Nu är det läge att prova 6 timmars arbetsdag i Lund!

Idag, på internationella kvinnodagen, har jag och min partikamrat Angelica Svensson lämnat in en motion om att införa 6 timmars arbetsdag i Lund. Vi vill prova på två arbetsplatser inom äldreomsorgen, där arbetsbelastningen, sjukskrivningar och den ofrivilliga deltiden idag är hög. Många kvinnor inom offentlig sektor väljer eller tvingas välja att arbeta deltid redan idag, men får då också en lägre lön. Kortare arbetstid med bibehållen lön ger mer tid till återhämtning, fritidsintressen, att ta hand om sig själv, sin familj och sina vänner. Ett bättre liv, helt enkelt.

Motion till Lunds kommunfullmäktige, 2016-03-08 - internationella kvinnodagen 

Inför 6 timmars arbetsdag!

För Vänsterpartiet har arbetstidsfrågan alltid varit en prioriterad fråga som en del av den ständiga dragkampen mellan arbete och kapital. Som samhälle är vi idag rikare och mer produktiva än år 1971 då beslutet om 40-timmarsvecka fattades i riksdagen. Vänsterpartiet vill använda en del av det utrymme som ökad tillväxt ger till att förkorta tiden för lönearbete, inte minst med tanke på det mervärde som skulle skapas i form av sänkta sjukskrivningstal och minskad psykisk och fysisk ohälsa. 

Att arbeta i Lunds kommun måste vara attraktivt av flera skäl och inte minst för att säkra tillgången på utbildad personal. Politiken måste gå före för att ett socialt och ekonomiskt hållbart arbetsliv ska vara möjligt. Det är speciellt angeläget i kvinnodominerade yrken i offentlig sektor, där arbetsbelastningen är hög. 

Vänsterpartiet föreslår att Lunds kommun inför 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön på försök inom en eller flera enheter inom kommunens äldreomsorg. Projektet skulle kunna utgå från de erfarenheter som har gjorts på Svartedalens äldreboende i Göteborgs stad samt genomföras och utvärderas i samarbete med en följeforskare från Lunds universitet. 

Vänsterpartiet föreslår kommunfullmäktige besluta
att: Genomföra en försöksverksamhet med 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön på en eller ett par arbetsplatser inom kommunens äldreomsorg med start under år 2016.
att: Projektet genomförs och utvärderas i samarbete med en följeforskare från Lunds universitet.

Lund ska bli Sveriges bästa studentkommun!

Igår presenterade jag och Anders Almgren (s) en studentpolitisk motion som (v), (s) och (mp) har lämnat in tillsammans. Motionen tar upp bostadssituationen, att vi måste ta rejäla tag för att bygga bort bostadsbristen i Lund, och att Lunds kommun behöver ett studentpolitiskt handlingsprogram, där vi kan ta ett samlat grepp på studenternas situation i Lund.

Kommunpolitiker tenderar att se studenterna som tärande tillfälliga besökare i stan, istället för att se allt som studenterna, universitetet och studentlivet i stort ger till stan. Lund hade inte varit den fantastiska stad som den är idag om inte vi haft så många studenter som gör staden livlig, intressant och "aktuell". Ett studentpolitiskt handlingsprogram, och diskussionerna som förs i framtagandet av ett sådant, skulle ge kommunpolitikerna värdefulla insikter och förslag till hur kommunens attityder och verksamhet kan förbättras i förhållande till studenterna.

Sydsvenskan hade en artikel i dagens papperstidning, men den finns tyvärr inte på nätet.

Hela motionen går att läsa här (pdf)

Att-satserna i motionen är:

att uppdra åt Kommunstyrelsen att i samråd med företrädare för studenterna och Lunds Universitet utarbeta ett Studentpolitiskt handlingsprogram för att förbättra situationen för studenter i Lunds kommun och utveckla Lund som studentstad med målsättningen att bli Sveriges bästa studentkommun

att uppdra åt Kommunstyrelsen att tillsammans med LKF, Tekniska nämnden och Byggnadsnämnden utarbeta förslag för en väsentligt ökad produktion av billiga hyresrätter och studentbostäder

att kommunen med sitt markinnehav aktivt ska verka för att främja byggandet av bostäder för ungdomar och studenter

att uppdra åt Kommunstyrelsen, Tekniska nämnden och Byggnadsnämnden att utreda möjligheten att tillämpa ett system med differentierade markarrenden i syfte att främja byggande av billiga hyresrätter och studentbostäder

att Lunds kommun tillskriver regeringen om behovet av att införa ett nationellt stöd för byggandet av studentbostäder

Blommor och rehabilitering

Motionen nedan behandlas nu av kommunfullmäktige. Vi tycker att detta är en verksamhet som slår två flugor i en smäll: gladare människor och fina blommor. Både tekniska nämnden och socialnämnden är positiva, och kommunen kommer förhoppningsvis kunna spara in lite pengar på att köpa in blommor från någon form av blomsterföretag. Kommunstyrelsen har svarat att de inte har några pengar nu, utan vill skjuta fram motionen till budgetarbetet (som drar igång nu och klubbas i juni). Vi tycker att detta är ett bra svar, ett positivt svar och vi kommer såklart föreslå pengar till detta i budgeten.

Motion till Lunds kommunfullmäktige 08-06-04, Mats Olsson (v)

För länge sedan hade Lunds kommun egna växthus och drog upp egna plantor för utsmyckning av staden. I samband med att de gamla växthusen inte längre kunde användas avvecklades denna verksamhet. Numera köps blommor in för dyra pengar från leverantörer, vilket ständigt skapar frågetecken om hur mycket kommunen egentligen har råd att satsa på blomsterprakt. Det är dessutom en källa till ständig träta med Lunds Handelsförening då kommunen, med vissa rätta, hävdar att dess medlemmar bör vara med att betala utsmyckningen.

Samtidigt vet vi att antalet arbetsplatser där personer med permanent eller tillfälligt nedsatt arbetsförmåga, eller med olika typer av psykiska eller fysiska funktionshinder, kan anställas minskat betydligt. De kommunalt anställda förväntas idag undantagslöst vara ständigt högpresterande, vara sig de arbetar inom service eller förvaltning, eller vare sig de arbetar inom kommunens mjuka eller hårda sektorer. Det finns en god lösning som kan åtgärda bägge dessa problem. Återupprätta de kommunala växthusen, med inriktning på rehabilitering. Det är välbekant att odling är en lisa för själen. Att så ett frö, eller att sätta en stickling, är att tro på framtiden. Genom att tillskapa en nyttig, utvecklande och fast verksamhet ökar kommunens möjlighet att bedriva bra rehabiliteringsverksamhet. Samtidigt skulle blomsterutsmyckningen av Lunds kommun kunna få ett verkligt lyft.

En lämplig tomt finns direkt intill Lunds energis anläggning på Gunnesbo. Denna placering skulle antagligen möjliggöra utnyttjande av spillvärme från värmeverket.

Jag föreslår att Lunds kommun startar rehabiliteringsverksamhet genom att inrätta växthus för sitt blomsterprogram

Gör Ungdomstinget till remissinstans!, del 2

För en liten tid sedan skrev jag en motion till kommunfullmäktige: Gör Ungdomstinget till remissinstans! Nu ska den behandlas i kommunstyrelsen, och på dagens måndagsmöte (som pågår i skrivandets stund) diskuterade vi handlingarna till KS-mötet på torsdag. Kommunkontorets svar på min motion är mycket underligt.

Kommunkontoret har först och främst inte inhämtat synpunkter från den nämnd som ansvarar för Ungdomstinget - Kultur- och fritidsnämnden. Om någon ska uttala sig i frågan är det ju de politiker och tjänstemän som kan Ungdomstingets verksamhet bäst, och som har planer och idéer för dess utveckling!

För det andra har kommunkontoret skrivit ett svar med en att-sats som föreslår rakt avslag på motionen. Vanligtvis skriver kommunkontoret ett svar med argument för och emot frågan och hintar lite vad de själva tycker, och lämnar sedan till politiker att besluta, men nu har de av någon anledning valt att avslå direkt.

För det tredje är svaret på mitt förslag att det inte går eftersom Ungdomstinget inte är en fast grupp med valda personer. Det är ett mycket fegt svar. När vi skickar saker och ting på remiss i kommunen gör vi det för att vi vill ha in synpunkter och åsikter från människor som har erfarenheter av frågan det handlar om. Remissvaren är alltid ett underlag, man måste inte besluta så som remissvaren säger! Att Ungdomstinget är en löst sammansluten grupp är därför inget problem, de svar de kommer att komma med är ändå bara vägledande. När det gäller den nya skolplanen har vi t.ex. lagt ut den på kommunens hemsida och inhämtat svar från vanliga medborgare och föreningar - kan det bli lösare sammansatta remissgrupper än så?

Sammanfattningsvis. Varför tycker kommunkontoret att det är så farligt att inhämta ungdomarnas åsikter? Vad har vi att förlora på det? Vi har såklart absolut ingenting att förlora, däremot kan vi vinna ungdomarnas tankar, erfarenheter, åsikter och förtroende!

Gör Ungdomstinget till remissinstans!

Nedanstående motion lämnades in till kommunfullmäktige strax innan jul.

Gör Ungdomstinget till remissinstans!

Hösten 2003 bildades Lunds Ungdomsting. Sedan dess har Ungdomstingets goda rykte spridits långt utanför Lunds gränser, nu senast ända till Nepal*. 2004 blev Lund årets ungdomskommun, mycket tack vare Ungdomstingets arbete. Grundpelarna för ungdomstinget är dialog, påverkan och egna aktiviteter, och i december 2008 lyftes punkten ”påverkan” upp på ett Storting. Ett av de krav som då ställdes var ”att varje beslut som politiker ska ta som rör ungdomar ska gå genom Ungdomstinget”.

Ungdomarna som är engagerade i Ungdomstinget har en enorm kompetens samt mängder av erfarenhet och åsikter av hur det är att vara ung i Lund idag, något som borde användas i den kommunala beslutsprocessen. Vänsterpartiet vill ta Ungdomstingets önskemål på allvar och vill härmed lyfta frågan om att göra Ungdomstinget till en officiell remissinstans i frågor som rör ungdomar.

*Läs mer om Ungdomstingets samarbetsprojekt med ungdomsorganisationer i Nepal på www.ungilund.se

Jag föreslår att Lunds kommunfullmäktige beslutar

att ungdomstinget blir remissorgan i alla frågor som berör ungdomars intressen att nämnder och styrelser, i sin ordinarie ärendeberedning, ger ungdomstinget möjlighet att yttra sig över så många ärenden som möjligt som berör ungdomars intressen.

Hanna Gunnarsson
vänsterpartiet

Motion: Bostäder för sociala ändamål

Alla måste hjälpa till med bostäder för sociala ändamål!

Bostadssituationen är mycket svår i Lund för flera utsatta grupper. Det gäller t.ex. vid famil­jesplittring, för ungdomar som tvingas lämna föräldrahemmet, för personer som saknar fast anställning och för flyktingar.

Ett ständigt återkommande problem är att det nästan uteslutande är det kommunala bostadsföretaget, LKF, som tar ansvar för lägenheter för sociala ändamål. När bo­s­tads­anvisningslagen upphörde på 1990-talet sades uttryckligen från alla inblandades sida, inklusive fastighetsägarnas organisationer, att privata bostadsföretag på frivillig väg skulle fortsätta hjälpa till med sociala förturer. Lund är ett paradexempel på att så inte sker. Under 2000-talet har ingen lägenhet i det privata beståndet upplåtits till so­cialförvaltningen. Det finns redan ett fullmäktigebeslut om att kommunal mark ska överlåtas i första hand till exploatörer som tillhandahåller lägenheter för sociala än­damål. Det är hög tid för mark- och exploateringsenheten att leva upp till detta.

De privata fastighetsägarna har nu haft mer än 15 år på sig att visa att de på frivillig
väg tar ett socialt ansvar. Inget har hänt. Nu är det dags att tvinga fram åtgärder. Många företag vill bygga i Lund, såväl bostäder som byggnader för olika typer av verksamheter. Lunds kommun säljer ofta mark till sådana företag. En del av dem äger och förvaltar bostäder i kommunen. Lunds kommun bör ställa som oavvisligt krav, i samband med att exploateringsavtal upprättas, att företagen ställer en viss del av lä­genheterna till kommunens förfogande för sociala ändamål, dels av det nybyggda be­ståndet, dels i eventuellt befintligt bestånd.

Den enda bärande invändningen mot detta är farhågan att företag kan slingra sig ur sådana avtal genom att sälja fastigheterna vidare. Det finns naturligtvis sätt att komma åt detta, t.ex. genom att exploateringsavtalet utformas som en villkorad för­hyrning tills dess att hyresgästerna flyttat in. Företag som genom sådant trixande medvetet saboterar avtal riskerar naturligtvis också sitt goda rykte och därmed fram­tida affärer med kommunen.

Vi föreslår
att Lunds kommun i alla exploateringsavtal där så är möjligt skriver in skyldighet för exploatören att lämna visst antal styckelägenheter till kommunen för sociala ändamål.

Mats Olsson, Nita Lorimer