"Men hej, det var längesedan, vad har hänt sedan sist?"

Vi vaknar till liv igen, tror jag bestämt. Det har inte blivit något bloggande sedan november. Det blev så. Någon annan gång ska jag göra en liten utläggning om det här med att sitta i kommunstyrelsen, ha ett heltidsuppdrag/jobb och liv samtidigt. En annan gång.

Laddar...

Det har varit en söndag med mest ingenting på schemat, som gjord för att ladda inför veckan som kommer. En liten helvetesvecka. Både nämndsmöte och kommunfullmäktige (onsdag, torsdag), styrelsemöte med partiföreningen och KomPol (gruppmöte med kommunpolitikerna). Jag lär inte spendera mer än en halvtimmes vaken tid hemma per dag fram till fredag. Men det är det värt. Nu ska jag läsa handlingar.

Vakna, bloggen! Godmorgon!

Det blev en liten konstpaus där. Två månader för att vara exakt. Nu har vi andats, vilat ut och analyserat tillräckligt sedan valet (vissa fortsätter tänka, jag tycker det är bättre att börja göra saker och köra på) och den nya mandatperioden är igång sedan någon vecka tillbaka.

4 november träffades det nya kommunfullmäktiget i Lund. Jag har fått förnyat förtroende, både av mitt parti och av väljarna. Jag fick en bra hög personkryss i kommunvalet, vilket såklart är jätteroligt. Sedan valdagen har många kommit fram och deklarerat att de kryssade mig, framförallt folk som är aktiva inom studentlivet i Lund - både kårfolk och nationsfolk! Jag funderar varje gång på varför folk gärna vill berätta det: Är det för att uppmuntra och peppa mig, för att visa att de kommer att ställa krav under mandatperioden och förväntar sig något tillbaka, eller är för att bekräfta för sig själva att det faktiskt är okej att rösta på vänsterpartiet? Den senaste som hejdade mig och visade sitt förtroende var en före detta kurator på en av Lunds studentnationer. Nationerna har mycket kontakt med kommunen, framförallt socialförvaltningen för alkoholtillstånden, och jag ska göra mitt bästa för att hålla ett litet öga på det. Samarbetet mellan kommunen och studentlivet är överlag en viktig och intressant politisk fråga.

Vi sitter i åldersordning i kommunfullmäktige, och jag har fått flytta fram 6-7 platser på ungdomsbänken sedan placeringen efter förra valet. Jag är inte längre yngst, och nu bland dem på ungdomsbänken (den längst till vänster längst bak i fullmäktigesalen) som har mest erfarenhet av kommunpolitiken. Det känns mycket bra. Till vänster om mig har jag Daniel från sossarna och till höger Petter från mp (utan att på något sätt ytterligare kommentera att de just sitter till vänster respektive till höger...).

En ny mandatperiod innebär nya uppdrag. Jag har fått förtroendet av mina partikamrater att vara ersättare i kommunstyrelsen de närmaste fyra åren. Det är otroligt spännande, och jag ser fram emot att få en bättre översikt över hela kommunen, och få vara med tidigare i de politiska processerna än tidigare. Mats Olsson fortsätter som ordinarie, vilket känns väldigt tryggt. Med kommunstyrelseuppdraget kommer även att sitta i två av KS utskott: arbetsgivareutskottet (som hanterar personalfrågor) och miljö- och hälsoutskottet (som hanterar strategiska miljöfrågor). Samtidigt lämnar jag min plats i Barn- och skolnämnd Lund Öster, efter runt 6 år som ersättare/ledamot där, en mycket lärorik tid. Jag kommer såklart sakna skolorna, förvaltningen och politikerna där... Jag blir inte på något sätt heltidspolitiker nu, utan fortsätter med mitt heltidsuppdrag på kåren och utövar mina politiska uppdrag på fritiden. Med planering löser sig det mesta! Det som nedprioriteras är sånt som att hänga upp tavlor/eller motsvarade på väggarna hemma.

Första kommunstyrelsemötet för mandatperioden är på tisdag. Jag har ägnat dagen åt att läsa handlingarna, många spännande saker. Jag återkommer till det!

Den fina grunden i svensk demokrati

Dagen har handlat om att dela valmaterial i trapporna på Linero, i Södra Sandby och i Dalby. Trappspringning är ett bra motionspass, men med tanke på min helvetesförkylning som inte har släppt än, kanske det inte var helt lyckat ändå. Med en vecka kvar till valet går det dock inte att skjuta på de sista flygbladsutdelningarna.

Jag undviker alla politiska debatter på tv så mycket som möjligt, och valde därför bort partiledarduellen nu ikväll till förmån för nästan vad som helst annat. Det blev en dokumentär om fritidspolitiker i Skurup! En filmare har följt några helt vanliga människor i Skurup, som har politik som ett av sina fritidsintressen. Kökssbordsscener med berättelser om varför de engagerade sig politiskt blandas med klipp från kommunfullmäktige i Skurup. Fantastiskt, på så många sätt. Mysigt. Miljöpartisterna som blev kristdemokrater, den showande folkpartisten, vänsterpartisten som är undersköterska. Moderaten som tycker det är skoj att bestämma, spelar tennis och gillar att vinna. Socialdemokraten som spelar saxofon och träffade sin hustru inom politiken. Allt detta i Skurup!

Fritidspolitikerna är hjältar! Alla dessa timmar på möten, läsa handlingar, diskutera förslag, sätta sig in i saker som man aboslut inte har någon erfarenheter av, men som man måste ha en åsikt om. Den svenska demokratin bärs upp av alla dessa politiker ute i kommunerna, som har politiken som ett av sina fritidsintressen, och som har vanliga jobb att gå till under dagarna. Alla vi vanliga människor som får förtroende att bestämma hur kommunen ska styras, hur verksamheten ska se ut vad allt ska kosta och finansieras. Det är stort, och lite fint, tycker jag. Några hundra heltidsanställda politiker i landet vägs upp av tusentals (?) fritidspolitiker. Säkert runt 300 bara i Lund. Det tål att tänkas på nu när det är en vecka kvar till nästa val. Det ska bli spännande att se vilka nya fritidspolitiker som tar plats i fullmäktige och nämnder. Klart är att jag inte kommer att vara yngst nästa mandatperiod - vilket känns väldigt bra!

I min kommunpolitiska nördighet tycker jag att dokumentären om fritidspolitikerna i Skurup är helt underbar. Det krävs kanske en hel del nördighet för att le åt kollegorna i Skurup som dividerar skattehöjningar, bokslut, ordningsbetyg och att det tar för lång tid att få sina motioner behandlade. Sekreteraren rättar stavfel, votering genomförs och speakerrösten säger "det är inte alltid lätt att veta på förhand vilka frågor som blir stora diskussionsämnen", men ställer också den otroligt viktiga frågan: "Är det värt det?". Den man själv ställer sig då och då, när man har lyckats stannat upp, andas och tänker.

Men tänk, om någon skulle vilja göra en sådan om Lund!

Bussar överallt!

Kollektivtrafiken är en av vänsterpartiets viktigaste frågor, alltid, inte bara i valrörelsen. Det är en fråga som diskuteras på alla politiska nivåer: Lunds kommun driver stadsbussarna, region Skåne ansvarar för regionbussar och staten för de nationella tågen.

I Lund har trafiken i centrum diskuteras under en lång tid. Den så kallade "centrumutredningen" blev klar för några månader sedan och presenterade tre förslag för hur trafiken i centrum ska omplaneras. Inget parti tyckte att något förslag var riktigt bra. Så som det ofta blir i politiken. Alla ville ta det bästa ur de olika förslagen och skapa sitt eget. Utredningen kraschade alltså lite, och skickades tillbaka till fortsatt utredning.

Vänsterpartiet var väldigt kritisk till utredningen när den kom. Enligt vår uppfattning försämrar den kollektivtrafiken i centrum, genom att helt enkelt plocka bort flera linjer och därmed göra kollektivtrafiken mindre tillgänglig. Alla ska kunna åka till centrum med kollektivtrafik, från olika delar av stan, och inte behöva gå för långt från busshållplatsen till centrumkärnan.

Vi driver stenhårt att bussar, gående och cyklister ska prioriteras framför bilar. Vi därför göra Klostergatan till en "gårdsgata", där bussar får köra men i samma hastighet som cyklister och gående rör sig. Det betyder att det kan finnas en möjlighet att åka buss från stationen till Mårtenstorget, men att cyklister och gående prioriteras framför bussarnas framfart.

Med hjälp av bra och tillgänglig kollektivtrafik kan lundaborna ställa bilen hemma och åka buss in till stan på lördagarna (och alla andra dagar!). Vi måste minska biltrafiken för att komma till rätta med miljöproblemen. Av samma anledning vill vi stänga av Bangatan (framför stationen) för privatbilar - för att minska biltrafiken i samhället, underlätta framkomligheten för kollektivtrafiken och främja en bättre stadsmiljö med mindre buller och avgaser.

Ge idrottsledarna möjlighet till fortbildning

Live från valstugan. Vi har öppet 25 minuter till. Det är lite kallt. En gymnasieungdom ställer frågan "Varför ska man rösta på er?" och Daniel svarar. Han kan svara på allt.

En av våra aktiva medlemmar, Bertil Raalas, är aktiv inom idrottsrörelsen i Lund, i Värpinge IF. Glädjande nog kandiderar han även på vår kommunlista, och har tillsammans med förstanamnet Mats Olsson, tagit fram ett lokalt fempunktsprogram för idrotten.

Vår lokala idrottspolitik går ut på att föreningslivet är otroligt viktigt för samhället. Många av oss har lärt oss konkret demokrati och solidaritet genom att arbeta i föreningar tillsammans med andra människor, som kanske inte alltid har samma bakgrund som oss själva. Idrotten utgör en stor del av föreningslivet, och är inte bara viktigt för den demokratiska fostran utan självklart även för folkhälsan. Idrottsledarna är grundbalken i idrottsrörelsen, och vi vill lyfta fram Lunds idrottsledares ideella engagemang genom att exempelvis subventionera busskort eller cyklar som tack för deras insatser.

Andra punkter i vårt idrottspolitiska fempunktsprogram är att återinföra lägerbidraget och ha ett kommunalt sommarlovsläger med kultur, friluftsliv och idrott; återställa föreningsbidragen som skurits ner under det borgerliga styret; höja gränsen för föreningsbidrag från 20 till 25 år; och införa prova-på-verksamhet för barn mellan 6 och 12 år - så att de under tre terminen kan prova sig fram till vilken idrott de vill ägna sig åt.

Att satsa på idrotten är att satsa på förebyggande folkhälsoarbete, möjlighet till givande fritidssysselsättning, men det ger också barn och ungdomar nya vänner och praktiska kunskaper om demokrati och solidaritet!

Andrahandsboende eller förstahandskontrakt?

De senaste två dagarna har sydsvenskan slagit på stort kring ett avslöjande som rör en av kommunens borgerliga politiker. Tidningen har skrivit några artiklar om att hon hyr ut rum i en villa hon äger, framförallt till gymnasieelever på en av stans fristående gymnasieskolor. Avslöjandet gick ut på att rummen var i dåligt skick men att de ändå hyrdes ut till ungdomar, något som sedan dementerades av uthyraren själv.

Artiklarna gör ett direkt nedslag i den lundensiska bostadsmarknaden. Det som gör dem intressanta är att de lyckas träffa mitt i prick. Bostadssituationen i Lund ser på många håll ut precis så som den beskrivs i artiklarna: studenter (såväl gymnasister som universitetsstudenter) hänvisas till att hyra rum i andrahand av privata hyresvärdar, eftersom tillräckligt många vanliga hyreslägenheter med förstahandskontrakt inte finns att tillgå. Rum som i många fall inte är tillräckligt fräscha eller säkra för att överhuvudtaget hyras ut.

De privata andrahandsrummen räddar dock bostadssituationen i Lund. Utan dessa privata uthyrare hade både universitet och gymnasieskolor drastiskt tvingats minska sin verksamhet, eftersom studenterna som kommer hit då definitivt inte hade haft någonstans att bo. Situationen är, trots privat uthyrning, ändå otroligt kritisk, speciellt nu i höstterminsstarten.

Andrahandsuthyrningen är varken en särskilt bra eller särskilt långsiktig lösning. Precis som i artiklarna riskerar studenter hamna i en situation där de får bo i dåliga bostäder, kanske med avsaknad av vettiga kök eller badrum, utan möjlighet att låsa om sig eller i en allmänt otrygg bostadssituation. Ett eget förstahandskontrakt är på alla sätt att föredra före andrahandsuthyrning, för de studenter som planerar att stanna en längre tid i Lund.

Bostadssituationen i Lund kan bara lösas på ett sätt: vi måste bygga mer. 1000 nya bostäder om året är vårt bud, varav hälften är hyresrätter - så många som möjligt i LKFs regi. Så kanske vi i framtiden kan undvika privat andrahandsuthyrning med diverse shady villkor och rum med fuktproblem eller utan lås.

KF 26 augusti - miljömålen

Det är mandatperiodens sista kommunfullmäktigemöte. Det är lite galet. Vart tog de senaste fyra åren vägen? Visserligen tillträder inte nästa KF-församling förrän i november, men ändå. Snart är det val och man är inte en newbie längre. Kanske får jag flytta några platser till höger på ungdomsbänken om några månader, om jag får väljarnas förtroende att fortsätta, såklart!

Dagens första ärende är miljömålen för Lunds kommun. Det handlar framförallt om hur mycket koldioxidutsläppen i kommunen ska minska. På så sätt är det ett väldigt konkret och spännande ärende, där flera nämnder en redovisar hur de kan sänka sina utsläpp och hur många procent.

• Lunds Energikoncern kan minska sina utsläpp genom att övergå till förnybara bränslen i sin produktion. Detta kostar visserligen en hel del, men är ett arbete som redan är igång hos Lunds Energi. De kan själva stå för en stor del av minskningen, genom utbyggnad av fossilbränslefri fjärrvärme i kommunen.
• Det är till viss del en statlig fråga hur mycket vissa områden kan minska sina koldioxidutsläpp. I fler tekniska och byggnadsfrågor måste nya lagar till, framförallt vad gäller byggande och den fysiska planeringen (planeringen av vägar m.m.). Det gäller även byggandet i den privata sektorn, där kommunen har liten möjlighet att påverka, men lagändringar hade kunnat nå effekt.
• I renhållningsarbetet kan utsläppen minskas genom att sopbilarna kör på biogas istället för bensin. Detta gäller även kollektivtrafiken.
• Medborgarna i Lund måste vara med och hjälpa till i minskningen av koldioxidutsläppen, och att målen därför måste kommuniceras ut till lundaborna.

I klimatarbetet är det viktigt att kommunen är ett ledande gott exempel, som privata företagare och medborgare kan se upp till. Kommunstyrelsen och den borgerliga majoriteten vill minska utsläppen med 50 %, från 1990 till 2020. Utsläppen 2020 ska alltså vara hälften av de som var 1990. Vi tycker att kommunen ska anstränga sig lite mer. 50 % är ett realistiskt mål - men vi vill att kommunen anstränger sig ännu mer och sänker lite till än det som redan är planerat. Klimatfrågan är så viktig att vi måste slå knut på oss själva lite för att nå målen om ett bättre klimat!

Det är valrörelse igen

Valstugorna anlände till Stortorget i Lund idag. Det betyder att valrörelsen har börjat på riktigt. Äntligen. Det är fantastiskt med valrörelse. Under en månad får man ägna sig åt en av de saker man tycker är allra roligast: att hela tiden vara omgiven av politik och prata politik med folk vart man än går.

Men det är samtidigt otroligt jobbigt. Det är sena kvällar, långa att-göra-listor där en färdig arbetsuppgift omedelbart ersätts av två nya, och alltid en massa saker att släpa runt på. Förberedelsetiden är den jobbigaste. När allt är klart, beställt och framme rullar det bara på.

Det är återigen en sådär där sen kväll. Som nattmänniska bryr jag mig inte så mycket, jag jobbar ändå bäst efter kl 21. I skrivandets stund tar jag en kort paus i korrläsandet av valplattformen.

Det tar lång tid att författa en valplattform. Vi skrev texter i våras, långa och pratiga texter där allt som var viktigt skulle vara med. Medlemsmötet beslutade att korta ner den, vilket jag jobbade med under semestern i juli. Jag satt på mina föräldrars altan och kortade ner texter, i värsta skolfröken-manér. Strök meningar och skrev ihop stycken. Nu är det bara sista korrläsningen kvar. Det blev en riktigt bra valplattform till slut! Imorgon skickas den till tryck.

Det har gått fyra år sedan senaste valrörelsen. Det känns faktiskt som igår. Den valrörelsen var helt fantastiskt, slog till och med EMU-kampanjen. Så många underbara minnen. Den här valrörelsen kommer att bli helt annorlunda. Jag är inte student längre, utan jobbar heltid för en av studentkårerna. Det är visserligen flexibel arbetstid och allt sånt, men ändå ett heltidsjobb. Det var sannerligen mycket enklare att kampanja när man bara hade 5-6 timmar föreläsningstid i veckan och terminen knappt hade dragit igång när valstugorna var på plats.

Den här gången får valkampanjandet ske på kårlediga eftermiddagar och kvällar, och en rejäl semester ska bokas in veckan efter valet - oavsett hur det går...

Bygg mer - överallt!

Nyss hemkommen från styrelsemöte med byföreningen. Det är en trevlig styrelse, där man får reda på lite skvaller om byn och pratar om vad vi kan göra för trevliga saker här. Den leds av en man som jag känner från min politiska nämnd, från den moderata sidan. En mycket bra byföreningsordförande som skriver krönikor om vad som händer i byn i Skånskan ibland.

Jag sitter i arbetsgruppen för byutveckling (såklart). Våra viktigaste frågor är utbyggnad av byn, kollektivtrafiken och cykelväg till Sandby. Idag rapporterade jag om ett ärende som kommer upp i Byggnadnämnden i veckan, om en utbyggnad av byn i norr, runt om kyrkan. Det är en utbyggnad som (precis som så många andra projekt) har diskuterats i flera år, men där det nu verkar röra lite på sig. Det är en utbyggnad av villor, vilket är helt okej då Revingeby har en stor andel hyresrätter (i en av dessa ska två vänner till mig flytta in snart, jippi!).

Utbyggnaden av Revingeby är inte bara viktig ur ett större perspektiv, där Lunds kommun måste få fler bostäder byggda för att råda bot på bostadsbristen. Vi ser resultaten av den just nu. Idag anlände alla internationella studenter, och jag hoppas att alla fick boende, även om jag vet att så förmodligen inte var fallet. Lunds bostadspolitik får underkänt av både oppositionen och studentorganisationerna. Fler villor i Revingeby ger vid bästa resultat ett par lediga hyresrätter någonannastans, när folk flyttar.

Men utbyggnaden av byn är framförallt viktig i det lilla perspektivet - vårt perspektiv, vi som bor här. För att säkra existensen av den lilla service vi har, busstrafiken, skolan och förskolan, måste byn få fler invånare. Då den mesta av marken runt om byn ägs av militären kan vi inte bygga på så många ställen. Så förhoppningsvis blir det inga fler stopp i det nu aktuella projeketet!

(Byföreningen diskuterade även trevliga saker som ölprovning och öppet hus i Möllan, som även den ägs av militären, och viktiga saker som avkörningsfält på vägen vid västra infarten)