torsdag, augusti 31, 2017
Smått och gott från höstens första kommunfullmäktige
torsdag, november 06, 2014
Avskaffa delade turer i Lund - vänsterns motion bifallen!
Delade turer är arbetspass som är uppdelade på förmiddag och eftermiddag, men en lång paus däremellan. I värsta fall kan pauserna vara flera timmar långa, tid som den som jobbar inte får betalt för. Sådana delade arbetspass innebär att den som jobbar får jobba ett par timmar en tidig morgon och sedan ett par timmar en sen eftermiddag eller kväll. Delade turer förekommer i vården och kollektivtrafiken, där arbetsbelastningen är högre vissa tider på dygnet.
Att avskaffa de delade turerna skulle vara en stor arbetsmiljöförbättring för många anställda inom dessa områden. Istället för att ha dötid mitt på dagen får man då istället en vanlig åtta (eller sex!) timmar lång arbetsdag med sammanhållen fritid antingen på förmiddagen eller på eftermiddagen/kvällen.
Delade turer finns idag för att spara pengar. Det är billigare att betala de anställda lön precis bara den tiden då de behöver utföra sitt arbete, och kunna styra deras arbetstid precis hur man vill. Men så ska inte en bra arbetsmarknad fungera. En bättre arbetsmiljö för de som jobbar måste få kosta pengar, genom till exempel att vi delar på jobben och jobbar kortare arbetsdagar och att fler anställs för att täcka upp alla timmar under dygnet. Jag tror inte att det finns arbetsplatser som har helt slut på arbetsuppgifter vissa timmar under dagen, och skulle det mot förmodan vara så är det ju ett ypperligt tillfälle att erbjuda de anställda till exempel fortbildning eller friskvård.
I Lunds kommuns nu gällande budget för 2015 finns två miljoner för att avskaffa delade turer, som de borgerliga la in i juni. I den budget som vi rödgrönrosa kommer lägga i november finns ytterligare 4 miljoner för detta arbete. Så vi kommer kunna komma en bra bit på vägen i detta viktiga feministiska arbete framöver!
Slutredovisning för borgarna på november-KF. Betyg: "Sådär"
Valresultatet i Lund resulterade i att inget av de traditionella blocken har majoritet. Vi rödgrönrosa (S, MP, V och FI) saknar två mandat för att kunna få igenom t.ex. vår budget. Detta är en hel ny situation i Lund som innebär att partierna måste förhandla med varandra, om man inte vill låta sverigedemokraterna vara vågmästare i fullmäktige. Denna situation nämndes av flera ledamöter, både på gruppmötet innan KF och i inledningen av debatten på delårsredovisningen. Det ska bli spännande att se vad detta innebär för samtalsklimatet och längden på mötena i kommunfullmäktige.
Just delårsredovisningen, som ger en bild av kommunens ekonomi och verksamhet, var KF-mötets stora ärende. Det är den sista delårsrapporten för 2014, tillika de borgerligas sista redovisning av verksamheten. Det är inte slutbetyget, det kommer en årsredovisning på helåret också, som kommer framåt våren.
lördag, januari 26, 2013
Samtalstonen i politiken, en fråga om relationer och förtroende
Samtalstonen i politiken. Den tåls verkligen att tänka på, ur en massa olika perspektiv:
- Hur pratar vi med varandra i talarstolen?
- Genom sociala medier?
- I kaffepausen (om vi alls pratar med varandra över partierna då)?
- Internt i våra partier?
- Med väljarna och medborgarna?
För pratar, det gör vi. Massor...
Diskussionen leddes av Agneta Blom, forskare på Örebro universitet, utifrån ett material som tagits fram av Sveriges kommuner och landsting, SKL. Vi fick se några filmer som visar på vanliga situationer i de politiska samtalen, och diskutera dessa utifrån olika scenarier. Titta och fundera själv! http://www.skl.se/vi_arbetar_med/demos/demokratiutveckling/seminarier_och_utbildning_demokratiutveckling/interaktiv_utbildning/samtalstonen_i_politiken
Och hur pratar vi med varandra i talarstolen då? Och i fikarummet? Det är så väldigt olika. Jag är skolad i ungdomsförbundet Ung Vänster, där samtalstonen stundtals var väldigt hård. Då var vi överens om att vår roll inte var att bli kompis med de andra ungdomsförbunden och inte hänga med dem efter debatter. På bokbord skulle vi vara tydliga med att vi inte stod där för att det var skoj utan för att vi hade ett budskap som skilde sig från många andras.
När jag blev invald i kommunfullmäktige förändrades min syn på politiken och relationen till andra partier. I början var det viktigt för mig att vara en bra representant för mitt parti. Jag klädde upp mig och var noga med hälsningsritualerna (man tar i hand med alla på alla möten...) och vara trevlig. Jag är väldigt glad för att jag gjorde det, för det grundlade bra relationer med många politiker ur andra partier. En person som man har en bra relation med och en positiv bild av är det mer sannolikt att man också kan ha ett bra samtal med, även i talarstolen. Risken att man säger elaka saker till personen som man precis haft en trevligt samtal med över en kopp kaffe är helt enkelt mindre.
För jag tycker att man ska vara trevlig. Man vinner ingenting på att provocera, någonsin. En person som blir provocerad blir arg, och man säger saker som man inte har tänkt eller borde säga. Det gynnar inte mig om jag provocerar en motståndare till att, låt oss ta ett exempel, dra "kommunist-kortet". Jag måste då försvara mig och fokus flyttas från det jag vill ha sagt till det försvarstal som jag måste hålla. En sådan situation förstör det politiska samarbetet framöver, vilket såklart är viktigare att tänka på för ett stort parti än för ett litet som vänsterpartiet. Men även vänsterpartister vill kunna förhandla och kompromissa med motståndarna ibland.
Politik handlar om förtroende, och jag tror att man har bättre förtroende för en person som håller sig trevlig, lugn och sansad, än en som inte gör det. Visserligen förväntar sig säkert vissa av mitt partis väljare att jag ska skälla ut borgarna i debatter (borgare är ju ändå borgare...), men jag tror mer på att visa på skillnaderna i våra olika synsätt och helt enkelt låta folk välja. Det tror jag fungerar bäst om man är trevlig och lugn, inte provocerar och inte attackerar varandra på ett personligt plan.
torsdag, december 20, 2012
Liveblogg: December-kommunfullmäktige i Lund
Mötet började med att Lunds kommuns/LKF:s stadsbyggnadspris delades ut. Årets vinnare är arkitekt Kjell Adamsson på Fojab, som gjort en mycket snygg och genomtänkt utbyggnad av ett vanligt radhus på Väster i Lund. Utbyggnaden innebar att en liten huskropp har byggts till till det ursprungliga huset, byggt på så sätt att den kan hyras ut eller användas som "generationsboende" (äldre förälder eller yngre tonåring får lite egen plats). I nomineringen pratades det om att utbyggnaden är en liten förtätning, och om tillbyggnaden används till uthyrning innebär det ju att ytterligare en bostad (ex. en studentbostad) har skapats!
Jag tänkte försöka live-blogga lite igen. Det var mycket längesedan sist, så längesedan att twitter har tagit över livebloggandets fördel. Men, twitter är bara 140 tecken, så vi kör lite parallellt och ser hur det går! Twittrar gör jag såklart på @gunnarssonhanna och #lundpol
torsdag, mars 29, 2012
Mars-KF: Avskaffa parkeringsnormen!
Avskaffa eller omarbeta parkeringsnormen
Genom en kommunal bestämmelse tvingas den som vill bygga i Lund fortfarande att anlägga parkeringsplatser. I parkeringsnormen fastställs att minst ett visst antal p-platser måste byggas för såväl bostäder som kontor och andra verksamheter. Till och med för studentbostäder finns en minimigräns.Det årliga resandet med bil inom Lunds kommun måste minska med ca en procent årligen, sammanlagt med 60 procent till år 2050, för att målet om 85 procent läge koldioxidutsläpp detta år ska nås. Just nu ökar istället resandet med bil. Genom parkeringsnormen tvingar kommunen fram en fortsatt anpassning till bilism i de nya områden som byggs, rakt emot de ambitioner som i andra sammanhang uttrycks.
Dessutom medverkar parkeringsnormen till att öka byggkostnaderna och därmed också hyror och priser. Eftersom det ofta byggs tätt idag tvingar kommunen explotörerna att skapa p-anläggningar under husen. Kvadratmeterpriset för att anlägga en underjordisk parkeringsplats är i många fall högre än bostadens eller kontorets kvadratmeterpris.
Parkeringsnormen infördes under 1960-talet då klimathotet ännu var okänt och privatbilismen sågs som prioriterat transportsystem. Idag finns ett annat synsätt och parkeringsnormen är hopplöst föråldrad. Om det behövs en parkeringsnorm idag skulle det i så fall vara som ett tak, en bestämmelse om ett maximalt antal parkeringsplatser som får lov att finnas inom ett område.
Därför föreslår vi
att parkeringsnormen för bilar avskaffas eller omarbetas så att den istället anger maximalt antal parkeringsplatser.
Mats Olsson, Angelica Svensson
Mars-KF: Värna demokratin genom mycket och bra information!
Mars-KF: Inga pengar till företagarnas fikarum!
Mars-KF: Första KF med läsplattor
Mars-kommunfullmäktige
torsdag, mars 01, 2012
KF 1 mars: Nej till ny motorvägsavfart
KF 1 mars: Gatuunderhåll
Live från kommunfullmäktige 2012-03-01
fredag, juni 17, 2011
Budget-KF 2011: avslutningen
Budget-KF 2011: Kultur och fritid, del 2
Budget-KF 2011: Kultur och fritid
Människan lever inte av bröd allena, är ett talesätt, bibliskt, som så många andra tänkvärda uttryck. I diskussionen om kultur- och fritidsfrågor är detta en nödvändig utgångspunkt. Kulturen och fritidssektorn hamnar lätt i bakvattnet efter många av de stora diskussionerna om vård, skola och infrastruktur, som vi har diskuterat de här dagarna.
Jag skulle kunna ägna mina fem minuter åt att berätta hur viktigt det är för människan att få ägna sig åt kultur i olika former, och att ha en utvecklande och avkopplande fritid. Om idrott, studiecirklar, sommarkollo, konstmuseum, teatrar och fritidsgårdar. Men jag är helt övertygad om att alla här inne vet allt detta och håller med om kulturens och fritidens betydelsen för den enskilda människan såväl som samhället i stort.
Därför är det så konstigt att i varje budgetdebatt stå här och slåss för mer pengar till kultur och fritid. Eller, nej, det är det ju inte. För vi har en borgerlig majoritet som lever i enlighet med ett tankesätt som bygger på individualisering och minskat samhälligt ansvar. Ett tankesätt som säger att kommunen ska göra det nödvändiga, målsättningen är att resten av ska skötas av ideella eller privata intressen.
Vi har sett 6 år av nedskärningar i kommunal verksamhet, triggad av skattesänkningar. Kultur- och fritidsnämnden var kanske den nämnd som fick ta de största smällarna när majoriteten sänkte skatten i början av förra mandatperioden. Kultur- och fritidsnämnden är en nämnd som till stor del fungerar enligt principen ”många bäckar små...”. Med relativt små resurser görs väldigt mycket verksamhet, som har stor betydelse för många människor i Lund. I andra sammanhang pratar vi om miljonbelopp, i kultur- och fritid handlar det snarare om summor kring par hundra tusen, pengar som gör väldigt stor skillnad. En satsning på 300 000 gör till exempel att ett gäng kutlur- eller fritidsföreningar tillsammans kan anställa en person som samordnar verksamheten, något som kan ge ett lyft i en sektor som i övrigt går runt med hjälp av väldigt många ideella timmar.
I vänsterpartiets budget finns ett pärlband av dessa små satsningar som innebär många små förstärkningar för kulturen och fritiden, för att nämna några:
- förstärkt föreningsstöd, så att lunds föreningar kan ha ännu mer verksamhet och nå fler deltagare
- satsningar på lovverksamhet och öppen fritidsverksamhet, som framförallt når de barn och ungdomar som behöver extra stöd och aktiviteter utanför skolan, och som annars kanske hade varit ensamma på lov och eftermiddagar.
- satsningar på en skate- och aktivitetspark och ett nytt ridhus, som vi vill snabba på så mycket det går.
I vår budget finns även två stora frågor som vi har drivit under en lång tid:
- fri simundervisning för skolorna. Vi tror att genom att göra simundervisningen till en fri nyttighet för skolorna, och istället ge kultur- och fritid pengar för detta direkt, kan utöka simundervisningen och därmed denna livsviktiga kunskap hos barn och ungdomar
- sänkning av taxorna i kulturskolan. Detta blir bara dyrare och dyrare att ta kulturlektioner, och det har idag gått så långt att det faktiskt har blivit en klassfråga att ta kulturlektioner. Instrumentundervisning kostar över 2000 kr per termin, drama, bild och dans några hundralappar mindre. Vi vill sänka taxorna dramatiskt, men detta året når vi inte så långt som vi vill.
Utöver vår allmänna kompensation för pris- och löneökningar, som vi har lagt på alla nämnder, innebär våra extra satsningar mycket extra verksamhet för relativt lite pengar. Vi är övertygade om att detta höjer nivån och ger en bättre fritid för framförallt barn och ungdomar, något som ger positiva effekter både för den enskilda människan och samhället i stort.