Den första veckan av ditt nya politiska liv

Representanter för de rödgrönrosa partierna i Lunds kommun

Det har gått sju veckor sedan valen till kommunen, regionen och riksdagen. Sju både händelserika och händelselösa veckor. Men nu har vi landat i de samarbeten som kommer vara ramen för kommunpolitiken i Lund fyra år framöver. Eller, ja, förmodligen fyra år framöver. Man vet aldrig. Det Parlamentariska Läget är sådant att det är omöjligt att säga hur nästa år, eller ens nästa vecka, egentligen kommer se ut.

Det finns ingen tydlig politisk majoritet i Lunds kommun. De rödgrönrosa partierna (S, MP, V och FI) har 31 platser i kommunfullmäktige. Det krävs 33 för att ha en politisk majoritet. Alliansen (M, FP, C och KD) och FörNyaLund har 29 platser. Sverigedemokraterna 5. Så är det politiska landskapet i Lunds kommun.

Den senaste veckan har varit intensiv. Strax innan kommunfullmäktiges konstituerande möte (det var lite stressigt där i slutet...), en torsdag, var vi klara med uppdelningen av de politiska posterna mellan de rödgrönrosa partierna. Helgen efter första kommunfullmäktigemötet diskuterade vi den politiska plattformen, och den senaste veckan har vi haft fyra budgetmöten på fem dagar. Om jag tycker det har varit intensivt är det ju förmodligen ingenting mot vad mina socialdemokratiska och miljöpartistiska politikerkollegor tillika kommunalråd måste känna, som ju faktiskt är dem som har fått dra det stora lasset (av någon anledning är det inte vänsterpartisten som man skickar fram för att förhandla budget med borgarna).


Det Parlamentariska Läget i Lund - sju veckor av hela havet stormar 
Under de första fyra veckorna efter valet försökte S och MP tillsammans sy ihop en majoritet med FP och C, ett blocköverskridande samarbete. Vi i vänsterpartiet kunde följa arbetet både genom samtal med S och MP (såklart) men också via medierna. Genom Sydsvenskan fick vi till exempel veta vad S och MP var beredda att ge FP och C för att få med dem i ett samarbete. Det visade sig vara ganska mycket, både politik och poster. Men FP och C sa nej, två gånger.

Under tiden var det ganska händelselöst för oss i vänsterpartiet. Under flera veckor pendlade vi mellan att vara i ett samarbete med S, MP och FI, och att vara i vänsteropposition mot ett möjligt blocköverskridande samarbete. Vår planering gick lite på tomgång i väntan på besked och vi diskuterade flera parallella möjliga spår. Men mest av allt visste vi ingenting.

När borgarna sagt nej, stod hoppet till FörNyaLund (FNL). FNL är ett parti som bygger på ett motstånd mot spårvägsbygget, och som i övrigt vill ha "bättre med allt". Partiets fyra ledamöter och två ersättare i kommunfullmäktige kan bedömas vara ideologiskt splittrade, och de var öppna för att förhandla både högerut och vänsterut. Fem veckor efter valet valde de att gå med borgarna, som då kunde lägga ytterligare fyra platser till sina 25 och sluta på 29 platser. Men inte heller det är ju en 33-mandatsmajoritet.

Vi rödgrönrosa är alltså det största blocket, om än utan majoritet. När tiden höll på att rinna ut gjorde vi snabbt som attans klart slutförhandlingar under några sena kvällar. Socialdemokraterna fick kommunstyrelseordförandeposten, vilket ju innebär att det har varit maktskifte i Lunds kommun, från M till S. Så det slutade ju för väl ändå.