lördag, februari 27, 2010

De kränkta förtjänar en ursäkt



Danska tidningen Politiken ber om ursäkt. De har insett att de genom publiceringen av Muhammedkariakatyrerna för några år sedan kränkte många muslimer (och andra) världen över. Tidningen ber nu om ursäkt för kränkningen, dock utan att ångra sig eller lova att aldrig göra om det. Fair enough.

Oavsett politisk inriktning, åsikter om religion eller nivå av hat mot muslimer, borde ett ursäktande av en uppenbar kränkning av en stor grupp människor vara en okontroversiell handling. Erkännandet av en individs eller grupps känslor av kränkning, och individens eller gruppens egen rätt att definiera kränkning, är en viktigt del i antidiskrimineringsarbetet.

Men istället för att acceptera viljan att be om ursäkt och förstå motpartens känsla av kränkning, anser Sydvenskans Olle Lönneus* och Magnus Jiborn att Politiken borde fortsätta sitta och sura i ett hörn och med en dåres envishet hävda att ingen bör ta illa upp. Att be om ursäkt för en kränkning är ett erkännande för den en individs eller grupps känslor och upplevelser. Det är ett plåster på såren, som inte nödvändigtvis gör en materiell skillnad, men som är ett steg mot att återupprätta en brusten relation. En god jämförelse är påvarnas olika ursäktstal för katolska kyrkans historiska och nutida oförätter eller Illmar Reepalus möte med företrädare för Malmös judiska församling. Denna typ av ursäkter ger inte bara goodwill åt dem som uttalar dem, utan ger värdefull upprättelse för dem som känner sig kränkta.

Man behöver inte vara islamolog för att förstå profeten Muhammeds särställning för många troende och praktiserande muslimer, det räcker med att ha klarat sig igenom en a-kurs i religion på gymnasiet. Ändå valde Politiken att publicera bilder på profeten Muhammed som inte kan betraktas som annat än otroligt kränkande för en stor del av världens befolkning. Stick i stäv med liberalismens anda om att försvara den enskilda människan och dennas okränkbarhet förvägrar nu Lönneus och Jiborn de som känner sig kränkta en ursäkt. I sanning ett mycket underligt beteende.

Lönneus och Jiborn är kvar i barndomens sandlådeslagsmål, där de trots föräldrarnas uppmaningar vägrar att be om ursäkt för att de slagit sin granne i huvudet med en spade - utan att förstå att det i slutändan är de själva som inte får några lekkamrater. Men någon måste ju utgöra det dåliga exemplet, så att vi andra vet hur den moraliska måttstocken ser ut som vi själva kan mäta våra egna handlingar efter.

*Artikeln finns inte på nätet men publicerades i lördagens SDS med rubriken "Ologisk ursäkt - religiös satir självklar i en demokrati"

Bygg fler hyresrätter!



En av vänsterns stora politiska frågor, framförallt i Lund och andra storstäder/universitetsstäder* men även på nationell nivå, är ett ökat byggande av hyresrätter.

I ljuset av detta blir jag såklart mycket glad över att läsa hyregästföreningens debattartikel (läs hela) i Sydsvenskan idag. Den är inriktad på situationen i Malmö, men avslutas med ett bra allmänt resonemang om hyresrätter. Jag är ganska nöjd med att precis ha blivit medlem!

Ramarna för bostadspolitiken bestäms centralt. Från alliansregeringen
finns tyvärr lite stöd att hämta för hyresgästerna. Regeringen har ensidigt
gynnat dem som äger sitt boende. Dessa har fått behålla sina subventioner medan
hyresgästerna tappat dem.


Om två exakt likadana flerfamiljshus uppförs bredvid varandra blir
hyreshuset 30 procent dyrare än huset med bostadsrätter på grund av olika
skattebelastning.

Hyresgästföreningen vill ha en skattereform för hyresrätten, en reform
som leder till likvärdiga villkor med de andra boendeformerna. På kort sikt vill
vi till exempel ha ett investeringsbidrag – eller investeringsavdrag –
skattefria underhålls- och investeringsfonder för hyresfastigheter och slopad
kommunal fastighetsavgift för hyreshus.

(Hyresgästföreningen, genom Bo Nilsson, ordförande HGF Södra Skåne).


Titta också på svmp-överenskommelsen nationellt om bostadspolitiken.

*Nej, Lund är ingen storstad, dock en universitetsstad

torsdag, februari 25, 2010

kommunfullmäktige 25/2 - snöröjning och hyreslägenheter



Kommunfullmäktige slutade tidigt idag, 21.20 - en hel timma innan deadline. De senaste mötena har vi haft betydligt kortare diskussioner än tidigare under mandatperioden. Jag antar att det beror på att vi börjar bli lite trötta, att alla argument har sagts och alla frågor diskuterats (flera gånger om). Valrörelsen har inte riktigt kommit igång och folk laddar för hetare diskussioner fram emot budgetdebatten i juni.

Eftersom jag kom hem tidigare än beräknat (man måste ändå ta in i beräkningen att vi kommer sitta till 22.30) unnar jag mig ett blogginlägg till (i kombination med OS-hockeyns bronsmatch). De sista debatterna handlade om snöröjning och byggandet av hyresrätter. Ämnen som vi diskuterat många gånger, våra argument är desamma och borgarnas svar desamma. Missförstå mig inte, det är inte tråkigt, men det hettar liksom inte till.

Demokratisk vänster hade lagt en interpellation angående snöröjningen, som på många ställen varit under all kritik. Visst, det har kommit mycket snö, och vi har bara en sån här vinter vart tjugonde år, så folk har nog ett visst överseende. Men det finns ändå mycket att diskutera, som exempelvis snövallar som byggs upp vid övergångsställen och nedgångar från trottoarer, eller busshållsplatser som inte skottas. Interpellationsdebatten handlade bland annat om användandet av salt, där tekniska nämndens ordförande menade att det inte var salt som använts utan någon form av småttigt stenkross som är vitt och därmed liknar salt. Vi från oppositionen pekar på nedskärningarna i tekniska nämndes budget, som drabbar parkskötseln på sommaren och snöröjningen på vintern.

Den sista diskussionen handlade om vår interpellation om byggandet av hyresrätter - en diskussion vi har på vart och varannat KF-möte. Vi har ett bra beslut i KF, som vi i vänsterpartiet ofta refererar till och mer än gärna bevakar - att varje gång kommunen säljer mark till ett byggföretag, ska det skrivas in i exploateringsavtalet (avtalet som reglerar försäljning och tekniska saker som anläggandet av vägar m.m., typ), att minst 5 % av de bostäder som byggs måste vara hyreslägenheter. Detta beslut följs inte i tillräckligt hög grad. Kommunen kan aldrig tvinga ett byggföretag att skriva ett avtal som reglerar detta, men om de inte gör det ska kommunen vägra sälja marken. Då det är attraktivt att bygga i Lund menar vi att det går att ställa höga krav på byggföretagen. Det är ganska enkelt, men borgarna vidhåller att de inte kan teckna sådana avtal eftersom byggföretagen inte vill - och vi går miste om möjligheter att bygga hyresrätter.

Nu är det bara en månad kvar till nästa KF-möte!

kommunfullmäktige 25/2 - cyklar, Simrishamnsbanan, Kastrup



Vi är inne i ett stim av ärenden som rör infrastruktur.

Först ett medborgarförslag om gatubeläggning, läs: gatsten. En medborgare påpekade dels avsaknaden av en sammanhängande cykelbana genom centrum, dels att det måste till annan gatubeläggning för att förbättra framkomligheten för cyklister. Framförallt den andra frågan är intressant, eftersom det handlar om en av de stora politiska debatterna i Lund (iallafall uppblossande då och då): gatstenen. Jag hade för längesedan ett inlägg på bloggen om detta, som jag står fast vid. Tekniska nämnden svarade lite flummigt att man stödjer förslaget men inte gillar asfalt, och att cykelbanor, framförallt frågan om Lilla Fiskargatan, utreds i den så kallade Centrumutredningen. Dessutom tycker man inte att frågan berör barn!

Vi tillsammans med (dv) yrkade att tekniska nämnden ska ges i uppdrag att utreda ett sammanhängande cykelstråk genom centrum (öst-västlig riktning - från Ideon till Nova, typ) och att förbättra underlaget för just cyklister. Vi nämner dock inte asfalt som den enda lösningen, det finns mycket annat. Borgarna avslog våra förslag, men jag hoppas att frågan om gatubeläggningen kan bli en liten valfråga.

Sedan diskuterade vi Simrishamnsbanan, en järnvägslinje rakt över Skåne från Malmö, via Staffanstorp och Dalby till Simrishamn. Det är just sträckningen via Dalby som gör den väldigt intressant för Lunds kommun, då det skulle möjliggöra en förbättring av pendlingen mellan Lunds östra delar och Malmö. Tyvärr vill inte regeringen ge tillräckligt mycket pengar till fler järnvägar, och istället fick vi en ny motorvägsavfart - fruktansvärt onödigt.

Den tredje infrastrukturella diskussionen handlade om Kastrup. Miljöpartiet frågade kommunstyrelsen om de kommer ge ekonomiska bidrag till Kastrup, vilket Lunds kommun inte ännu har gjort. Svaret blev att Lunds kommun har stoppat ett förslag om att ge pengar (ett par hundra tusen), men att region Skåne bidrar med ekonomiskt stöd. En kort diskussion om flyget kontra järnvägen följde.

kommunfullmäktige 25/2 - reservation angående medborgarpolicyn



Tack vare teknikens under, bärbara datorer och internet i fullmäktigesalen, kan jag redan nu lägga upp den reservation som beskriver hur vi ser på medborgarpolicyn, som bordlades först på dagens möte.

Reservation till kommunfullmäktige ärende 3,
Medarbetarpolicy


Personalpolitik på avvägar

Det finns just nu en trend inom Lunds personalpolitik, i riktning bort från konkreta program och åtgärder. I stället fokuseras på de anställdas inställning till sig själva och sitt arbete. Personalpolitik blir inte längre en fråga om att lösa verkliga problem och att systematiskt arbeta med att förbättra organisationens strukturer. Nu är inriktningen istället att påverka de anställdas attityder: Bara de tänker rätt tankar och är positiva sägs allt bli bra. På så sätt sker en individualisering av strukturella problem samtidigt som viktiga frågor, som t.ex. systematiskt arbetsmiljöarbete, prioriteras ner. De personalpolitiska styrdokumenten blir i denna anda flummiga och urvattnade på innehåll.

Den medarbetarpolicy som kommunfullmäktige nu antagit är ett exempel på detta.
Vi vill att denna policy omarbetas i grunden, så att den visar att kommunen ska arbeta med verkliga personalpolitiska problem och utmaningar, till exempel arbetsmiljö, inflytande, rekrytering, samt rättvisa och jämställda löner. Det tills nu gällande personalpolitiska programmet är betydligt bättre i detta avseende. Den ganska intetsägande Medarbetarpolicyn är nu istället överbelastat med värdeladdade utrop och uppmaningar:

… Vi gör det goda livet möjligt! … Vi vill inte bara följa utvecklingen – vi vill leda den! … Utvecklas du, utvecklas vi! …

Antagligen är dessa riktade till de anställda. Är det någon som på allvar tror att hurtfriska utrop ska förbättra personalpolitiken och skapa en bättre organisation? Det skulle onekligen vara befriande för den som dristar sig att läsa dokumentet om denna exercis i floskler dessutom finge utgå.

Mats Olsson

kommunfullmäktige 25/2 - VA Syd



Lund är en del av ett samarbete med bland annat Malmö, som heter VA Syd. VA står för vatten och avlopp, och VA Syd leverar dricksvatten samt tar hand om avloppsvatten i Lunds kommun. Vi i vänsterpartiet är ofta kritiska till den här typen av kommunövergripande samarbeten (som även finns i bland annat räddningsverksamheten). Vi menar att vi som folkvalda politiker, och därmed allmänheten, förlorar insyn i verksamheten när flera kommuner ska vara med och bestämma. Vår tekniska nämnd kan inte fatta beslut som rör vatten och avlopp i Lund, utan måste kompromissa med bland annat Malmö och Burlöv. Det minskar den direkta demokratiska insynen och möjligheten att påverka, något som vi tidigare upplevt när det gäller satsningar på jämställda löner.

Den här gången handlar det om ett stort lån till VA Syd. Majoriteten, med sossarna och miljöpartiet, vill att vi ska låna ut 300 miljoner kronor till VA Syd, som VA Syd ska kunna använda till investeringar (nya rör exempelvis). Problemet nu är att vi inte vet exakt vad dessa pengar ska användas till, utan vi ger bort 300 miljoner som VA Syd kan använda lite hur de vill. Vanligtvis när man gör investeringar i en kommun får en nämnd en investeringsbudget, efter det att de har förklarat för kommunfullmäktige vad de vill satsa på, vad som behöver köpas in, byggas om eller renoveras.

Vi i vänsterpartiet yrkade att förslaget skulle återremitteras och skickas tillbaka för att konkretiseras, men övriga partier klubbade igenom det.

kommunfullmäktige 25/2 - Ungdomsombuden



Dagens kommunfullmäktige är snart igång. Vi började med medborgarmingel, idag med namnskyltar! Nu lyssnar vi på en presentation av och med Lunds Ungdomsombud, Viktor och Linda. De är anställda för att upprätta och förmedla kontakter mellan ungdomar och samhällets olika funktioner (inte bara politiker utan även instanser som polisen m.m.), för att ha dialog om hur ungdomarna vill att saker och ting ska vara. Förebilden finns i Umeå, och tanken är att ungdomsombuden ska bytas ut varje år. De hade en flashig powerpoint-ish-sak (gjort med något som heter prezi), det ska jag prova!

Dagens möte ska behandla spännande saker som medarbetarpolicy, investeringar i VA-verksamheten (VA=vatten och avlopp), igångsättningstillstånd för nybyggnation vid gymnasieskolan Vipan - Byggutbildning Syd, några spännande medborgarförslag (om gatstenar, cykelvägar och hanteringen av medborgarförslag) samt en drös interpellationer: om snöröjning, Kastrups flygplats och byggande av hyresrätter. Mycket nöje!

Vi rivstartade precis genom att bordlägga ärendet om medborgarpolicyn. Det återkommer alltså nästa möte. Hej och hå!

torsdag, februari 18, 2010

Ungdomsting delade ut pengar



Möjligheten att vara med på Ungdomstinget är en av de roligaste sakerna med att vara kommunpolitiker. Tyvärr har jag blivit dålig på att vara där, eftersom jag numera jobbar för studentkårerna. Ungdomstingen är på vardagsförmiddagar, bra tid för ungdomarna men kanske lite sämre för politikerna. Men det är ju inte till för oss.

Sydsvenskan skriver dock om dagens storting där pengar ur Ungdomstingets pott på 100 000 kronor delades ut till spännande projekt. Läs.

onsdag, februari 17, 2010

Dagens ord: Grönstruktur



Det kommunpolitiska språket innehåller en hel del speciella ord. Jag gjorde för längesedan en ordlista att ha på bloggan, ni ser den en bit ner till vänster, som förhoppningsvis underlättar för läsarna. Vissa ord är roligare än andra, och idag blev jag påmind om ett av mina favoritord: Grönstruktur. Det var Anna (mp) som använde det, helt oprovocerad, i en mening. Det är fascinerande. Anna satt ett år i kommunfullmäktige (bredvid mig) och har inte varit särskilt kommunpolitiskt aktiv de senaste tre åren. Ändå finns detta fantastiska ord kvar i hennes ordförråd. Grönstruktur.

Grönstruktur är ett lite finare, mer tekniskt ord för träd. Och buskar, blommor och gräsmattor. Men mest träd. Begreppet är användbart när man vill analysera hur mycket växtlighet det finns i ett område eller en plan för ett kommande bostadsområde. Finns det för lite träd säger man att "grönstrukturen är dålig". På samma sätt innebär uttalandet "grönstrukturen måste förbättras" att fler träd eller buskar bör planteras. "Grönstrukturen är eftersatt" innebär således att träd och buskar är dåligt beskurna. För er som är extra intresserade av grönstruktur finns en hel plan att gotta ner sig i: Grönstruktur- och naturvårdsprogram.

Under författandet av detta inlägg surfade jag in på kommunens hemsida - och döm av min förvåning när den helt plötsligt har fått ny layout! Morgondagens projekt får bli att kolla in detta, hemsidor och IT är ofta inte Lunds kommuns starkaste gren... Det bådar inte gott när jag inte kunde hitta ovan nämnda program för att länka till det.

tisdag, februari 16, 2010

Den nya översiktsplanen



Lite sådär spontant har jag hängt med på ett presentationsmöte av den nya översiktsplanen för Lunds kommun. Jag hade inte tänkt gå, även om jag inte har så bra koll, men LUS kommun- och regionkommitté gick iväg i samlad tropp, så då var det bara att hänga på.

Översiktsplanen är ett fyra centimeter tjockt dokument, i flera delar. Den dimper ner på kommunfullmäktiges bord för att beslutas någon gång sen vår (mer exakt tidsplan verkar inte vara bestämd). Planen är nu på "utställning", vilket innebär att vanliga lundabor kan gå på informationsmöten, titta på utställningar på ex. bibliotek och läsa planen på internet. Lundaborna har tidigare kunnat lämna synpunkter under "samrådsskedet". Synpunkter kan lämnas på Stadsbyggnadskontorets hemsida!

Dokumentet med information finns här.

En översiktsplan (ÖPL) ger, som namnet säger, en översikt av en hel kommun, när det gäller hur kommunen ska utvecklas rent fysiskt: var ska vi bygga och vad ska byggas? Planen sträcker sig över ett långt tidsperspektiv, fram till 2050. Det långa tidsperspektivet är nödvändigt när det gäller att planera hur staden ska se ut för att utbyggnaden ska vara genomtänkt. På så sätt planeras bostäder och service (kollektivtrafik, skolor m.m.) samtidigt. I översiktsplanen planeras alltså bostadsområden som eventuellt står färdigt när jag nästan är pensionär. Alla kommuner måste ha en översiktsplan, och den måste tas upp någon gång under varje mandatperiod, för att antingen beslutas igen eller revideras, eller som vi gör nu - helt skrivas om.

Kommunstyrelsen har gett vissa mål för översiktsplanen:

- regional utbyggnad i byarna (framförallt i Dalby och Veberöd - för att kunna bygga ut Simrishamnsbanan, men även mycket i Stångby). Bostäder ska även byggas i Lunds stad genom förtätning.
- det ska kunna byggas minst 900 bostäder per år (nu säger vi 700 bostäder). Höjningen är bland annat beroende på ESS-anläggningen.
- det ska gå att bygga tillverkande verksamheter (typ industrier) i Lund, och inte bara kontors-näringsliv.
- stadsdelscentrum ska byggas med goda kollektivtrafik-förbindelser. Behovet av mer extern handel ska motverkas.
- parker och annat grönt runt om hela Lund ska kunna anläggas
- utsläppen av växthusgaser ska minska med 85 % till 2050.

Totalt säger översiktsplanen att vi ska kunna bygga 33 500 fler bostäder, eventuellt några tusen fler, under perioden fram till 2050. 234 hektar ny verksamhetsmark ska anläggas (företag, industrier - ej bostäder). Den byggda marken i Lund blir totalt 1840 hektar större.

I översiktsplanen finns spännande utredningar om bland annat var handel i Lund finns och var olika typer av butiker skulle kunna finnas i framtiden, och var det finns områden där vi skulle kunna ha vindkraftverk - med fotomontage! Dessutom har stadens olika delar bedömts i beroende på hur bra kollektivtrafik de har, vilka cykelvägar som finns och hur bra livsmedelsbutik som finns i området. Områdena bedöms med betygen 1-3, där 3 är bäst. Väldigt få områden i Lund kan tänkas vara treor nu, det krävs mycket bra kollektivtrafik, men tjänstemännen bedömer att många områden kommer att ha det i framtiden!

På kartorna som följer med planen ser jag att några utbyggnadsområden finns i Revingeby, byn jag numera bor i. På 20 års sikt ska det byggas bakom och brevid kyrkan (detaljplan finns/är på väg för området brevid kyrkan). På 40 års sikt ska byn byggas ut mot Sandby, bort mot den första talldungen (för er som känner till byn...), och på området där det finns en stor parkeringsplats/grusplan vid idrottsplatsen.

fredag, februari 12, 2010

Alltid kollektivtrafik



Sydsvenskan har gjort en granskning av kommunens resepolicy. [Läs artikeln]. På nätet saknas såklart den fantastiska lilla intervjun med Tove Klette där hon berättar att hon var den enda som cyklade hem efter medborgarstämman på Gunnesbo, och att det gäller att inte bromsa för mycket för då kan man falla på de isiga gatorna.

Kommunens resepolicy säger att kollektivtrafik ska prioriteras. Inom kommunen ska politiker och tjänstemän som transporterar sig i tjänsten/uppdraget först och främst gå eller cykla, i andra hand åka kollektivt och tredje hand bil (helst någon av kommunens miljöbilar).

Att kollektivtrafik ska gå i första hand är en självklarhet. Kollektivtrafik ska alltid användas när det är möjligt, vilket det är i nästan alla fall. Att flyga till Stockholm är uteslutet. Det är helt enkelt inte nödvändigt. Om exempelvis kommunstyrelsens ordförande måste åka till Stockholm, efter att ha undersökt möjligheterna att ha internetbaserade möten, ska han åka tåg. Vi kan spendera lite extra på egen kupé på nattåget om det behövs. Man flyger bara inrikes om man möjligtvis ska till Umeå eller norr om det.

I de östra kommundelarna är det dock svårt att åka kollektivt. Inte till de olika orterna men väl mellan dem. Det är inte alltid rimligt att LKF:s vaktmästare i Södra Sandby ska passa de få busstiderna som finns när hon eller han ska åka ut till Revingeby för att fixa min skallrande dörr, även om det någon gång skulle vara möjligt.

Själv åkte jag alltid buss när jag skulle till mina möten med BSN Lund Öster i Södra Sandby när jag bodde inne i Lund.

Interpellation om bostäder för hemlösa.

Interpellation, skriftlig fråga, inlämnad 2010-02-10, av Mats Olsson och Nita Lorimer

Interpellation till tekniska nämndens ordförande Thomas Avenborg

Lund kommunfullmäktige beslutade den 23 april 2009 att uppdra åt tekniska nämnden att utarbeta förslag som innebär att kommunen i exploateringsavtal säkerställer att 5 % av nybyggda hyresrätter erbjuds Lunds kommun för sociala ändamål. Exploatörerna skall alternativt ha möjlighet att erbjuda motsvarande antal bostäder i befintligt bestånd.

Vi i Vänsterpartiet tyckte då visseligen att detta var ett litet steg framåt, eftersom tidigare försök att ställa några som helst krav på byggherrar att hjälpa till med bostäder för behövande klingat för döva öron. Men vi menade redan då att beslutet var otillräcklig för att komma till rätta med hemlösheten, eftersom bara hyresrätter berördes. Att vi på denna punkt hade rätt visas nu med all önskvärd tydlighet, bland annat på Sockerbruksområdet där högst en (1) av 700 bostäder kommer att disponeras av kommunen för sociala ändamål.

Den borgerliga majoriteten i tekniska nämnden valde emellertid vid sammanträdet 20 januari i år att gå ett steg längre och bryta mot kommunfullmäktiges beslut på två punkter:

· Kravet ska enligt tekniska nämnden bara gälla vid exploateringsavtal på kommunal mark, medan kommunfullmäktiges entydiga beslut är att det ska gälla vid
exploateringsavtal överhuvudtaget.
· Andelen lägenheter till sociala ändamål ska enligt tekniska nämnden vara ”upp till 5 %”, medan kommunfullmäktiges beslut var att ”5 %” ska säkerställas för sociala ändamål.

Man behöver inte ha speciellt mycket fantasi för att inse att genom denna ytterligare ambitionssänkning kommer vägen till bostad för de hemlösa inte att bli kortare, snarare längre.

Med anledning av detta vill vi ställa följande två frågor till Thomas Avenborg (M), kommunalråd och ordförande i tekniska nämnden:

1. Varför ändrade du kommunfullmäktiges beslut?
2. Anser du att ditt och din nämnd ändring av kommunfullmäktiges beslut hjälper de hemlösa i Lund?

tisdag, februari 02, 2010

Punkt 9 - installation av kranvattenautomat



Jag gillar kommunfullmäktiges demokratiberedning. Det är en ganska informell samling, som leds av en av kommunens bästa politiker, tillika kommunfullmäktiges ordförande (m), och som diskuterar konkreta och roliga saker. Det var också vi som åkte på studiebesök till Lerum i höstas (något som jag inte bloggade så mycket om som jag kanske borde ha gjort, det var trevligt på ett absurt sätt).

På senaste mötet diskuterade vi studiebesök och utbildningdagar för kommunfullmäktige, webbsändningarna, medborgarförslag och installation av en kranvattenautomat. Konkreta och roliga frågor (nej, ingen sarcmarc, utan ärligt).

Vi ska anordna en demokratidag för kommunfullmäktige i februari där vi ska diskutera bland annat olika sätt att genomföra medborgardialoger. Innan senaste KF-mötet i förra veckan hade vi medborgarmingel, trevligt men inte så jättevälbesökt. Men det kan nog bli bättre med bättre annonsering. Dagen efter uttryckte flera på LUS att de gärna hade velat komma om de känt till det. Studenter som ställer politiker mot väggen är ju alltid trevligt.

Studiebesök har diskuterats flera gånger. Det är ju omöjligt att åka någonstans som innebär övernattning med 100 personer (vilken cirkus det hade kunnat bli!), men däremot kan man åka inom kommunen för att se på utbyggnadsområden och liknande.

Webbsändningarna är en ständig diskussion. De funkar väl sådär, jag får ofta sms och mejl under sittande möte om att ljudet inte funkar och så. Nu har vi något på gång som kan erbjuda sändningar med länkar till handlingar, talarstatistik m.m. Det kostar 8000 kronor (!) per möte, vilket alla tyckte var en vettig summa...

Inlämning av medborgarförslag via nätet är efterfrågat, och vi ansåg att det inte borde vara några problem med e-legitimation. Idag måste man skriva under dokumentet och därefter lämna in det fysiskt på rådhuset (alternativt skicka), vilket i dagens IT-baserade samhälle kan tyckas vara lite omständigt. Tyvärr är ju Lund inte en kommun som rusar fram på IT-området.

Och så var det frågan om kranvattenautomaten. Sydvatten AB, som leverar vatten till bland annat Lund, ville ge oss en kranvattenautomat för ett år sedan (varför kommunen inte har svarat och tackat ja är en gåta) - för att fira världsvattedagen 22 mars. De vill "lyfta fram kranvattnets höga kvalitet /.../ och uppmuntra till att använda det kommunala vattnet också i kommunhuset". Vi ska alltså få en automat som kan placeras i ex. Stadshallen. Både (c) och (s) har skrivit skrivelser om att vi inte ska ha flaskvatten på våra möten, så kranvattenautomaten kommer lägligt. I demokratiberedningen hade vi dock lite olika åsikter om vilken automat vi ville ha. Tre alternativ finns "Skåne", "Småland" och "Blekinge". Alla var ense om att Blekinge var fulast, men sedan hade vi lite olika åsikter om Skåne eller Smålands var snyggast.