December-KF: Sommarkort till barn i behov av stöd!

Hela oppositionen, vänsterpartiet, socialdemokraterna, miljöpartiet och demokratisk vänster, har tillsammans lagt en motion om att sommarkort ska kunna ges gratis till barn i familjer som får försörjningsstöd (efter ansökan). Idag finns ett speciellt fritidsstöd och ett speciellt internet-stöd att stöka inom försörjningsstödet, för att underlätta för barn i familjer med ekonomiska svårigheter. Vi i oppositionen föreslog i en motion att även sommarkort ska läggas till det stöd som nu redan finns att söka.

Försörjningsstöd är en svår fråga. Det är ett ekonomiskt stöd som ingen egentligen vill ha, istället strävar man efter egen försörjnings såklart. Vägen till att få försörjningsstöd är också lång och hård. Ens egen och familjens ekonomi och ägodelar granskas i detalj, innan försörjningsstöd beviljas. När försörjningsstöd väl har beslutats är det upp till den enskilde att planera och genomföra sina inköp av olika saker som behövs. Det ger en möjlighet att ändå bestämma själv vad man vill ha och behöver, även om ramarna är mycket snäva, vilket ger en viktig frihet och självständighet.

Vi har ändå valt att lägga en motion med de andra rödgröna partierna som pekar ut just sommarkortet med fria resor på tåg och bussar i Skåne under sommaren, som något vi anser bör finnas för familjer i behov av stöd. Ett sommarkort ger inte bara en chans för ungdomarna att få minnen att berätta om när de kommer tillbaka till skolan, utan har även andra positiva effekter. Ungdomarna kan få åka på utflykter och se historiska och nutida viktiga platser som de kanske tidigare bara har läst om, de får en chans att genom friluftsliv lära känna skog och mark, att öva sin simkunnighet och vattenvana, och inte minst (för de äldre ungdomarna) lära sig att klara sig själv och resa runt på egen hand under några timmar. Dessa positiva effekter tycker vi räcker för en satsning på ungefär 200 000 kr, enligt socialförvaltningens beräkningar.

Men borgarna tyckte inte så. De räknar gärna upp alla bra saker som händer i Lund på sommaren, men utanför Lund verkar det inte vara nödvändigt att ta sig. Synd. Vi tror att det hade kunnat vara en riktigt bra grej.

December-KF: Klimatfrågor och feminism

Kommunfullmäktige har rullat på ytterligare några timmar. Vi har hunnit behandla tre motioner. De första två handlade om klimatfrågor på olika sätt: Att främja cykeltrafik samt biogasproduktion. Det var två ganska yviga motioner med från början väldigt många att-satser, som kokades ner i kommunstyrelsen till några per motion. De blev avslagna av den borgerliga majoriteten båda två, med motivering att det som lyftes fram redan finns. Det är delvis sant, men samtidigt är det synd att ytterligare ansträngningar inte kan göras på klimatområdet.

Vi i vänsterpartiet stödde alla förslagen, utom ett förslag om att det kommunala parkeringsbolaget ska ta över parkeringsansvaret även när det gäller cykelparkeringen. Motiveringen var att flytta fokus från bilar i parkeringsbolaget till cyklar, men vi vill inte flytta verksamhet från kommunen, där det finns mycket insyn och styrning av demokratiskt valda politiker, till ett bolag, med mycket mindre insyn. De andra förslagen var bra och viktiga saker om att även samla in matavfall i fler kommunala verksamheter och att plantera buskar och träd för att skapa lä runt cykelbanor.

Nu diskuterar vi en motion om stöd till våldsutsatta papperslösa kvinnor, en grupp som är speciellt utsatt eftersom de många gånger inte vågar kontakta myndigheter i rädsla att bli utvisade ur Sverige. Motionen vill att kommunen ska fatta ett beslut om att en persons "legala status" (om man har ett uppehållstillstånd/medborgarskap eller inte) inte ska vara av betydelse för en person som söker hjälp och stöd när det exempelvis handlar om våld eller i hemmet. Socialnämndens moderata ordförande menar att detta redan görs, enligt praxis tar inte socialförvaltningen någon hänsyn till en persons legala status när denna söker hjälp, och vill därför "besvara" motionen med att inga förändringar behöver göras. Det är väldigt synd. Ett principbeslut i frågan hade varit ett väldigt bra sätt för Lunds kommun att ta ställning för alla människors rätt till hjälp och stöd i krissituationer, och hade varit något att luta sig tillbaka mot inför kommande svåra beslut som socialförvaltningen fattar varje dag.

December-KF: Stärka barns rättigheter

Lunds kommun har äntligen tagit fram en ny strategi för att stärka barns rättigheter! FN:s barnkonvention är sedan flera år tillbaka svensk lag. I barnkonventionen finns en viktig princip om att alla beslut ska vara i enlighet med barnets bästa (artikel 3). Lunds kommun beslutade för tio år sedan att  barnkonsekvensanalyser ska göras inför varje kommunalt beslut som påverkar barn. Vissa delar av kommunen har varit väldigt bra på att i sina beslutsunderlag som vi politiker får och där analysera beslutets effekter för barn. Den första nämnd jag satt i, Barn- och skolnämnd Lund Öster, har ett par tjänstemän som är fantastiskt bra på detta. Andra förvaltningar har varit otroligt dåliga på barnkonsekvensanalyser, och nästan systematiskt obstruerat och slentrianmässigt tramsat i frågan.

Nu har Lunds kommun äntligen, efter påtryckningar och upp-prioritering äntligen tagit fram en ny strategi för att stärka barns rättigheter. Strategin innehåller en bra bakgrundsbeskrivning om vad barnkonventionen säger, hur barns levnadsvillkor ser ut i Lunds kommun och hur och varför man ska arbeta med att stärka barns rättigheter. Strategin tar upp åtgärder på olika områden (t.ex. barns integritet och barns rätt att uttrycka sina åsikter) och visar på goda exempel inom Lunds kommun. En checklista har skrivits, där tjänstemän lätt ska kunna fylla i och skicka med till politiker för beslut, och en barnrättskommitté ska bildas.

För att få ett bra arbeta med att säkerställa att alla beslut föregås av en bra barnkonsekvensanalys och verkligen utgår från barnets bästa, krävs utbildning, engagemang och kontinuerlig utveckling. Vi politiker ansvarar nu för att våra förvaltningar och tjänstemän får utbildning i barnkonventionens grunder och syften, och får kontinuerligt stöd i hur de ska kunna göra bra barnkonsekvenser. Vi måste lyfta fram de tjänstemän som har god kunskap om barnrättsfrågor sedan tidigare och uppmuntra de som vill att vidareutbilda sig. Det är de tjänstemän med mest engagemang i frågorna som ska utgöra den barnrätskommitté som kommunen nu ska bilda.

Jag ser väldigt mycket fram emot att se den nya barn-checklistan användas i verkligheten!

Liveblogg: December-kommunfullmäktige i Lund

Det är kommunfullmäktige igen, "jippi" upprepar jag för mig själv för att hålla mig vaken, så här dagen före sista arbetsdagen innan några lediga juldagar. På dagordningen står motioner som rör skola (barnomsorgstaxan) och klimatfrågor (främjandet av cykelåkande) bland annat.

Mötet började med att Lunds kommuns/LKF:s stadsbyggnadspris delades ut. Årets vinnare är arkitekt Kjell Adamsson på Fojab, som gjort en mycket snygg och genomtänkt utbyggnad av ett vanligt radhus på Väster i Lund. Utbyggnaden innebar att en liten huskropp har byggts till till det ursprungliga huset, byggt på så sätt att den kan hyras ut eller användas som "generationsboende" (äldre förälder eller yngre tonåring får lite egen plats). I nomineringen pratades det om att utbyggnaden är en liten förtätning, och om tillbyggnaden används till uthyrning innebär det ju att ytterligare en bostad (ex. en studentbostad) har skapats!

Jag tänkte försöka live-blogga lite igen. Det var mycket längesedan sist, så längesedan att twitter har tagit över livebloggandets fördel. Men, twitter är bara 140 tecken, så vi kör lite parallellt och ser hur det går! Twittrar gör jag såklart på @gunnarssonhanna och #lundpol

Musikhjälpen: Tillsammans-heten för oss framåt, uppåt, vidare!

Jag har varit helt fast i Musikhjälpen under helgen. Mina arbetskamrater är stora fans och det har snurrat på jobbet hela veckan, och nu under helgen har jag verkligen inte kunnat slita mig. Tre så fantastiska programledare, som hela tiden håller igång, säger roliga saker och på ett otroligt fint sätt tar emot de människor som kommer på besök, ringer in eller hänger utanför buren. Man vill ju vara med varje sekund.

Man kan verkligen diskutera välgörenhet och privata bidrag till olika saker. Det finns fördelar och nackdelar och man kommer nog till olika slutsatser om man ser det ur ett pragmatiskt eller ett politiskt perspektiv. Jag tillhör de politiska rörelser som hellre ser gemensam finansiering av stöd till människor och grupper genom skattemedel, som betalas utifrån ekonomisk förmåga, men jag faller pladask för den insamling som Musikhjälpen genom Radiohjälpen gör den här veckan varje år sedan fem år tillbaka. Helt pladask.

Visserligen handlar det om pengar. Syftet är att dra in så mycket pengar som möjligt, och varje miljon (!) firas med jubel. 20 miljoner är en helt sanslös summa. Det är pengarna som är grunden i det hela, jakten på mer och mer och mer... Bössor med pengar nog att föda hela familjer i flera månader lämnas in till buren.

Men det är ändå inte pengarna som i slutändan står i centrum. I centrum står tillsammans-heten. Det faktum att vi alla är med gör saker tillsammans. Att alla kan bidra, med något litet eller något stort, med pengar eller arbetskraft. Och framförallt med sin vilja, sina känslor och sin glädje. Det är det som gör att jag älskar Musikhjälpen.

De tre programledarna jublar lika mycket över femtio insamlade kronor som 15 000. Barn som lämnar sina julklappspengar möts med glädjetårar och Tareq Taylors 600 000 insamlade kronor får samtliga att bryta ihop så att de måste spela en extra låt för att samla sig. Alla som har varit och samlat in pengar möts med lika mycket glädje, tacksamhet och jubel. Peppen från buren sprider sig, och känslan att alla kan vara med och att vi blir starkare om vi gör saker tillsammans når hela vägen genom livesändningen in i mitt vardagsrum. Glädjen i buren, hos alla de människor som med olika påhitt och initiativ gör rolig saker för att på sitt sätt bidra: Åker skidor, lagar mat, fixar cyklar, klipper hår, tatuerar... Allt detta tillsammans! Och jag älskar verkligen när folk tar av sin egen tid för att arbeta gratis för en gemensam sak. Det är något av det finaste som finns.

Vi är många som känner igen oss i glädjen att få vara med och kämpa för något, sätta mål och genomföra uppgifter, och vi som har varit ledare inom ideella föreningar (jag tänker framförallt på min tid på kåren) vet hur viktigt det är att peppa - visa att varje liten insats spelar roll, och att alla kan bidra på sitt sätt! Om du är bra på att fixa cyklar, sjunga hejaramsor eller dra ihop after-work-pubar - gör då det! Och kom ihåg känslan av att vi är många, som sprider glädje, kraft och kärlek. Inte bara för pengarna (i det här fallet), utan för att känslan att vara med och göra saker tillsammans! Kodjo, Gina och Jason - kram på er!

"Det tåls att sägas igen: vi är så himla glada att ni är med och bidrar! Vi gör detta tillsammans"

Uppdrag: Öka bostadsbyggandet

Bostadsbristen är numera en nationell angelägenhet. Framför allt stora städer och universitetsstäder rapporterar om bostadsbrist och näringslivet anser att bostadsbristen är ett stort problem. Diskussioner om bostadsbyggandet och bostadspolitiken är ständigt levande i Lund, på nästintill varje kommunfullmäktige och återkommande i kommunstyrelsen och dess arbetsutskott.

För ett och ett halvt år sedan tog kommunfullmäktige på sitt budgetsammanträde ett beslut om att ge kommunkontoret i uppdrag att öka bostadsbyggandet:

att  uppdra åt kommunstyrelsen att, i samråd med berörda nämnder, ta fram riktlinjer för hur  nyproduktion av bostäder ska underlättas och effektiviseras i Lunds kommun. 

att  uppdra åt kommunstyrelsen och berörda nämnder att i enlighet med de framtagna riktlinjerna arbeta för att underlätta nyproduktion av bostäder.

Att-satserna i sig kan tyckas intetsägande, och i tider av borgerlig majoritet finns risk att det också slutar med något intetsägande eller bortförklarande. Vi som vill bygga mer bestämmer tyvärr inte dagordningen i Lund idag. Idag på kommunstyrelsens arbetsutskott fick vi en rapportering om hur man kan tänka sig att arbeta med dessa punkter. Förslaget är en workshop med berörda aktörer inom byggbranschen, alltså byggföretagen, för att sätta fokus på de svårigheter och hinder som finns och sedan ta fram riktlinjer för att lösa eller komma runt dessa. Det kan sluta hur som helst, men jag tror att det kan att bli väldigt intressant. Politisk ledningsgrupp för detta är kommunstyrelsens arbetsutskott + presidie-politikerna i byggnadsnämnden och tekniska nämnden, så jag får äran att vara med i diskussionerna!

Och serviceförvaltningen vet fortfarande inte vad de ska göra...

För en vecka sedan skrev jag om sparkravet på kommunens servicenämnd, som främst har hand om kommunens fastigheter. Nämnden prognostiserar 15 miljoner minus, vilket kan lösas på tre sätt:

1. Minska på fastighetsunderhållet ännu mer - så att husen riskerar falla sönder ännu mer
2. Höja hyrorna och lägga över mer kostnader på skolnämnderna, som hyr skollokaler av serviceförvaltningen - vilket bara gör att kostnaderna flyttas runt
3. Sälja fastigheter - som skulle göra att kommunen gör sig av med en stor del av sitt kapital

Servicenämnden hade möte förra veckan, för att ta ställning till alternativen och göra en åtgärdsplan. Vi i oppositionen, vänsterpartiet längst fram och tydligast, har under många år kritiserats borgarnas krav på att servicenämnden ska gå med vinst ("ett högre avkastningskrav"). För att göra detta måste man skära i sina kostnader. Och skära i sina kostnader kan man nästan bara göra genom att minska på fastighetsunderhållet. Och då blir allt bara värre.

Så vad gjorde den borgerliga majoriteten i servicenämnden? 

Gissa! 

Svar: Absolut ingenting! Man hade förslagen framför sig, man vet precis hur det ser ut ute i verkligheten. Men man valde att återremittera ärendet. Skicka tillbaka det för omskrivning. Ett både svagt och fegt agerande.

Kommunens hus faller sönder - men inget görs!

Ett av Lunds stora sorgebarn är fastighetsskötseln. Kommunen äger en stor mängd fastigheter: skolor, äldreboenden och kontorslokaler för kommunens tjänstemän (till exempel Rådhuset). Hus behöver tas hand om, värmas upp och ventileras för att inte falla sönder, mögla eller ruttna. Fastighetsunderhåll kostar en del pengar, anställda fastighetsskötare behöver ha kontinuerlig koll på husen och reparera vid behov. De senaste åren har kommunen minskat rejält på fastighetsunderhållet. Det märks kanske inte första året, men efter ett par år börjar problemen komma upp i dagen. Hus som är drabbade av mögel eller har börjat ruttna kostar en hel del att reparera - mer än det kostar att ha kontinuerlig kontroll från början för att förhindra att problem uppstår.

Lunds servicenämnd har ansvar för fastighetsunderhållet. Nämnden har under flera år dragits med stora underskott - verksamheten kostar mer än vad kommunen är beredd att ge nämnden i budget. Just nu tror nämnden att de kommer ha 15 miljoner i underskott för 2012. Det betyder att man måste göra nedskärningar. Men vad ska man göra nedskärningar i?

Det finns tre saker man kan göra:

1. Minska på fastighetsunderhållet, ännu mer. Det vill vi absolut inte göra! Fastighetsunderhållet behöver ökas, för att rädda de byggnader  vi har kvar.

2. Lägga över kostnader för mögliga skollokaler på skolnämnderna. Det vill vi inte heller göra, eftersom det vore att skicka runt kostnaderna och ta av pengar som ska gå till undervisning.

3. Sälja fastigheter som kommunen äger. Det vill vi absolut inte göra! Kommunens fastigheter är vår gemensamma egendom, som vi kan använda till verksamhet för skolor, teatergrupper, äldreomsorg m.m. Att sälja fastigheter ger en enkel engångsinkomst, men ger inga långsiktiga inkomster att använda till verksamhet.

Så vad vill den borgerliga kommunledningen göra? Igår var servicenämndens presidium (ordföranden) på kommunstyrelsens arbetsutskott för att framföra sin analys av underskottet. De efterfrågade vägledning, men fick inte särskilt mycket från den borgerliga kommunledningen. Imorgon har servicenämnden möte för att diskutera sitt underskott och sina nedskärningar. Vi väntar med spänning på vad som kommer av det.

Oppositionen (v, s, mp och dv) har hela tiden försvarat att servicenämnden ska ha en budget utan nedskärningar. Idag är vi överens om att servicenämnden måste tillföras mer pengar för att kunna ta hand om kommunens fastigheter. Tillsammans måste vi satsa på att kommunens fasta egendom tas omhand på ett bra sätt.

Skolskjutsar, vigselförrättare, fanor och grundvatten

Den kommunala höst-säsongen är definitivt igång! I förra veckan smygstartade kommunstyrelsen och idag var det första kommunstyrelse-arbetsutskottet (KSAU) för hösten. Ikväll har kompol sitt första möte, Vänsterpartiet Lunds måndagsmöten om kommunpolitiska frågor. Det betyder också att kalendern har tjocknat till sig med möten, möten, möten...

Dagens kommunstyrelse-arbetsutskottsmöte bjöd på en omväxlande dagordning, ett axplock av de olika typer av frågor som KSAU hanterar. Vi yttrade oss om ett nytt skolskjutsreglemente, med uppdateringar i enlighet med den nya skollagen. Det har snurrat runt ett tag, och borde egentligen ha fastställts för längesedan. KSAU har nu godkänt reglementet och skickat vidare till kommunfullmäktige för beslut. När man pratar om skolskjutsar kommer alltid ett par olika frågor upp: Växelvis boende för barn med separerade vårdnadshavare, och som kan ha rätt till skolskjuts varannan vecka (vilket nu är helt okej), skolskjuts för barn som behöver det temporärt, exempelvis på grund av sjukdom (vilket i första hand ska bekostas av föräldrarna, något som mötte motstånd på mötet) och bedömningar om vilka avstånd mellan skolan och hemmet som ska gälla. KSAU utsåg vidare en ny kommunal/borgerlig vigselförrättare, gav bidrag till ett seniordag i Dalby, uttalade sig positivt om kameraövervakning vid företagsområdet Medicon Village och skickar en representant till samarbetskommittén för Sydsvästskånes Grundvattensförbund, som ska se till att Alpnarsströmmen, en underjordisk grundvattenflod (typ?) mår bra.

Men dagens största fråga var ändå den om de heraldiskt korrekta fanorna, som också den har blivit lite av en långbänk. För nästan två år sedan behandlades ett medborgarförslag om att kommunen ska byta ut fanorna med kommunens logga som vajar på Stortorget. Förslagsställaren föreslog att logotyp-fanorna skulle ersättas med heraldiskt korrekta fanor, med vapensköld istället för logga. Vi var några stycken som höll med om detta, härförda av Lars Trägen (fp), och kommunfullmäktiges beslut blev till viss del positivt, men lite luddigt. Nu behövde kommunkontoret hjälp med att tolka beslutet, och KSAU fick, efter munter diskussion, välja mellan tre förslag. En heraldiskt korrekt fana ska vara kvadratisk och endast visa själva bilden i vapenskölden, i LUnds fall en röd borg. Och KSAU beslutade därför i enlighet med förslag nr. 1 (med viss modifiering så att det inte ser ut som ett legoslott...). Rätt!

Utöya och Oslo, ett år senare

Idag har ettårsminnet efter terrorattacken i Oslo och massakern på Utöya uppmärksammats. Jag har inte lyssnat eller tittat särskilt mycket, bara på minnesceremonin från Utöya. Det var en fantastisk ceremoni, enkel, fin och med ett politiskt budskap om fortsatt, och starkare, kamp mot rasism och fascism. Mikael Wiehe representerade Sverige på ett utmärkt sätt. 

Det är många tankar som far genom huvudet när man tänker på attentaten i Norge. Det fruktansvärda i att så många människor förlorade livet, paniken och ångesten på ön under den timmen som gärningsmannen gick runt, osäkerheten hos de anhöriga innan alla på Utöya och i regeringskvarteret hade återfunnits och sorgen som tog sedan vid. 

Jag kommer tydligt ihåg vad jag tänkte på den dagen och veckorna efter. Jag följde norska nyheters webbsändning om bomben i Oslo från partilokalen på fredagseftermiddagen. Jag var där en kort vända för att fixa något, innan jag tog tåget till min syster i Växjö. Reaktionen på bomben i Oslo var bestörtning, att terrorattentat nu hade nått Norden och våra ganska måttligt bevakade politiska kontorsbyggnader. En dyster framtidsbild tornade upp sig med mer och hårdare bevakning, och svårare för medborgarna att ta del av den politiska debatten och träffa politiska företrädare. Webbsändningarna gick inte att följa på tåget, och jag övergick till twitter som informationskanal. Jag såg Ali Esbatis meddelande om att han inte var i Oslo och därmed långt från händelsernas centrum. Men det kom snart tweets om Utöya, och uppmaningar om att inte ringa folk på ön. Jag hetsuppdaterade Aftonbladet och twitter under hela tågresan, frustrerad över att det var så svårt att få överblick och bekräftad information om vad som hänt. Som det ju alltid är i katastrof-situationer. Dagen efter, på lördagen, vaknade vi till det fasansfulla beskedet om 70 döda på ön. Jag var borta hela dagen, och på eftermiddagen hade facebook och twitter svämmat över av analyser, anklagelser och recensioner av det där manifestet. 

Dagarna efter, och under det år som varit, är det några saker jag har tänkt på:

Skandinaver kan vara terrorister. Efter den 22 juli 2011 är det svårare att förknippa terrorism med personer med en viss etnicitet, hudfärg eller religionstillhörighet. Det är inte längre bara något som vi vet är sant, det är också som vi nu faktiskt har sett och upplevt, inte bara i Norge utan även de senaste dagarna i massakern på bion i USA. Även journalister blev medvetna om risken med förhastade slutsatser och vi fick bekräftat vår vetskap om existensen av en våldsam högerextremism och vårt ansvar att bekämpa den, alltid. Jag tycker detta var speciellt viktigt, eftersom jag som islamologi-student har haft många diskussioner om islamofobi, islamism och terroranklagelsernas inverkan på vanliga muslimers dagliga liv. 

Hotet mot det politiska arbetet. En av de mest skrämmande sakerna med massakern på Utöya, men även med bomben i Oslo, är gärningsmannens uttalade mål att attackera politiker och politiska aktiva personer, med hjälp av det yttersta maktmedlet: våld och terrorism. På Utöya dödades många ungdomar ur en ung generation politiskt aktiva och intresserade - blivande norska politiker. I det norska valet den hösten fanns luckor på kandidatlistorna, med namn på personer som inte längre levde. Likheten mellan dessa ungdomar och mig själv och mina vänner kändes mycket stor: Unga personer med politiska uppdrag som vi brinner för och där vi vill göra en insats för ett bättre samhälle.

Det finns i en otrolig styrka i solidaritet. Minnesceremonierna dagarna efter 22 juli visade det så tydligt att tillsammans är vi starka. Ett helt land slöt upp bakom de drabbade, från den högsta politiska ledningen till vanliga personer som lämnade blommor och hjälpte till på olika sätt. Budskap om att kärlek segrar över hat skickades ut över världen, på ett sätt som verkligen imponerade. Kraften i gemenskap och solidaritet, mellan människor med olika bakgrund men samma mål och önskan om ett fredlig och demokratisk värld, var starkare än många säkert anat. Nu gäller det att hålla kvar denna vilja till gemenskap, samarbete och solidaritet. 

Det kunde vara jag.  Jag gick med i Ung Vänster relativt sent, 2002, 18 år gammal. Jag har bara varit på ett liknande sommarläger, Ung Vänsters socialistiska festival 2002 i Grytgöl. Så det är inte helt sant att det kunde ha varit jag, men det kunde ha varit Ung Vänster. Massakern på Utöya var riktad mot socialdemokratin, en gren av samma arbetarrörelse som mitt eget parti är en del av. Hatet, som nu riktades mot AUF, kunde lika gärna riktats mot SSU i Sverige, Ung Vänster eller vårt systerförbund i Norge, SU. Jag känner ingen som har varit på Utöya, men jag har bekanta som varit på SU:s liknande läger i Norge. Och det kunde hänt där.  

Almedalen dag 3, Vänsterpartiets dag

Frukostseminarium: Framtidens skola, Lärarförbundet
Lärarförbundet bjöd in till diskussion mellan personer med olika roller i skolan (elev, lärare, rektor, politiker) om framtidens skola. Rättssäkerhet för eleverna, möjligheten för lärare att få tid att lära av varandra och skolledarens viktiga roll för att skapa detta diskuterades.

Försvarspolitisk utfrägning av vänsterpartiet
Vår representant i försvarsutskottet samt Ung Vänsters ordförande frågades ut om vår syn på försvarspolitiken, mycket lärorikt! Vi har en tydlig åsikt om att värnplikten bör återinföras för att garantera folklig förankring för försvaret. Nu när den inte är kvar kan denna förankring fås genom försvarets ideella organisationer och stor synlighet. I Visby hamn ligger exemeplevis HMS Karlskrona under veckan, med rundvandringar.

Får man vara kristen i Sverige idag? Frälsningsarmén och tidingen Dagen
En panel bestående av bland annat civilminister Attefall (kd) och Lunds universitets rektor diskuterade aspekter på vanliga kristnas synlighet i det offentliga samtalet. Rektor Per har tex fått utstå en del ifrågasättande just pga sin tro. Panelen menade att det finns en nyfikenhet och att det kanske är lite "inne" att berätta att man är kristen troende idag. Dock förstörde Humanisterna det hela lite, som vanligt...

Lunchseminarium: Arbetsmarknadspolitik och anställninsbarhet
Bland annat arbetsmarknadsministern diskuterade, utifrån en presentation om 80- och 90-talisternas värderingar, ungdomars anställningsbarhet. Regeringen har lanserat en satsning på lärlingsplatser tillsammans med arbetsmarknadens parter. Kritik kom från Ylva Johansson (s) om att dagens gymnasieskola är dålig på att koppla ihop praktiska och teoretiska ämnen.

Almedalen - varför är vi här?
Ett av veckans bästa! Södertörns högskola har ett "samtidshistoriskt institut" som forskar på samtiden, genom till exempel "vittnesseminarium", där folk som varit med på olika saker berättar hur de tänkte och gjorde. Några personer, bland annat ekonomen Klas Eklund och Mona Sahlin berättade om starten av Almedalsveckan med Palmes tal 1968, och funderade på veckans roll idag. I alutet av 2000-talet exploderade antalet seminarier, och det hela kanske kan liknas vid en okontrollerad bubbla...

Almedalen dag 2: massor med politik!

Moderaternas dag i Almedalen, och också den dagen då statistiken säger att flest seminarier hålls. Således massor med folk överallt! Det gäller att komma i tid, de flesta föreläsningslokalerna är ganska små.

Ökat beroende efter frihetsreformen - två år efter kårobligatoriets avskaffande
SFS och SUHF
Frukostseminarium för att presentera en rapport sammanställd efter enkäter till studentkårer och lärosäten. Studentinflytandet fungerar bra, men många farhågor finns inför framtiden: studentkårernas ekonomi, medlemsvärvning och oberoende gentemot sina lärosäten.

Väljarnas värderingar och synen på de poltiska alternativen
United Minds presenterade en statistiktung undersökning om folks inställning till partiernas värderingar. Den alltid så fantastiska Gudrun Schyman och kds partisekreterare efterfrågade båda tydligare värderingar och mer passion från partierna och att politiker inte bara lyssnar och gör vad majoriteten av de tillfrågade tycker. Risk att valrörelsen 2014 domineras av "två förnuftiga farbröder".

Ska välfärden hänvisas till välgörenhet?
stadsmissionen bjöd in socialförsäkringsministern för att diskutera gränsen mellan det offentliga och det ideella när det gäller stöd till människor i fattigdom. De menade att de idag ha fått ta över för många av samhällets uppgifter, som därmed läggs på ideella krafter. En rimlig uppdelning, menade man, är att det offentliga ansvarar för finansiellt stöd och det ideella kan bidra med kontaktskapande, stöd och nätverk för att bryta fattigdom.

ABFs jubileumsseminarium "Bildning i 2000-talet"
ABF fyller 100 år och höll ett mycket trevligt seminarium där några personer, bland annat professorn i idêhistoria Sven-Eric Liedman, samtalade om bildning och folkbildning. Väldigt mysig seminarielokal, soffor, sol och kanelbullar! Jakten på tillväxt och ekonomiskt mätbara mål i dagens skola och samhälle kritiserades, till förmån för mer eftertänksamhet och strävan efter livslång bildning.

Därefter vidtog statsministerns tal samt mingli på Öresundshuset och hos fackförbundet Vision!

Almedalen dag 1: Bara roliga saker!

Almedalen dag 1 avklarad! Vi har bara gjort roliga saker!

1. Badat i Östersjön. Väldigt kallt, men väldigt skönt!

2. Ätit och druckit gratis
Ja, det känns lite konstigt att smörja kråset på andras bekostnad. Det gör det. Men, folk bjuder ju på mat, och då får man ju äta. Det är en sport att inte betala något för mat eller dryck under veckan, och idag lyckades vi! Första minglet var ett fantastiskt mingel - lätt veckans bästa redan nu! Någon form av organisationen som ceritfiersr fisk bjöd på just fisk på briggen Tre Kronor i Visby Hamn. Och vin. Underbart. Sedan minglade vi vidare till Öresundshuset och dansk øl, för att mingelavsluta på Mälardalsregionens mingel med soppa och smörgås i St Lars ruinen. Och, såklart, gratis SACO-kaffe!

3. Sjungit politisk allsång
PR-byrån Springtime har flera år i rad arrangerat Politisk allsång i Visby. Ett speciellt sånghäfte med mestadels vänsterklassiker och trubadur - en fantastisk upplevelse! Att skråla Röda Fanan så taket lyfter är ju hur roligt som helst. Dock ingen Carl Bildt den här gången...

Imorgon blir det seminarium, och politik på riktigt!

Bra, dåligt eller bara kul?

Påväg till Visby och Almedalsveckan 2012 I min politiska bekantskapskrets, bland de som är engagerade i vänsterpartiet, ung vänster och vänsterns studentförbund, finns ett ganska kompakt generellt motstånd mot Almedalsveckan. Det är argument som jippo, lekplats för medier och näringslivet och arena för antidemokratisk lobbyism baserad på att mest pengar ger mest makt. Allt det stämmer, såklart. Och visst är det inte helt billigt, varken att vara arrangör eller publik, med resa och boende. Men det finns så mycket mer. Almedalen är en arena för debatt och fort oc folkbildning, för alla oss som är intresserade av politik och samhöllsfrågor. Det sätter lika mycket fokus på politik som OS och EM sätter på sport, och det är bra för den svenska demokratin. Dessutom är det otroligt trevligt och roligt - en intellektuell semesterresa! Med så många kritiska vänsterröster runt omkring, förvånar det mig hur många vänstermänniskor som faktiskt är på plats!* Många av mina gamla vänner och bekanta från ungdoms- och studentförbundet åker till Almedalen. Ofta för andra organisationer än partipolitiska, som hyresgästföreningen, fackförbund eller studentkårer. Det är såklart väldigt bra! Jag ser fram emot en fantastiskt trevlig vecka! * Det finns till exempel en viss humor i att Vänsterns studentförbund har FS-beslut på att inte delta på Almedalsveckan, men minst tre FS-ledamöter är på plats privat. För det är kul!

Till Almedalen!

Ikväll åker jag till Almedalsveckan i Visby, den årliga träffen för politiker, journalister, föreningar och företag. I år är det 1800 programpunkter, främst seminarier och debatter om allt mellan himmel och jord. Det är min andra Almedalsvecka. Förra året tältade vi, efter att ha kommit på att det vore kul att åka iväg ganska sent. I år har i uppgraderat oss till campingstuga 2 kilometer norr om Visbys innerstad. Lite mer regnsäkert, helt enkelt.

Jag åker till Almedalen helt privat. Lunds kommun lägger 450 000 kronor på att delta på Almedalen: 300 000 för att vara med i "Öresundshuset" och hålla seminarier, och 150 000 för resor och boende för 7 politiker och ett par tjänstemän. Vänsterpartiet har två år i rad reserverat sig mot kommunens deltagande. Pengarna kan användas på så många bättre sätt! Jag har valt att inte ingå i kommunens delegation, både för att det kostar kommunen alldeles för mycket pengar (nästan en halv miljon!) och för att det inte har funnits några riktlinjer för vad betalt boende och resa innebär för kommunens politiker - vad vi förväntas göra (eller inte göra).

Nu ser jag fram emot en veckas politisk semester! Ledighet utan krav, och dagar fyllda av intressanta seminarier och debatter, nya kunskaper, möjlighet att träffa vänner som också är på plats - och såklart, det främsta målet: att inte betala någonting för varken frukost, lunch eller middag under hela veckan!

Hej näringslivet!

Vad gör ni nuförtiden? Det var alldeles för längesedan vi sågs. 

Jag erkänner att näringslivspolitik inte är mitt starka område, och jag inser att mitt parti inte är det som mest förknippas med näringslivsvänlighet, i sin snäva betydelse. Forskning och utveckling satsar vi däremot mycket på i våra nationella budgetar. Jag är övertygad om att näringslivsfolk och företagare är vanliga människor de också. Vanliga människor som har barn i skola och förskola, blir sjuka, vill åka spårvagn, rida och bada på kommunens anläggningar. De gynnas, precis som alla andra, av de satsningar på välfärd och offentlig sektor som Vänsterpartiets budget innebär. De som vill komma och jobba på forskningsanläggningarna MAX och ESS, som håller på att byggas i  utkanten i Lund kommer att ha god nytta av Vänsterpartiets övriga satsningar som möjliggör byggandet av hyresrätter, fler lärare i skolan och bättre gatu- och parkunderhåll, precis som alla andra lundabor. En god politik för näringslivet är det samma som en god politik för samhället i stort.

Men, politik är att välja. Vi har tidigare i kommunfullmäktige diskuterat ett ganska stort bidrag till Ideon AB, ett företag som samordnar verksamhet på företagsområdet Ideon (granne till MAX och ESS). Vi är övertygade om att näringslivet själva klarar av sitt eget erfarenhetsutbyte och inspirationsträffar, utan den klapp på axeln som en halv miljon kronor från kommunen skulle innebära. Vi tycker att företagarna ska må bra, men de får köpa sitt eget mötesfika.

En halv miljon kronor är jättemycket pengar att satsa på andra områden. Vi har sett hur kommunstyrelsens prioriteringar ser ut. Idrottsföreningar som söker om bidrag på en eller två hundra tusen för att arrangera bra lov- och fritidsverksamhet för barn och ungdomar får nej, medan företagarna som vill ha "en mötesplats" för lika mycket pengar eller mer, får ja. Politik är att välja.

Så, hej då näringslivet. Vi tycker om er och vill gärna träffa er oftare framöver. Men vi vill prioritera kommunens pengar på ett lite annat sätt. Fler idrottsföreningar - färre kanelbullar till näringslivsträffarna.

En idé: Kanske skulle vi kunna åka på näringslivs-safari i Lund? Från Gastelyckan, genom centrum och avslutning på Ideon!

Vad är skatt?

Budgetdebatten är fortfarande på sin allra första punkt: den allmänna debatten. Alla partier har haft varsitt inledningsanförande, sedan är det fritt fram för övriga ledamöter att hålla fem minuter långa inlägg, med repliker. Ett av dessa mindre replikskiften har precis ägt rum, med temat "vad är egentligen skatt?"

En av de riktiga stora skillnaderna mellan vänster och höger i politiken är vår syn på skatten. Vi som representerar vänstern menar att skatt i  grunden är någonting gott, något bra. Högern har en grundsyn som många gånger, som i dagens debatt, verkar gå ut på att skatt är något "nödvändigt ont", något vi tvingas ha.

Genom skatten betalar vi alla tillsammans den välfärd som vi alla använder och vill ha. Det finns en solidaritets-aspekt på skatten som gör att den har ett egenvärde. Genom att mina pengar blir våra pengar, får vi ett gemensamt och solidariskt tänkande och agerande kring välfärden. Vi betalar efter förmåga, samma procentsats av våra inkomster, och riskerar aldrig att betala mer än vad vi tjänar för att kunna ta del av skola, vård, fina parker och säkra vägar. Därför vill vi ha skatt!

Alternativet till att betala skatt är att betala avgifter. Då blir varje del av välfärden prissatt var för sig. Idag har vi avgifter för att åka buss och bada i badhuset. Utan skatt skulle vi även behöva prissätta ett år i skolan, ett lån på biblioteket eller en promenad i parken. Då riskerar avgifterna tillsammans överstiga den inkomst som en enskild person har. Så blir det aldrig med skatten.

Kommunen producerar välfärdstjänster: utbildning, vård, kollektivtrafik, parker och bibliotek. Efterfrågan på välfärdstjänster ökar, det föds fler barn och vi har fler äldre än tidigare. Kommunen måste då producera fler välfärdstjänster, och ta betalt för detta genom skatten, som ibland behöver höjas. Det är inte svårt, utan egentligen väldigt lätt och väldigt självklart.  

Jag kommer aldrig glömma vad en av mina elever på praktiken svarade på ett prov en gång: 
Fråga: "Var får kommunen sina pengar ifrån?" 
Svar: "Från skatorna" 

Det är budgetfullmäktige!

Det är budgetfullmäktige. Den årliga drabbningen mellan höger och vänster i Lunds kommunpolitik, när vi under två dagar vaskar fram en budget för Lunds kommun på totalt fem miljarder. Ja, det tar två dagar. 08.30-22.30 varje dag. Vi gör skäl för arvodet dessa dagar...

Budget-fullmäktige är slutmålet på det budgetarbete som kommunen har haft under hela våren. Vi började med att varje nämnd, varje sakområde, fick presentera sina önskemål inför kommunstyrelsens arbetsutskott (där jag sitter med). Efter det vidtog diskussioner och förhandlingar, och vi har idag fem budgetförslag på bordet: ett borgerligt, ett socialdemokratiskt, ett miljöpartistiskt, ett från vänsterpartiet och demokratisk vänster tillsammans och ett från sverigedemokraterna. Med största sannolikhet kommer det borgerliga förslaget att gå igenom i sin helhet. Tyvärr.

Budgetanförande: Tillsammans satsar vi på Lunds framtid!

Vänsterpartiets inledande budgetanförande, som jag höll i Lunds kommunfullmäktige idag. 

Lund är en fantastisk stad. Jag flyttade hit som ung student för tio år sedan med romantiserade drömmar om lärdomsstaden, och har inte ångrat det en sekund. Lund är en underbar blandning av beprövade metoder och nya intryck, en kreativ plats, som iallfall till stora delar är i ständig förändring. Men samtidigt en bubbla, där man lätt kan fastna i en viss del av stadens liv och utbud.

Trots att Lund är verkligen ett av de bästa ställena att bo på, tornar mörkare moln upp sig vid horisonten. Fler och fler vattendroppar har samlat sig, några extra för varje år sedan de borgerliga majoriteten tog makten för sex år sedan. Molnen som svävar där borta över Revingehed där jag bor är farligt tunga idag. När som helst kommer det en störskur.

Vi upplever ett hot mot den välfärd som finns i Lund. Inom skolor, äldreomsorg och socialt arbete, men även park- och gatuskötsel, står verksamheten inför hot om försämringar. Den borgerliga majoriteten har gjort ett aktivt val: Varje nämnd får en ökning i sin budget på 2 %, trots att vi alla vet att det inte räcker. Officiella siffror visar att en generell ökning på 2,73 % behövs för att kunna hålla samma nivå på verksamheten genom de pris- och löneökningar som kommer ske 2013. Den skillnad som finns mellan verkligheten och den borgerliga budgeten betyder mellan ett par hundra tusen och ett par miljoner för område, beroende på hur stor en nämnd är. Pengarna är en sida av det samtal vi kommer ha idag – vilket budskap som sänds ut är ett annat. Budskapet i den borgerliga budgeten till verksamheterna i Lunds kommun är: Ni får inte tillräckligt mycket pengar till lönehöjningar och för att täcka prisökningar på de varor ni köper in – ni får lösa det på något annat sätt. Var kreativa! Fixa det! Och detta sägs i en tid då vi vet att en av de största personalgrupperna i kommunen, lärarna, inte ännu är klara med en löneförhandling där stora och rättmätiga krav ställs på den välbehövliga uppvärdering av lärarnas arbetsinsatser. Vi vill inte ens tänka på vad en lyckosam löneförhandling ur lärarnas synvinkel, skulle innebär för Lunds skolor vars budgetar redan är pressade av den borgerliga majoritet.

Inom den rödgröna oppositionen förstår vi den ångest som detta förmodligen förorsakar hos de kommunala cheferna – för vi känner likadant själva. Hur ska vi kunna satsa på att utveckla och göra skolorna, äldreomsorgen och parkerna bättre när vi inte ens har pengar att kunna göra de lönehöjningarna som har, eller snart kommer att beslutas, för den personal som vi redan har? Hur ska vi kunna förbättra maten i skolan och äldreomsorgen när vi inte ens får resurser att kunna fortsätta köpa in det vi redan köper, när 2013 års prishöjningar är gjorda? Jag vet att alla här inne månar mycket om verksamheten inom Lunds kommun, att vi alla vill att den ska vara bäst – inte bara bra. Men ibland får man inte ihop det, och jag hoppas att vi under dessa två dagar mer än tidigare kan mötas i de höga ambitioner vi alla har för alla delar för Lunds kommun.

Vi i den rödgröna oppositionen ser oss runt omkring, på den verklighet som vi har i Lund och utgår från att den fina verksamhet vi har idag måste kunna fortsätta. För att den ska kunna fortsätta på samma nivå som idag måste vi tillsätta mer pengar till välfärden i Lund. Vi fullföljer tillsammans den återställning av kommunalskatten som vi har drivit de senaste sex åren, vilket innebär en höjning med 40 öre. Samma summa som den borgerliga majoriten har sänkt skatten med. En sådan höjning ger oss rödgröna ungefär 80 miljoner mer att satsa på all fantastisk verksamhet som finns i Lund.

Men vi i vänsterpartiet är samtidigt lite rastlösa. Vi tar på oss rollen som de som tänker utanför boxen och de som vågar slänga fram nya idéer. I möten med lundabor och anställda i kommunen, och genom att läsa de enskilda nämndernas sammanställningar inför budgetarbetet - ser vi hur många idéer som finns och hur stor viljan är att lyfta Lund och lundaborna till högre höjder! Vi nöjer oss inte med att konstatera att vi kan hålla nivån – vi vill längre, snabbare, högre och bättre. Vi vet att lundaborna vill det också och vi vet att lundaborna kan det. Vi upplever en ständigt ökande efterfrågan på och behov av konsumtion av välfärdstjänster, som vi i vänsterpartiet vill möta med ett ökat utbud, och produktionen av fler väfärdstjänster kräver ett inflöde av kapital. Vi vill helt enkelt satsa!

Därför har vi beslutat att i vårt förslag till budget för Lunds kommun 2013 och framåt föreslå att vi alla tillsammans bidrar till att stärka och förbättra välfärden i Lund. Totalt vill vi att varje ska bidra med ungefär 150 kronor mer varje månad. För det kan vi på andra sidan plocka ut fler lärare i skolan och mer personal i äldreomsorgen, mer resurser till parkskötsel och högre ambition för att avskaffa hemlösheten. Vi investerar helt enkelt, alla tillsammans, i Lunds framtid.

I vänsterpartiets budget finns 160 miljoner mer än i de borgerliga partiernas version. För dessa pengar kan vi ta ett steg längre för att stärka Lunds välfärd. Trots att vi inte är experter på allt som händer i Lund, har vi i Vänterpartiet gjort ett förslag, en viljeinriktning, på hur dessa pengar kan användas. Första halvan av lundabons extra 150-lapp behövs för att säkra den nivå av välfärd vi har idag. Av de resterande ungefär 80 kronorna kommer varje lundabo kunna satsa 40 kronor på utökning inom äldreomsorgen och 30 kronor på förbättringar i skolan. Många tillsammans gör att det blir rejält mycket pengar: 44 miljoner till äldrevården och nästan 30 miljoner till skolan. Resterande pengar föreslår vi att lundaborna satsar på att ge ytterligare resurser till bland annat arbetet med att avskaffa hemlösheten och på att ta bättre hand om kommunens fastigheter. Vi är övertygade om att dessa satsningar kommer att ge lundaborna utdelning i fler arbetstillfällen, bättre hjälp till personer som är utsatta och ett starkt bidrag till att lösa våra gemensamma klimat- och miljöproblem.

Det finns tre olika linjer bland de förslag som har lagts fram inför denna budgetdebatt. Alla handlar om att tackla utmaningar och önskemål, för politik handlar som vi alla vet om att både vilja och välja. Vi i vänsterpartiet har valt att se framåt och att satsa, genom att alla lundabor tillsammans bidrar till att utveckla och stärka skolan, äldreomsorgen, det sociala arbetet och den gröna utvecklingen av Lunds kommun. Att bidra till en bättre framtid för vårt uppväxande släkte och en riktigt värdig ålderdom för våra äldre, kostar lundabon med medelinkomst motsvarande en och en halv utelunch mindre i månaden. Samtidigt ger det möjligheten att få vara med och göra en investering i framtiden.

Siste april går över till 1 maj - Lund klarar allt!

Morgonen den 1 maj. Jag är tidigt uppe, ska hinna med två olika typer av första maj-firande idag. Först studenternas rektorsuppvaktning på universitetsplatsen kl 12, för fjärde och sista gången som deltagare. Och sedan Vänsterpartiets första maj-tåg från Stortorget kl 15, med tal av riksdagsledamot Josefin Brink. Efter det lite efter-första-maj-öl med socialdemokraterna och demokratisk vänster (även om öl inte känns så lockande idag...). Det är en del förberedelser kvar att göra inför firandet, som jag skulle gjort igår men på grund av mer sisteapril-firande än jag tänkt, istället får göra idag.

Igår var det siste april och valborg*. Östra Mårtensgatan och Mårtenstorget var ingen rolig syn idag strax efter klockan 8. Drivor, bokstavligen, av McDonald's påsar och pappersmuggar. Vår partilokal ligger precis vid Mårtenstorget och jag har kunnat följa uppstädningen, som går snabbt och effektivt. Lund klarar det här! Stadsparken har jag inte sett än, den ska städas redan på valborgskvällen, inför elden på kvällen och socialdemokraternas tal där idag vid lunch.

Lund är plasten för "Sveriges största spontanfest". Varje år den 30 april samlas tusentals personer (20 000 enligt sydsvenskans rapporter idag), studenter och andra, i Stadsparken för picknick, fest och tyvärr alldeles för stora mängder alkohol alldeles för tidigt på dagen. Folk samlas redan tidigt på morgonen och brer ut sina filtar. Vid 15-tiden ebbar det ut lite, folk går vidare för att äta riktig mat och många återsamlas sedan på nationernas stora sisteapril-fester. Dagen efter ser stan ut som ett slagfält.

Men vi fixar det! Lund klarar av det stora siste april-firandet. Trots att det inte finns någon arrangör för festligheterna, storsatsar kommunen år efter år, för att hålla säkerheten på högsta nivå, dela ut vatten och städa under och efter firandet. Dessutom stänger Systembolaget, på polisen och socialförvaltningens begäran, för att på så sätt minska tillflödet av alkohol under dagen, och stora delar av Stadsparken är avstängda för att minska skadegörelse på växter och fontäner. Visserligen kostar det rejält med pengar (700 000 kr), men sett ur en realistisk synvinkel har vi inget annat val. Festen finns, folk kommer hit, och då gäller det att samordna alla de resurser som finns för att hålla ställningarna. Och kommunen lyckas fantastiskt bra. Lund klarar allt!  


*"Siste april" är firandet på dagen med picknick, "valborg" firandet på kvällen med eld och sång, tycker jag.

Torgmöte med blåsorkester!

Det är långhelg, men vi gör lite politik (eller politikliknande verksamhet) varje dag. I lördags hade jag äran att få vara med på torgmöte med den rödgröna blåsorkesterna Röda Kapellet. Upplägget för ett sånt torgmöte är att vara en politisk konferencier. Kapellet spelar, och däremellan finns plats för politiska appeller om än det ena och än det andra. Och såklart introduktion av de stycken som spelas.

I mina appeller tog jag upp bland annat vikten av ett starkt föreningsliv i Lund...

Föreningslivet är en av grunderna för den starka lokala demokrati vi har i Sverige. Det är där vi har lärt oss att arbeta tillsammans med andra, argumentera och respektera andras åsikter och viljor. Samtidigt som vi är många som har fantastiska minnen och våra bästa vänner från just föreningslivet. Att satsa pengar på föreningslivet är därför en viktig om än inte så stor budgetpost i den kommunala ekonomin. Vi har nyligen börjat med arbetet med Lunds kommuns budget, ett arbete som inte är helt lätt eftersom budgeten inte går ihop. Det är stora minussiffror på många håll och kanter. Ett område som då riskerar att naggas i kanten är just bidragen till föreningslivet: till teaterföreningar, ungdomsorganisationer och miljöorganisationer.

... om lokal demokrati och medborgarinflytande...

I Lund har vi börjat med medborgarkontor i byarna utanför stan, men vi har ännu inget liknande inne i Lund. Förhoppningsvis kan vi bygga något liknande även inne i Lund, för att underlätta för lundaborna i kontakten med både politiker och kommunen. På så sätt blir demokratin starkare eftersom alla känner att de blir lyssnade på och får möjlighet att framföra sina åsikter och diskutera dessa med oss som sitter i kommunfullmäktige.

...  om borgarnas skattesäkningar (efter Kapellet spelat Peps "Falsk matematik").

Vi har haft borgerligt styre i Lund i 6 år nu. Det första borgarna gjorde var att sänka skatten, och totalt har skatten sänkts 40 öre sedan dess. Varje lundabo har därmed tjänat runt 80 kronor i månaden – pengar som inte ens räcker till ett biobesök eller en lunch. För de allra flesta lundabor är inet detta särskilt mycket pengar. För hela lund och oss alla tillsammans är det dock en hel del. Lund har genom skattesänkningarna gått miste om 80 miljoner kronor. Det är många många miljoner som vi inte kan använda för att stärka skolan, vården, omsorgen och parkunderhållet i Lund idag – eftersom en borgerliga majoriteten har bestämt sig för att ta bort de pengarna!

Demokrati och dialog på utflykt i Frederiksberg

Idag var det utflykt! Lunds kommuns demokratiberedning åkte under ledning av kommunfullmäktiges eminenta ordförande (m) på studiebesök till Frederiksberg, en kommun mitt i, omgiven av, Köpenhamn. 

Frederiksberg har ungefär lika många invånare som Lund, men på en betydligt mindre yta. Dessutom finns likheter i stor närvaro av högre utbildning och campus för både Copenhagen Business School och Köpenhamns universitet. Syftet med resan var att inhämta idéer och inspireras när det gäller medborgarinflytande och demokratiska arbetssätt. Demokratiberedning arbetar med kommunfullmäktiges arbetsordning, interna demokratiska arbetssätt och kommunfullmäktiges dialog med medborgarna, exempelvis webbsändningarna och medborgarförslag.

Frederiksbergs kommun fungerar helt annorlunda mot Lund när det gäller den politiska och administrativa strukturen. Man har en beslutande församling (”kommunalbestyrelsen”) på 25 (!) ledamöter, till skillnad mot Lunds 65 ledamöter i kommunfullmäktige (och totalt 300 politiker räknat med alla nämnder och styrelser)! Frederiksberg har dessutom endast en heltidspolitiker (borgmästaren), mot våra fem heltidskommunalråd i Lund.

Besöket i Frederiksberg hade flera intressanta punkter som verkligen gav inspiration och eftertanke:

Endast kommunala möten på måndagar

I Frederiksbergs kommun har man kommunala möten endast på måndagar. Visserligen har de betydligt färre politiker och därmed större möjlighet att samordna mötena till en viss dag. De 25 politikerna i kommunstyrelsen sitter alla i olika ”udvalg” (motsvarande utskott/nämnder). Var tredje måndag är det kommunstyrelse, och de två övriga måndagarna udvalgs-möten. Det betyder att politikerna resten av veckans dagar har möjlighet att träffa medborgarna! I Lund har vi tvärtom, måndagar är vår mötesfria dag, resten av veckans dagar är det möten (dock inte så ofta på fredagarna...).

Möjlighet för medborgarna att ställa frågor på ”kommunstyrelsens” möten

Vem som helst i Frederiksberg kan ställa en fråga till politikerna i kommunstyrelsen, med borgmästaren som främsta företrädare. Det kan man göra i Lund också, i form av medborgarförslag. Skillnaden är att i Frederiksberg får medborgarna även ställa sin fråga muntligt, alltså tala i det beslutande organet utan att vara ledamot själv, med en talartid på 6 minuter. Så får man definitivt inte göra i Lund, hos oss är det endast skriftliga frågor från medborgarna, utan möjlighet till följdfrågor.

Medborgarservice i Rådhuset

I bottenplan på det fantastiskt stora och fina rådhuset i Frederiksberg finns ett stort medborgarkontor. Dit kan folk komma för att ställa alla möjliga frågor och få hjälp med massor med olika saker. Allt på ett och samma ställe. Visserligen har de danska kommunerna ett mycket större ansvar än de svenska, bland annat utfärdar Frederiksbergs kommun körkort samt ger råd om deklaration och skatt, vilket svenska kommuner inte gör. Men medborgarkontoret vi besökte var definitivt en förebild. Lund har precis börjat bygga en ny förvaltningsbyggnad, Kristallen, och alla blev mycket inspirerade att ha ett liknande medborgarkontor i bottenplan där.

KF april: Minussiffror på grund av skattesänkningar

April månads kommunfullmäktige är igång. Vi börjar med årsredovisningen för 2011. Lunds kommun gick minus 17 miljoner under 2011. Minusresultatet resulterade i nedskärningar på alla nämnder i kommunen i början av 2012 - på den budgeten som de redan hade fått och börjat jobba på. Kommunstyrelsens ordförande (m) pratade lite om alla de fina framgångar vi har i Lund, med ESS i spetsen såklart. Och sedan inte så mycket mer. Ett av de socialdemokraternas kommunalråd håller med om framgångarna - men pekar också på de nedskärningar som har skett i Lund sedan borgarna vann valet 2006 och sänkte skatten. Det är resultatet av dessa skattesänkningar som vi ser nu när vi arbetar med budgeten inför 2013 och framåt. Lund saknar idag minst 85 miljoner kronor i den kommunala verksamheten, pengar som behövs för att gemensamt finansiera välfärden och skolan, vården, gatuunderhållet, parkerna och arbetet mot hemlösheten.

Varje parti har ett inledande anförande om årsredovisningen. De borgerliga partierna tycker att allt är fint och gulligt. Folkpartiet berättade bland annat om hur fint det är i Lund och hur duktiga vi är, genom att hänvisa till Lärarförbundets årliga skolranking och att många ungdomar vill gå i gymnasiet i Lund. Synd då att budgeten för 2013 visar på stora neddragningar på antalet lärare och därmed större klasser både i förskola och skola. Centerpartiet är nöjd över att vi har så många miljöbilar och en bra upphandlingsavdelning. Samtidigt är vi påväg mot en ny motorvägsavfart - inte ett särskilt miljövänlig utveckling! 

Pengarna i kommunen: budget 2013

Lunds kommun börjar idag på allvar med arbetet för att ta fram budgeten för år 2013.

Processen är lång. Kommunstyrelsen ger nämnderna ramar att räkna på i februari ("om ni får så här mycket pengar, vad kan ni göra då?"), nu i april har nämnderna räknat på vad de kan göra för de pengar som kommunstyrelsens beslutade om. Nämnderna presenterar sedan sina uträkningar för kommunstyrelsens arbetsutskott. Varje nämnd får audiens hos "kommunledningens" nio politiker, och går igenom sin budget. Kommunstyrelsen har sedan möjlighet att göra om sina budgetramar (ge mer pengar, eller dra in...), och sedan fattar kommunfullmäktige beslut om budgeten för 2013 i juni. Efter sommaren gör nämnderna sina "internbudgetar", utifrån beslutet i juni - hur mycket pengar de kan lägga på olika delar av sin verksamhet.

Den kommande veckan får vi i kommunstyrelsens arbetsutskott träffa alla nämnderna. Varje nämnd får 45 minuter att presentera hela sin budget. Det blir mycket siffror samt en snabb och effektiv genomgång av verksamheten. Intensivt, minst sagt, otroligt intressant och fruktansvärt lärorikt!

Idag, måndag, träffar vi socialnämnden, miljönämnden och renhållningsstyrelsen. Tre helt skilda verksamheter. En riktig kalldusch att inleda budgetarbetet med genomgång av socialnämndens budget och verksamhet...

Mars-KF: Avskaffa parkeringsnormen!

Vänsterpartiets motion "Avskaffa parkeringsnormen" diskuterades idag i kommunfullmäktige. Vi yrkade såklart bifall, för att minska biltrafiken i Lund. Våra oppositionsvänner yrkade istället att ett maxtak på antalet parkeringsplatser ska inarbetas i den parkeringsnorm som håller på att ses över. Borgarna tyckte att detta var det "dummaste de hört" och kallade oss "tokvänster"...

Avskaffa eller omarbeta parkeringsnormen

Genom en kommunal bestämmelse tvingas den som vill bygga i Lund fortfarande att anlägga parkeringsplatser. I parkeringsnormen fastställs att minst ett visst antal p-platser måste byggas för såväl bostäder som kontor och andra verksamheter. Till och med för studentbostäder finns en minimigräns.

Det årliga resandet med bil inom Lunds kommun måste minska med ca en procent årligen, sammanlagt med 60 procent till år 2050, för att målet om 85 procent läge koldioxidutsläpp detta år ska nås. Just nu ökar istället resandet med bil. Genom parkeringsnormen tvingar kommunen fram en fortsatt anpassning till bilism i de nya områden som byggs, rakt emot de ambitioner som i andra sammanhang uttrycks.

Dessutom medverkar parkeringsnormen till att öka byggkostnaderna och därmed också hyror och priser. Eftersom det ofta byggs tätt idag tvingar kommunen explotörerna att skapa p-anläggningar under husen. Kvadratmeterpriset för att anlägga en underjordisk parkeringsplats är i många fall högre än bostadens eller kontorets kvadratmeterpris.

Parkeringsnormen infördes under 1960-talet då klimathotet ännu var okänt och privatbilismen sågs som prioriterat transportsystem. Idag finns ett annat synsätt och parkeringsnormen är hopplöst föråldrad. Om det behövs en parkeringsnorm idag skulle det i så fall vara som ett tak, en bestämmelse om ett maximalt antal parkeringsplatser som får lov att finnas inom ett område.

Därför föreslår vi

att parkeringsnormen för bilar avskaffas eller omarbetas så att den istället anger maximalt antal parkeringsplatser.

Mats Olsson, Angelica Svensson

Mars-KF: Värna demokratin genom mycket och bra information!

Kommunfullmäktige jobbar på så smått mot natten. 22.30 är vår sluttid (vi börjar kl 17). Det är inga pauser inplanerade, men det är stor rörlighet mellan salen och fikarummet. Just nu, när klockan börjar närma sig 20 och mötet alltså pågått tre timmar, är det väldigt få personer i salen.

Dagens fjärde ärende handlade om förändringar i kommunfullmäktiges arbetsordning, det dokument som bestämmer vad och hur kommunfullmäktige får göra (förutom kommunallagen). Några ändringar behövde göras i dokumentet, bland annat att skriva in att kallelse och handlingar skickas digitalt, eftersom vi nu har läsplattor och digitala handlingar. Det är ju en helt okej ändring.

Den andra ändringen som diskuterades är att förändra annonsen för kommunfullmäktiges ärenden, alltså det sätt vi berättar för lundaborna att det är dags för KF-möte och vilka frågor som kommer diskuteras. Idag annonseras hela dagordningen i lokala dagstidningar, och på hemsidan. Ett förslag fanns att minska annonsen, och bara plocka ut några ärenden, de mest intressanta.

Vänsterpartiet vill att hela dagordningen ska annonseras även i fortsättningen, trots att det blir en lång och något kostsam annons. Det är ett viktigt sätt att visa för lundaborna vad som händer, och därmed en viktig pusselbit i den kommunala demokratin. Vårt yrkande, tillsammans med miljöpartiet, att ha hela annonsen blev tyvärr nedröstat, istället blev det en lösare skrivning att en förändring är möjlig, men att det krävs enighet bland partierna för att göra en sådan.

Utöver annonseringen i tidningar så annonseras även kommunfullmäktige på hemsidan lund.se. Kommunens hemsida är dock en hel diskussion i sig, den skulle minst sagt behöva förbättras...

Mars-KF: Inga pengar till företagarnas fikarum!

Första ärendet på dagordningen idag är att Lund ska gå in som aktieägare i ett nybildat bolag på företagsparken Ideon. På Ideon finns en stor mängd mindre och större företag i IT- och bioteknik-branschen. Ideon är såklart mycket viktigt för företagsamheten i Lunds kommun, men företagen sköter sig rätt bra själva.

Nu har det startats ett bolag för att möjliggöra en "mötesplats" för företag på Ideon. Det är ju fint med mötesplatser och inte heller särskilt svårt att starta. En lokal krävs, ett program och någon som arrangerar. Det finns t.ex. många olika typer av frukostmöten i Lund för företagare (som vi politiker också blir inbjudna till).

Problemet med den här mötesplatsen är att den kostar Lunds kommun en halv miljon om året över tio år - alltså totalt fem miljoner kronor. Det är pengar som vi kan och behöver lägga på andra saker, grundläggande välfärd som skola, äldrevård och parkskötsel.

Vänsterpartiet yrkade därför, tillsammans med miljöpartiet, återremiss på aktieägaravtalet, så att det kan omförhandlas och inte innebära ett så stort stöd från Lunds kommun. Tyvärr röstades återremissyrkandet ner och vi kommer därför att rösta nej till hela avtalet.

Mars-KF: Första KF med läsplattor

Detta är det första kommunfullmäktige-mötet som vi kör med läsplattor, och samtidigt det sista där vi fick hemskickade handlingar. Som en liten övergångsperiod får man idag välja om man vill vara papperslös eller pappersolös.

Vi har kört läsplattor i nästan ett år i Lund nu. Kommunstyrelsens arbetsutskott började för ett år sedan, och sedan följde hela kommunstyrelsen med från och med maj förra året. Efter lite upphandling under hösten har nämnderna sedan december infört läsplattor successivt, och nu är det alltså sista steget med kommunfullmäktige. Det betyder att ett stort antal politiker (tvåhundra?) har fått läsplattor nu och utbildning om hur de fungerar. Ett stort steg framåt in i 2000-talet, och en satsning som vi i vänsterpartiet hoppas även ska leda till större demokratisering av kommunen i och med att handlingar nu lättare kan läggas ut på nätet för allmän beskådan. Men där är vi inte ännu, de enda handlingar som lätt kan laddas ner via hemsidan är kommunfullmäktiges.

Det finns några små problem med läsplattorna och handlingarna, men i det stora hela fungerar det alldeles utmärkt. Det blir dessutom lägre portokostnader och kostnader för kopiering och papper. Om vi än så länge har sparat något tid är nog en mer öppen fråga.

Mars-kommunfullmäktige

Nu är det kommunfullmäktige igen. Vi börjar med lite konstpaus, datorsystemet stämmer inte med ledamöternas voteringsnummer, vilket ställer till ganska mycket problem (tänk om man blir moderat i protokollet!).

På dagordningen idag har vi bland annat ändringar i kommunfullmäktiges arbetsordning, en motion från oss i vänsterpartiet om parkeringsnormen och en motion från socialdemokraterna om upprustning av naturområdet Vombs Fure. Mer om detta senare.

Följ kommunfullmäktige på twitter. Jag twittrar under namnet @gunnarssonhanna och hashtagen #lundpol och #lundKF.

Det går såklart även att se kommunfullmäktige på nätet. Handlingarna finns att ta del av här som en jättestor pdf-fil.

Bygg inte mer motorväg!

Idag hade jag och min kommunstyrelsekollega Emma Berginger från miljöpartiet, en insändare i Sydsvenskan angående den eventuella nya motorvägsavfarten på Ideon - som vi blankt säger nej till!

I dagarna har Trafikverket dragit igång planeringen av en ny motorvägsavfart mellan Lund och Malmö. På ett par års sikt finns alltså risken att det finns fem avfarter förbi Lund, jämfört med dagens fyra (vilket redan idag är minst en för mycket!). På det informationsmöte som Trafikverket nyligen höll för boende och intresserad allmänhet, uttrycktes stora farhågor om bland annat ökat buller, färre och mindre grönytor och en sämre trafikmiljö för gående och cyklister. Detta är allvarliga konsekvenser, men farhågorna behöver inte bli verklighet – det finns nämligen en enkel lösning – bygg inte någon mer motorvägsavfart!

Vi i vänsterpartiet och miljöpartiet protesterar mot hela tanken att bygga en ny motorvägsavfart förbi Lund. Vi ser inte alls något behov av detta, och vill därför uppmana Trafikverket att redan nu ta ett steg tillbaka. Bespara er tiden och arbetet som behövs för att göra en förstudie – lägg ner projektet redan innan det har börjat!

Den ökande biltrafiken som befaras på Ideon och Brunnshög i framtiden ska inte bemötas med fler vägar! Kommunen har klara och tydliga miljö- och klimatmål som kräver att trafiken i Lund måste minska. Det gäller framförallt privatbilismen. Istället för att bygga vägar och underlätta för bilåkande, är den enda vettiga lösningen att satsa på mer miljövänliga transporter: Kollektivtrafik samt cykel- och gångvägar. Kronan i verket är självklart Lunds framtida spårväg, som kommer ge alla som bor och arbetar på Ideon och Brunnshög stadens bästa kollektivtrafikläge! Bygg spårväg – inte motorväg!

Hanna Gunnarsson (v)
Emma Berginger (mp)
ledamöter i kommunstyrelsen

KF 1 mars: Nej till ny motorvägsavfart

Miljöpartiet har ställt en interpellation (skriftlig fråga) till kommunstyrelsens ordförande, Mats Helmfrid (m) om den eventuella nya motorvägsavfarten vid Brunnshög. Mp anser, vilket de har helt rätt i, att fler avfarter från motorvägen från Malmö gynnar biltrafiken, vilket inte är i enlighet med Lunds miljömål. Moderaterna menar att en avfart är nödvändig för förtagens blomstring, trots att det redan finns fyra avfarter från motorvägen förbi Lunds stad.

Det nya bostadsområdet Solbjer, som byggs precis i närheten av de nya forskningsanläggningarna MAX och ESS, har potential att bli ett riktigt bra och hållbart område. Spårväg har planerats i många år, tänkt att gå från Lund C till ESS. Tanken är att de allra allra flesta som jobbar och bor på Solbjer ska transportera sig med hjälp av kollektivtrafik, och att de ska ha de bästa möjligheterna i stan att göra detta.

Nu ser vi dock hur spårvagnsbyggnationen skjuts på framtiden, ett år i taget. Det senaste bakslaget var att det när detaljplanen för ESS inte fanns någon spårvagn inplanerad! Eftersom detaljplanen är det dokument som reglerar vad som får och inte får byggas, betyder det att spårvagn inte får byggas i närheten av ESS. Borgarna menar dock att de fortfarande vill ha spårväg, men vi ser inga konkreta tecken på det - mer än en generellt hållen förstudie. Men, hoppet är det sista som överger människan. Vi fortsätter att kämpa för spårvagn och hållbart resande!

KF 1 mars: Gatuunderhåll

Kommunfullmäktige har nu pågått i nästan tre timmar. Trots en kort dagordning känns det som att vi siktar mot maxtid (22.30)... Vi har hunnit skära ner i budgeten för 2012, diskuterat riktlinjer för upphandling (en fråga som skickades tillbaka), beslutat att ta fram en plan om energieffektivisering och är nu inne på en diskussion om gatu-underhåll. Från det stora till det lilla...

Underhållet av gator och parker i Lund är eftersatt. Tekniska förvaltningen har inte tillräckligt med pengar för att göra löpande och förebyggande underhåll, utan tvingas prioritera det som är riktigt dåligt. Det leder till många klagomål, eftersom dåliga gator och övervuxna parker är sådant som människor ser varje dag och påverkas av direkt. När kommunstyrelsens arbetsutskott denna vecka har fått bokslutet för 2011 presenterat för sig, säger tekniska förvaltningen klart och tydligt att mer resurser behövs för just gatu- och parkunderhåll. Botten är nu nådd och ett krafttag måste tas.

Tyvärr har tekniska nämnden idag fått ytterligare ett nedskärningsbeslut i liggande budget för 2012, något som inte precis gynnar möjligheten att lägga mer tid och kraft på långsiktigt förebyggande arbete. Nu när en motion har inkommit om att förbättra gatorna i Dalby (från populistpartiet Sverigedemokraterna), upprepar vi återigen: Det behövs mer resurser till kommunens alla nämnder, så att det långsiktiga och förebyggande arbetet återigen kan bli en prioriterad verksamhet.

KF 1 mars: Nedskärningar på 21,2 miljoner

Kommufullmäktiges första ärende är en kalldusch, även om det har varit känt en längre tid. Den borgerliga majoriteten gör en nedskärning i budgeten för 2012, den budgeten som beslutades förra sommaren och som nämnderna har planerat för och redan börjat arbeta utifrån!

Det ekonomiska världsläget är allvarligt. Vi får dagliga rapporter från det allvarliga läget i Grekland, och det spiller såklart över även på oss här i Lund. Vi ser det tydligt i det avstannade byggandet i kommunen, där utbyggnad läggs på is trots att detaljplaner och bygglov finns.

I Lund klubbar nu den borgerliga majoriteten igenom en nedskärning på totalt 21,2 miljoner för 2012 års budget. Nedskärningar görs på två sätt:

(1) Dels görs en generell besparing på alla nämnder. Det innebär att alla nämnder får i uppdrag att spara en viss procent, men inga riktlinjer om hur och på vad. En del av nämnderna ska minska med 0,75 % av budgeten och en del (skolnämnderna, socialnämnden) ska minska med 0,375 %. Det låter som lite pengar, men motsvarar många tjänster, eftersom personal ofta är den stora rörliga kostnaden som är möjlig att minska.

(2) Dels görs några mer specifika neddragningar genom att några satsningar skjuts på framtiden. Det handlar om fria bussresor för pensionärer över 75 år och vårdnadsbidraget. Tillsammans utgör dessa två satsningar 5,5 miljoner. Att vårdnadsbidraget skjuts ännu mer på framtiden (stackars kd har väntat på det flera år...) är vi ju glada för. Må det aldrig införas! Däremot vill vi ha gratis buss för personer över 75 år (och såklart för alla, men ett steg i taget är okej).

Oppositionens (v, s, mp och dv) har de senaste åren, sedan maktskiftet 2006, yrkat på skattehöjning till den nivå som var 2006. Det innebär 40 öre per hundralapp och en rejäl förstärkning av valfärden.

Kommunal ekonomi är för övrigt roligt och komplicerat. I juni antog vi 2012 års budget, densamma som vi diskuterar just nu på KF, denna vecka har vi gått igenom 2011 års bokslut och i april drar planeringen för 2013 års budget i gång på allvar. Vi bollar alltså just nu tre år i luften samtidigt. Inte helt lätt, måste jag erkänna. Men spännande.

Live från kommunfullmäktige 2012-03-01

Succén är tillbaka, liveblogg från kommunfullmäktige! Vi är precis igång med det första ärendet, en rejält nedskärning i innevarande budget. Inte kul alls, men ett resultat av borgerlig politik och kapitalismens världsomfattande kris.

Glöm inte att ni kan följa Lunds kommunfullmäktige på här! Dessutom är vi några som twittrar på hashtagen #lundpol - mig kan ni följa på @gunnarssonhanna

... nya uppdrag

Det är inte bara i partitoppen som det är nya personer på nya uppdrag. För några veckor sedan bytte jag och min partikamrat Mats Olsson plats i kommunpolitiken. Jag sitter numera i kommunstyrelsens arbetsutskott, ett uppdrag som skulle kunna beskrivas som att ”vara en av de åtta mäktigaste politikerna i kommunen”. Om man vill slänga sig med fina ord. En annan beskrivning skulle vara att sitta på möten mer eller mindre hela dagen varje måndag, och få ta del av diskussioner, utredningsresultat och nyheter i mycket tidigt skede, ofta innan många andra i kommunen. Och det är ju lite häftigt.

Men det betyder också ett mycket större ansvar. När det är möte, måndagar kl 13, har de enda förberedelserna varit egen inläsning, funderande och en timmes diskussion med socialdemokraterna och miljöpartiet över en lunch. Först på måndagkvällen har vänsterpartiet sitt kommunpolitiska möte (varje måndag kl 19, välkommen!) och då är det upp till mig att rapportera och hoppas på att jag hamnade rätt i mina tankar tidigare på dagen. Tack och lov fattar inte arbetssutskottet så många beslut, så loppet är inte kört om jag inte lyckats hitta precis rätt väg. Tror jag. Det har bara gått fyra veckor, så jag har inte riktigt koll. Alls. På något.

Och så innebär det ju mycket mer arbete. Eller mindre. Beroende på hur man ser det. Jag kallar mig numera ”heltidspolitiker, typ”, utan heltidslön. Jag får arvodering för mitt politiska uppdrag, men det är en bit från en heltidslön. Samtidigt är det svårt att göra så mycket annat och att kombinera ett sådant här politiskt uppdrag med ett jobb. Detta, politikerlivet, har varit ett återkommande ämne vid många middagar, fikor och något öldrickande senaste tiden. Jag kanske återkommer till det.

Summa summarum: Jag ska ta och blogga lite igen, tror jag.

Nya tider...

Precis i början av 2012 hade Vänsterpartiet kongress, i Uppsala, landets andra finaste stad. Som väntat valdes Jonas Sjöstedt till partiledare. Och resten är historia, skulle man nästan kunna säga nu, en och en halv månad senare. Sjöstedt var min favorit ända sedan han på förra Almedalsveckan meddelade att han skulle ställa upp som partiledare. Jag lyssnade på honom i en försvarspolitisk utfrågning där i Visby förra sommaren, och gladdes av hans sätt att lugnt, sansat och säkert svara på frågor i ett ämne som för en vänsterpartist ibland kan bli ganska svårt.

Lugn och saklighet är egenskaper som jag uppskattar mycket hos en politiker. Om man därtill kan lägga humor och vilja att ta till sig nya arbetssätt, och ett intresse för att resa runt i landet – har man målat upp bilden av hur jag tycker att en politiker bör vara. Om Sjöstedt hamnar nära den bilden? Jo, det kan man nog säga med ganska stor säkerhet.

Vänsterpartiet går en ny tid till mötes. En mycket positiv och framåtblickande kongress, följt av en inledande månad där den nya partiledaren var i medierna nästa varje dag, har verkligen gett partiet och dess medlemmar en rejäl skjuts framåt. I Lund hade vi ett välbesökt och riktigt trevligt årsmöte för två veckor sedan. Nya medlemmar strömmar in och personer hör av sig för att ”aktivera” sitt medlemskap. Det är kul att vara vänsterpartist just nu!

(detta var för övrigt bloggens 500:e inlägg)