoalition med borgarna istället för med oss rödgrönrosa, vilket är synd.
Det politiska läget känns fortfarande minst sagt oklart i Lund, och det kommer nog ta ett tag innan vi har landat i situationen och har fått lite rutin på hur vi ska och kan agera. Första eldprovet kommer i slutet av november, när budgeten ska antas. Första då får vi veta hur landet ligger egentligen.
Klart är dock att kommunfullmäktige igår valde kommunstyrelse och kommunalråd. Kommunstyrelsen består av fem ledamöter från alliansen, en från FNL, sex ledamöter från de rödgrönrosa och en från sverigedemokraterna. I värsta fall har alltså sverigedemokraterna en vågmästarroll i Lunds kommunstyrelsen.
Av de fem kommunalråden är två socialdemokraterna, en miljöpartist, en moderat och en folkpartist. Två av dem är under 30 år och en strax över. Den låga medelåldern bland kommunalråden är mycket glädjande och värdigt en stad som Lund.
Det bästa i hela den här situationen, som ändå gör att alla frågetecknet efter "nystart" förhoppningsvis kan plockas bort väldigt snart, är att kommunstyrelsens nya ordförande, kommunens mäktigaste politiker, är socialdemokraten Anders Almgren. Det ger hopp.
