Om tre månader kör kommunfullmäktige budget-möte. I dagarna två, 08.30-22.30. Det är väldigt väldigt många timmar. Och såklart en budget på väldigt mycket pengar.
Men det är hemskt mycket pratade. Under våren har diskussionen kommit igång om hur vi ska göra för att göra budget-mötet mer effektivt, och kortare. Två hela arbetsdagar på möte är lång tid för oss ledamöter, framförallt för oss små partier som inte är så många som kan dela på arbetet (i Vänsterpartiet är vi bara 6 personer, på fyra platser).
Så hur gör man ett budget-möte mer effektivt? I kommunfullmäktige sitter 100 personer (varav 65 ledamöter med rösträtt). Alla är kanske inte jättepratglada, men en majoritet av ledamöterna står gärna i talarstolen både en och två och tre gånger under ett möte. Budgetmötet är ju ett viktigt möte, där vi förutom budgetyrkanden, har möjlighet att prata politik ur ett bredare perspektiv och lyfta mer ideologiska frågor.
På eftermiddagens möte med demokratiberedningen pratade vi om just detta. Kommunen har ingen möjlighet att sätta talartidsbegräsningar på de enskilda talarna, man får faktiskt inte det enligt kommunallagen. I Lund har vi en frivillig överenskommelse på fem minuters talartid i ett inlägg, men den som sitter ordförande får inte avbryta utan bara knacka lite lätt med en penna för att påpeka att tiden drar iväg.
Två möjligheter från Stockholm presenterades. På ett ställe har man bestämt att varje punkt på dagordningen får ta en viss tid, när den tiden har runnit ut får ingen mer prata (alla stryker sig frivilligt, eftersom ingen kan vägras prata enligt kommunallagen). På ett annat ställe hade varje parti fått varsin total talartid, beräknat på antalet mandat och partiets storlek. När den tiden är slut får ingen mer från det partiet prata.
Lund kommer nog inte göra något av de två ovanstående lösningarna. Vi enades dock om att försöka minska ner tiden för den allmänna debatten i inledningen av budget-mötet, så att bara en från varje parti får prata då. Det kommer förhoppningsvis korta ner mötestiden en del...
