onsdag, augusti 31, 2011

Bygg på försvarets mark!

Revingeby, där jag bor sedan ett och ett halvt år tillbaka, omges på två sidor av Försvarsmaktens mark. Lunds kommun har, som alla vet, stor bostadsbrist. Även Försvarsmakten och Södra Skånska regementet P7 känner av detta, men sälja mark vill de inte: "svar: nej, vill vi inte bygga på vår egen mark", blev svaret på den frågan. Detta resulterade i en insändare, och en artikel i Skånska Dagbladet. Notera Fortifikationsverkets ganska fantastiska uttalande: "Vi säljer inte, vi köper". Alltså, svar: nej, Försvarsmakten vill inte vara med och bidra med lösningar på bostadsbristen i Lund, inte ens med en liten liten bit mark... Ett typiskt exempel på NIMBY (not in my backyard)-problematik!

Alla måste bidra till byggandet, även militären!

En fredag i mitten av augusti åkte kommunfullmäktige på utflykt. I två bussar åkte vi till utbyggnadsområden runt om i staden Lund, framförallt österut, i Södra Sandby och Dalby. Lunchen intogs på P7 Revingehed. Vi fick se de vanliga fotona på stora fordon och personer i gröna kläder (tillika en oöverstiglig mängd förkortningar). Men döm av vår förvåning när avslutningen kom: ”Försvarsmakten behöver bostäder”, lät det från talarstolen, ”vi måste erbjuda våra nya anställda soldater bostäder utanför regementet”.

Lund är en stad med stor bostadsbrist. Det är inte bara studenter som känner av detta, utan även flyktingar och hemlösa, och uppenbarligen nu också soldaterna på Revingehed! Vi i den politiska oppositionen tackar för att vi nu har fått en ny allierad som också påpekar behovet av att bygga bostäder, helst hyresrätter med låg hyra.

Men, vänta lite nu. Försvarsmakten? De äger ju en massa mark, eller hur? Jag bor i Revingeby, någon kilometer från P7, och nästan all mark jag ser när jag tittar ut på morgonen ägs av Försvarsmakten. Det är många kilometer av öppen mark, där de fina korna brukar beta. I förslaget till översiktsplan som kommunfullmäktige beslutade om 2010 fanns ett markerat utbyggnadsområde precis väster om byn, på mark som ägs av Försvarsmakten. Det är på många sätt ett idealiskt område: samtidigt som Lunds kommun får fler bostäder växer Revingeby lite och vår service i form av skola och förskola behålls, och kanske till och med en ny busstur?

Men Försvarsmakten vägrar sälja. Inte en enda liten bit mark vill de bygga bostäder på, trots av byn, kommunen och Försvarsmakten själva gärna skulle vilja se lite fler bostäder. Det är dags att inse att alla måste hjälpa till för att öka bostadsbyggandet i Lund, så Försvarsmakten, kom till förhandlingsbordet och sälj en bit mark för fler bostäder!

Hanna Gunnarsson
(v) och Revingeby-bo

tisdag, augusti 30, 2011

What have you done for MalmöLund today?

Vad: Stormöte med kommunstyrelserna i Lund och Malmö, inom projekt för tätare samarbete mellan städerna
Var: Biskopshuset, Lunds universitets representationslokaler
Hur: Inledande lunch, giveaway i form av USB-minne och powerpoint, följt av forskare från KTH.

Kommunstyrelserna i Lund och Malmö har börjat samarbeta, för gemensam utveckling av vår region. Samarbetet följs av forskare på KTH i Stockholm, som forskar om stadsutveckling.

Näringslivsgruppen har varit i Barcelona, där de bland annat har sett en häftig anläggning liknande vårt Maxlab. Alla var dock ense om att vår är bättre. Näringslivsgruppen vill ta tillvara effekterna av en stark och växande region, där MalmöLund har en regional ledarroll. Vi har de bästa förutsättningarna för näringslivets hållbara utveckling och är internationellt konkurrenskraftig, menar de. Kanske en gemensam näringslivsdag i MalmöLund-regionen 2012 och gemensam hantering av etableringsfrågor? Det senare är intressant, med eventuella samarbeten kring skolor för barn till inresande forskare till exempel. I diskussionen nämns att Lund och Malmö inte borde konkurrera om företag, eftersom en etablering i Malmö sannolikt också gynnar Lund och tvärtom.

Fysisk planering- och infrastrukturgruppen har varit i Tyskland, i Mannheim och Ludwigshafen, som ligger på varsin sida om en motorväg (i två olika gamla delstater), och i en "metropolregion" (Rhein-Neckar), 156 kommuner i tre delstater, halva Skånes yta, dubbelt så många invånare. Lärdomarna är att stadsutveckling kräver regionalt samarbete, framförallt för kollektivtrafiken, som sin tur knyter ihop regionen ännu mer och kräver samarbete över delstatsgränserna. Den fysiska planeringen sker därför inom reglerade ramar. Arbetsgruppen menar därför att MalmöLund borde fungera mer som "Twin Cities", som stöder hållbar rörlighet både för människor och varor (även cykel!). "Tid är den vara som stiger högst i värde", säger föredragande från Malmö. Gruppen har kontaktat Burlöv och Staffanstorp, som tar emot med öppna armar. Kombinationen Burlöv/Staffanstorp, bostäder och lärosäten/studenter låter väldigt positivt tycker jag!

Arbetsgruppen utbildning- och arbetsmarknad har varit i Rotterdam, en stad med 12 % arbetslöshet, men med stora samarbeten med företag och arbetsplatser i staden. Där har de bland annat arbete med växter och parkarbete för personer som har varit arbetslösa länge (dock för lägstalön, vilket ju är dåligt). I växthusen växer växter som sedan säljs vidare eller används av staden. Lunds moderater tyckte om det de såg. Vänsterpartiet har motionerat om något liknande i Lund, då röstade moderaterna mot. Gräset är grönare på andra sidan, uppenbarligen... Arbetsgruppen menar även att skillnaderna mellan Malmö och Lund är en resurs. Jag håller helt med, våra städer är olika och vi som bor här väljer att göra olika saker i de olika städerna, och så ska det vara!

Besöksnäring- och evenemangsgruppen har inte varit ute och rest än, de ska till Lille i september. Gruppen vill att staten ska se evenemang som en del av exportindustrin och framhäver nya forskningsanläggningar och kongress- och arena-anläggningar som möjliga utvecklingar av besöksnäringen i MalmöLund. Vi är ju inte jättepositiva till nya stora anläggningar, men det är samtidigt positivt med besökare och stora evenemang som förläggs i regionen (sålänge resandet sker på ett hållbart sätt!). Dock har Lunds stad snart inget vandarhem (efter det att Tåget försvinner pga byggnationer)... Illmar Reepalu undrar hur det hade gått om Malmö och Lund tillsammans hade sökt kulturhuvudstad 2014, inte bara Lund? Forskarna från KTH lyfter fram stadsmiljöerna (arkitektur och kultur, t.ex.) som en viktig del av konferensupplevelsen, och att locka tillbaka konferensdeltagarna på semester senare!

KTH-forskarna avslutar med att visa på förutsättningar och problem. Två problem de lyfter upp är vem som ska ta ansvar för Öresundsintegrationen, som de uppfattar inte riktigt fungerar som man vill, och att kollektivtrafiken inte möter varken efterfrågan eller behovet! Bostadsbyggandet lyfts också upp som ett problem för regionen, som Malmö och Lund tillsammans måste ta ett stort ansvar för.

fredag, augusti 19, 2011

Utflykt med kommunfullmäktige: Framtidens Lund

Idag åker kommunfullmäktige på utflykt! Vi gör det lite då och då, ambitionen är att KF varje år ska ha en utbildningsdag. Ofta handlar det om att tillsammans få en bild av var våra stora utbyggnadsområden är och hur de ser ut/kommer se ut. Så idag åker vi buss runt i kommunen, efter en inledande föredragning på stadsbyggnadskontoret. Bussresan går sedan Brunnshög-Revinge-Flyinge-Södra Sandby (busstationen)-Dalby (Påskagänget)-Linero/Råby (Norränga).

Stadsarkitekten börjar med att visa en karta över Kunskapsstråket, det område som all planering i Lund idag kretsar kring. Kunskapsstråket går från stationen och de kringliggande universitetsområdena (Paradisområdet, UB, universitetshuset), via sjukhusområdet, LTH och Ideon, till det nya området som kommer byggas kring ESS. Stadsarkitekten går igenom område för område, och när dragningen är klar är varje plätt längs med stråket rosamarkerad. Det finns alltså planer för ombyggnad på varenda kvarter längs hela Kunskapsstråket (Lund C, sjukhusområdet, universitetets campusplan längs Sölvegatan, Ideon, Solbjer, Brunnshög och ESS). När allt detta byggs behövs ju även kommunal service, framförallt skolor och förskolor.

I planerna finns YTTERLIGARE en motorvägsavfart, på Ideon. Detta protesterar vi högljutt emot. Det har nyligen byggts en motorvägsavfart, det finns numera fyra avfarter till Lund på E22:an. Vi var emot den senaste, och vill absolut inte ha en till!

Utöver allt detta planeras en tävling kring Lund C, där man vill ta tag i de två stora parkeringarna som finns och kanske ska byggas bort, butikerna längs Bangatan och nybyggnationer på Västra stationstorget. Och såklart massor med mer saker inom själva staden Lund. Om man tittar på planerna ser det bra ut, men spaden måste i marken och bostäderna måste börja byggas (och bli klara!) så snart som möjligt.

tisdag, augusti 02, 2011

En och en halv vecka efter Utöya: Kraft och motivation att fortsätta kämpa

Det är många som har sagt och skrivit bra, viktiga och rörande ord om katastrofen på Utöya i Norge för snart två veckor sedan.

Det fasansfulla känslan i att vakna på lördagsmorgonen och höra de då förmodade dödssiffrorna på Utöya som var uppe i 80 personer satt i länge. Det är lätt att känna med de drabbade i den sorg, tomhet och hat som ungdomarna, familjerna och alla norrmän, oavsett om de identifierar sig med socialdemokratin och arbetarrörelsen eller inte. Det är lätt att förstå att chocken är lika stor i Sverige. Den svenska arbetarrörelsen har många likheter med den norska, och mitt eget ungdomsförbund, Ung Vänster, har mycket nära kontakter med vår norska motsvarighet, SU. Uttalandet "det kunde vara jag", har nog aldrig varit så träffande.

Jag har inte varit på många politiska ungdomsläger. Faktiskt bara ett enda, Ung Vänsters socialistiska festival i Grytgöl sommaren 2002. Vi åkte kontrabussen upp, en totalt livsfarlig gammal buss. Distriktsombudsmannen sov på golvet i mittgången hela resan. Jag var precis nybliven medlem, kanske inte ens medlem än, och åkte med en kompis. Det var bad och film och seminarier i tält. Jag kommer framförallt ihåg Mikael Wiehes uppträdande en kväll. Det var magiskt. Jag har tänkt på Grytgöl många gånger den senaste veckan.

Terrorattackerna mot Oslos regeringskvarter och Utöya var politiskt motiverade. Debatten om det högerextrema våldet som har förts sedan dåden var välbehövlig. Många debattörer har visat på risken att dra alldeles för snabba slutsatser, och slentrianmässigt lägga skulden på muslimer. Många av de uttalanden som har hörts från ledande norska politiker och ungdomar som var med på Utöya bör sparas för eftervärlden som förebilder för hur den politiska världen bör hantera denna typ av katastrofer: med ledord som mer öppenhet, mer demokrati och mer förståelse mellan människor. Att kunna tala om kärlek när hatet måste kännas så stort är starkt och beundransvärt.

Jag är otroligt stolt över den norska socialdemokratin och arbetarrörelsen. Det vi har sett och hört efter katastrofdagen tjänar som exempel för oss alla, och ger kraft och motivation att fortsätta vårt politiska arbete i arbetarrörelsens fotspår.