Stora nedskärningar på vuxenutbildningen i Lund 2018?

Lunds kommun har börjat arbeta med budgeten för 2018. Stora nedskärningar är pågång, alla olika nämnder ska göra besparingar på antingen 3 %, 5 % eller 7 %. Det är ganska mycket pengar. Kommunfullmäktige fattar beslut om kommunens budget för 2018 i juni 2017. 

Min partikamrat Jesper har skrivit om utbildningsnämndens förslag på besparingar:

"Bland dessa besparingar finns minskade möjligheter för människor att läsa på Komvux, stora allmänna ospecificerade effektiviseringar i gymnasieskolan, Komvux och Internationella grundskolan på totalt 18 miljoner. Hur det egentligen är tänkt att dessa effektiviseringar är tänkta och genomföras är ytterst oklart i de handlingar som finns tillgängliga hittills och därmed är det ytterst oklart vilka konsekvenser som dessa kommer att få. Det är därmed också oklart om det faktiskt rör sig om några effektiviseringar eller ifall detta snarare är en vackrare omskrivning av att genomföra nedskärningar i dessa verksamheter."

Läs hela Jespers artikel här, i Vänsterpartiet Lunds nyhetsblad Politiken. 

Skola utan marknadsstyrning, resurser efter behov - Vänsterpartiets om skolpengen i Lund

Vänsterpartiets förslag till kommunfullmäktige 2016-06-15

Skola utan marknadsstyrning – resurser efter behov

Genom sättet att fördela pengar visar kommunen vad som anses väsentligt i skolan: antingen konkurrens utifrån marknadsstyrning eller undervisning utifrån elevernas behov.

Fördelningsmodeller som bygger på att varje elev representerar en skolpeng leder till fokus på konkurrens mellan skolorna om elever. För varje elev skolan lyckas locka till sig kommer en extra summa pengar i form av skolpeng. Samtidigt gäller det motsatta: För varje elev som flyttar förlorar skolorna en summa pengar oavsett om personalstyrkan kan förändras eller inte. Detta riskerar leda till obalans mellan skolorna – på den ena skolan för många elever, på den andra för få – och till segregationstendenser mellan skolor som föräldrar anser har olika status. 

Skolpengssystem tar resurser från undervisning då det kräver omfattande rapporteringssystem och ständiga anpassningar till förändrade ekonomiska villkor, men innebär också en mycket stor osäkerhet för skolledningarna då de inte vet hur många elever, och därmed hur mycket pengar, de har under läsåret.

Fördelningsmodeller som bygger på finansiering utifrån behov leder istället till fokus på undervisning och lärande. Det ger större förutsägbarhet vad gäller ekonomiska resurser och därmed arbetsro för alla skolor, som slipper konkurrera mot varandra om antalet elever. Skolor som har större behov har också möjlighet att få större tilldelning av ekonomiska resurser och klyftorna mellan områden och elever kan utjämnas på ett mer effektivt sätt. Den inneboende segregerande drivkraften försvinner och rapporthysterin kan minskas.

Kommunstyrelsens förslag till ny skolpeng är förvisso ett fall framåt jämfört med den extrema form av New Public Management som infördes 2008. Men det är samma ekonomistiska princip som ska tillämpas; antalet barn räknas varje månad, vilket ligger till grund för månadsvisa utbetalningar. Förlorar skolan ett barn förlorar den också en skolpeng, men har samtidigt kvar samma personalstyrka. 

I en modell med resurser efter behov fördelas pengarna årsvis av nämnden per skola eller rektorsområde efter skolornas elevantal, elevernas behov och skolans uppdrag. För att garantera alla elevers rätt till kunskap byggs tilläggsresurser efter elevers förutsättningar in i fördelningen, vilket kan likna den modell för tilläggsresurs som kommunstyrelsen föreslår. En behovsbaserad modell betyder att skolorna slutar vara ekonomiska resultatenheter, en större omfördelning kan ske mellan skolorna och att rektorns roll som pedagogisk ledare kan återupprättas.

Vänsterpartiet föreslår

att kommunstyrelsen ges i uppdrag att arbeta fram ett förslag till resursfördelning som
bygger på skolornas elevantal, elevernas behov och skolans uppdrag.

Det finns ingen bra plats för en ny gymnasieskola i Lund. Låt bli att bygga!

Lunds kommun har fattat beslut om att bygga en ny gymnasieskola. Vänsterpartiet är motståndare till ett sådant bygge, eftersom skolan inte behövs. Ytterligare en stor kommunal gymnasieskola i Lund med 1400-2000 elever kommer fortsätta ta elever från skolor i andra kommuner. Därmed riskerar vi att gymnasieutbildning centreras till Skånes största städer. Det ger långa pendlingstider för eleverna och sämre utvecklingsmöjligheter för Skånes mellanstora orter.

Att bygga en gymnasieskola med plats för 2000 elever (fullt utbyggd) för flera hundra miljoner görs inte på en eftermiddag. Det har visat sig svårt att hitta en bra plats för att bygga en så stor fastighet. Ett av de viktigaste kraven är att gymnasieskolan ska ligga centralt i staden, så nära centralstationen som möjligt. Det kan låta lyxigt, men är en förutsättning för att eleverna ska vilja gå på just denna skola. En mycket stor del av Lunds gymnasieelever pendlar till Lund från andra orter, och hamnar därför på Lund C. Att byta till stadsbuss (eller spårväg) för att ta sig vidare förlänger elevernas restid och innebär dessutom ett stor problem på en redan överbelastad centralstation.

Ingen av de fyra platser kommunen har pekat ut som möjliga att bygga på är bra. Alla har fler negativa än positiva konsekvenser. Ett bygge på flera hundra miljoner riskerar att bli ett misslyckande redan från början:

1) Svaneskolans tomt. Detta innebär att Svanes 357 elever måste flyttas någon annanstans, och ytterligare en ny högstadieskola måste byggas. Det är både dumt, dyrt och svårt. Läs mer om Svane här.

2) I anslutning till Lerbäckskolan. Ett alternativ som avfärdas av många. Lerbäck är Lunds stads största grundskola, och en gymnasieskola precis bredvid skulle innebära ett väldigt stort skolcampus med väldigt många elever på samma plats. Dessutom finns andra planer för marken runt Lerbäck, framförallt bostadsbyggande.

3) CC House är det rimligaste alternativet, men riskerar att bli väldigt dyrt. Marken måste köpas av kommunen och befintlig fastighet måste byggas om rejält (eller rivas) innan nytt kan byggas.

4) Biologihuset på Tornvägen anses vara för långt bort från Lund C. Det är visserligen inte jättelångt med cykel, men utifrån den kunskap om gymnasieeleverna som utbildningsnämnden har bedöms detta som ett dåligt alternativ.

Vänsterpartiet vill att det ska finns bra gymnasieutbildning på många olika orter i Skåne. Det är bra för ungdomarna, som slipper pendla, och för städerna, som har kvar sina gymnasieungdomar på orten under dagarna, vilket främjar näringsliv och ortens utveckling. Vi vill se ett bättre samarbete mellan de skånska kommunerna så att gymnasieutbildningen kan planeras mer tillsammans. På så sätt möter vi elevernas behov och önskemål av utbildningar. Att Lund bygger en ny gymnasieskola gynnar varken Lund eller Skåne.

Klart Svaneskolan måste vara kvar!

Det händer alltid mycket i Lunds kommunpolitik. Den här veckan är Svaneskolans framtid en av de största och viktigaste frågorna. Jag har varit på två möten om skolan och användningen av marken som den ligger på senaste dagarna, och det är uppenbart att det vore en dålig lösning för Lund att flytta Svaneskolan och dess elever. Svaneskolan måste därför vara kvar där den är, och få utvecklas på det sätt som är bäst för just Svane.

Bakgrunden till att det nu pågår diskussioner om Svaneskolan är att Lund har bestämt sig för att bygga en femte gymnasieskola. Det är ett dåligt beslut, Lund behöver inte en femte gymnasieskola för flera hundra miljoner. (Vänsterpartiets åsikter om den femte gymnasieskolan finns att läsa här). Det finns (just nu) fyra möjliga platser att bygga en ny gymnasieskola på och Svaneskolans tomt har, iallafall fram till början av denna vecka, pekats ut som bäst. Men att bygga nytt där kräver att Svaneskolans 357 högstadieelever flyttas någon annanstans. Diskussionerna under den här veckan har visats att detta vore väldigt svårt, och dumt. 

Fram till år 2020 kommer antalet grundskoleelever i Lunds stad (de skolor som drivs av barn- och skolnämnd Lund stad) öka med 1100 elever. Det kräver flera nya skolor och att de skolor vi redan har byggs ut. Många nya skolor finns därför på planeringsstadiet. Men det är inte helt lätt att bygga nya skolor. De måste byggas på rätt ställen, så att tillräckligt många elever får en lagom lång skolväg, och vara tillräckligt stora (för små skolor har svårt att erbjuda attraktiva lärartjänster och anställa lärare med rätt behörigheter). 

Om Svaneskolan tas bort och istället blir gymnasieskola får Lunds kommun svårt att hitta grundskoleplatser för alla elever i Lund stad, eftersom ytterligare 357 då måste ha en ny skolplats. Mer mark måste hittas för att bygga en skola till och helst ska det byggas riktigt snabbt. Sannolikheten att detta går är liten, och vi riskerar att behöva göra klasserna större på befintliga skolor för att få plats med alla elever. Det känns dessutom otroligt dumt att flytta elever från en skola som fungerar, utan att det finns någon riktig anledning. 

Grundskoleelevernas behov av bra skolmiljöer måste gå före byggandet av en ny gymnasieskola. För mig är det orimligt att lägga ner och flytta en fungerande grundskola för att bygga en gymnasieskola som Lunds kommun inte behöver. Istället måste Svaneskolan få utvecklas på det sätt som är bäst för just Svane. 

En femte gymnasieskola i Lund ökar segregationen i Skåne

Insändare i Sydsvenskan 2016-01-21

Utbildningsnämnden i Lund har beslutat att beställa en ny, femte, gymnasieskola, och nyligen har även möjliga platser där en ny skola kan byggas presenterats för kommunpolitikerna. För oss i Vänsterpartiet är det tydligt att Lunds gymnasieskolor är välfungerande och inte minst mycket populära. Trots detta tror vi att det är en dålig idé att bygga ytterligare en gymnasieskola i Lund.

Lunds kommun ingår sedam 2009 i samarbetet Fritt sök vilket innebär att elever boende i hela Skåne och västra Blekinge kan söka gymnasium i vilken kommun de vill i detta område. Fritt sök har lett till att allt fler skånska ungdomar får möjlighet att studera vid gymnasieskolorna i Lund, vilket resulterat i nedläggning av flera välfungerande gymnasieutbildningar i andra kommuner, som Eslöv och Landskrona.

Att bygga en femte gymnasieskola i Lund skulle spä på den negativa utveckling som bidrar till ökad ojämlikhet i regionen. Eftersom antagning till gymnasiet sker genom grundskolebetyg, får de mest populära skolorna extremt höga intagningspoäng. Lunds skolor lockar till sig elever med höga betyg från andra kommuner, och därmed ökar segregeringen mellan gymnasieskolorna i Skåne. I takt med nedskärningar söker sig också allt fler lärare till Lund. Snart går det kanske inte att arbeta som gymnasielärare på andra orter än Malmö och Lund?

När elever med toppbetyg samlas på ett fåtal skolor skapas där en grogrund för betygshets och stress. Detta ser vi redan tydliga tecken på i elevundersökningarna i Lunds kommunala gymnasieskolor. Den ökande stressen och kraven på prestation är inte särskilt gynnsam för eleverna, snarare verkar den hämmande och leder i förlängningen till ohälsa.

Det är idag inte ovanligt att ungdomar från Simrishamn, Bromölla och Höganäs läser på gymnasier i Lund, med pendling på minst tre timmar tur och retur varje dag. En så lång dagspendling minskar möjligheten för återhämtning och fritidsaktiviteter och ökar risken för frånvaro. Gymnasielärare vittnar om att elever som har lång resa till skolan just har högre frånvaro.

Lunds kommun brottas idag med dålig ekonomi, en stor låneskuld samt akuta renoveringsbehov av skollokaler. I detta läge är en ny gymnasieskola som kostar flera hundra miljoner kronor mycket svår att motivera. Lunds investeringspengar behövs till andra, mer akuta, behov.

Lund har under lång tid tagit emot elever från kranskommuner som inte har några egna gymnasieskolor. Dessutom har elever som sökt speciella program även tidigare kunnat söka till skolor utanför sin hemkommun. Vi anser att dessa möjligheter är gynnsamma för Skånes ungdomar men vi tror däremot inte att det är i längden gynnsamt att öka segregeringen mellan ”bra” och ”dåliga” skolor eller att dränera mindre kommuner på gymnasieungdomar och lärarjobb. Vänsterpartiet menar att Skåne mår bäst av att ha bra gymnasieutbildning på många orter. God utbildning måste alltid finnas tillgängligt så nära eleven som möjligt. Skolan ska eftersträva mångfald och motverka stress och betygshets. Så lyfter vi alla elever!

Helena Falk (v) Lund, utbildningsnämnden
Pontus Kjellström (v) Lund, servicenämnden

Vem bestämmer (i skolans värld)?

Utbildningsnämnden i Lund hade idag ett 6,5 timmar långt möte. Sex och en halv timme! Efter två timmar hade vi klarat av två punkter, båda informationspunkter med föredragningar, och hade 13 beslutspunkter kvar... Tack och lov har nämnden mycket bra mötesfika!

En av informationspunkterna handlade om lärarfortbildningsmetoden "Bedömning för lärande". Jag erkänner helt och fullt att jag inte har helt och hållet koll på hur det fungerar, mer än att det är en metod för diskussion mellan lärare om just frågor som rör bedömning av elevers arbete. Metoden har varit  omdiskuterad bland lärare i Lund ett tag. Kritiken har nått lärarnas fackförbund har nått politiker i nämnden. Och då uppstår frågan: Vem är det som bestämmer?

På dagens nämndsmöte berördes "Bedömning för lärarande" vid två tillfällen. Dels som en av informationspunkterna i början, då två av gymnasierektorerna berättade hur de arbetar med projektet på sin skola. Dels benämndes projektet som en av fyra punkter som alla gymnasieskolor ska arbeta med i kvalitetsarbetet under läsåret. Kritiken som har framförts mot metoden har handlat om att det är påtvingat, tar för mycket tid och helt tar över all (individuell) fortbildningstid bland lärarna. Därför fanns förslag från politiker i nämnden om att stryka "bedömning för lärande" som en av de fyra kvalitetspunkterna. Och frågan ställdes på sin spets: Vem är det som bestämmer i skolan?

Politikerna 
Vi politiker är valda för att representera folket. Vi ska inte vara experter, expertisen finns hos våra förvaltningar och tjänstemän (inklusive lärarna). De beslut vi fattar ska grundas på att de gemensamma resurserna ska användas på ett sätt som gynnar Lunds kommun och dess medborgare, grundat på det förtroende medborgarna har gett oss. Fattar vi "fel" beslut blir vi bortröstade i nästa val. I Lund har vi valt den ekonomiska modellen "skolpeng". Alla skolans pengar (efter det att förvaltningskansliet är betalt) går direkt till rektorerna för att fördelas mellan skolans olika budgetposter.

Rektorerna 
Rektorerna är de främsta tjänstemännen i skolans värld, om man ser till styrdokumenten. I skollagen och läroplanen ges rektorerna mycket makt och mycket ansvar. Rektorerna är ansvarig för att lärarna har rätt utbildning, att arbetsmiljön är bra, att budgeten följs, att elever inte far illa. Det är rektorerna i egenskap av representant för arbetsgivare, som fattar beslut, efter att ha förhandlat med lärarna, och det är rektorerna som är ansvariga för nästintill hela skolans budget.

Lärarna 
Lärarna är de som genomför skolans kärnverksamhet - undervisningen. Lärarna bestämmer vad som händer i klassrummet (tillsammans med eleverna!). De möter föräldrar och är skolans ansikte utåt. Lärarna har utbildning för de arbetsuppgifter de gör och håller sig uppdaterade på både fakta och metoder. Om inte lärarna håller måttet blir det ingen bra verksamhet.

Kvällens sakfråga - Vem är det som bestämmer vilken metod för fortbildning som skolorna ska använda? - är en intressant fallstudie i frågan om makt. Är det lärarna, i egenskap av de som ska genomgå utbildningen, rektorerna i egenskap av de främsta ansvariga för undervisningen eller vi skolpolitiker, som folkets representanter? Och vad händer när lärarnas fackförbund, efter att ha förhandlat med rektorerna och kanske inte helt nått sina mål, går till politikerna med sina krav - är vi politiker då representanter för kommunen och alltså arbetsgivare, eller representanter för folket, som ju lärarna är en del av? Ekvationen blir än svårare när samma personer är både politiker och lärare, eller har goda vänner eller f.d. kollegor som är lärare... Det är då väldigt lätt hänt att beslut som borde fattas på en nivå, lyfts till en helt annan.

Det hela slutade (nog) iallafall med att rektorerna fick bestämma. Skrivningarna om "Bedömning för lärarna" fick stå kvar som en del av förvaltningens kvalitetsarbete, men det framstår inte som att politikerna har beslutat detta utan som att vi bara konstaterar att detta arbete pågår. På så sätt stöter vi oss inte med de kritiska lärarna (det vill säga våra väljare och vänner/kollegor) eller med rektorerna (alltså några av våra främsta tjänstemän). En typisk politikerlösning, inte säga något, ingen blir varken nöjd eller missnöjd... 

December-KF: Stärka barns rättigheter

Lunds kommun har äntligen tagit fram en ny strategi för att stärka barns rättigheter! FN:s barnkonvention är sedan flera år tillbaka svensk lag. I barnkonventionen finns en viktig princip om att alla beslut ska vara i enlighet med barnets bästa (artikel 3). Lunds kommun beslutade för tio år sedan att  barnkonsekvensanalyser ska göras inför varje kommunalt beslut som påverkar barn. Vissa delar av kommunen har varit väldigt bra på att i sina beslutsunderlag som vi politiker får och där analysera beslutets effekter för barn. Den första nämnd jag satt i, Barn- och skolnämnd Lund Öster, har ett par tjänstemän som är fantastiskt bra på detta. Andra förvaltningar har varit otroligt dåliga på barnkonsekvensanalyser, och nästan systematiskt obstruerat och slentrianmässigt tramsat i frågan.

Nu har Lunds kommun äntligen, efter påtryckningar och upp-prioritering äntligen tagit fram en ny strategi för att stärka barns rättigheter. Strategin innehåller en bra bakgrundsbeskrivning om vad barnkonventionen säger, hur barns levnadsvillkor ser ut i Lunds kommun och hur och varför man ska arbeta med att stärka barns rättigheter. Strategin tar upp åtgärder på olika områden (t.ex. barns integritet och barns rätt att uttrycka sina åsikter) och visar på goda exempel inom Lunds kommun. En checklista har skrivits, där tjänstemän lätt ska kunna fylla i och skicka med till politiker för beslut, och en barnrättskommitté ska bildas.

För att få ett bra arbeta med att säkerställa att alla beslut föregås av en bra barnkonsekvensanalys och verkligen utgår från barnets bästa, krävs utbildning, engagemang och kontinuerlig utveckling. Vi politiker ansvarar nu för att våra förvaltningar och tjänstemän får utbildning i barnkonventionens grunder och syften, och får kontinuerligt stöd i hur de ska kunna göra bra barnkonsekvenser. Vi måste lyfta fram de tjänstemän som har god kunskap om barnrättsfrågor sedan tidigare och uppmuntra de som vill att vidareutbilda sig. Det är de tjänstemän med mest engagemang i frågorna som ska utgöra den barnrätskommitté som kommunen nu ska bilda.

Jag ser väldigt mycket fram emot att se den nya barn-checklistan användas i verkligheten!

Skolskjutsar, vigselförrättare, fanor och grundvatten

Den kommunala höst-säsongen är definitivt igång! I förra veckan smygstartade kommunstyrelsen och idag var det första kommunstyrelse-arbetsutskottet (KSAU) för hösten. Ikväll har kompol sitt första möte, Vänsterpartiet Lunds måndagsmöten om kommunpolitiska frågor. Det betyder också att kalendern har tjocknat till sig med möten, möten, möten...

Dagens kommunstyrelse-arbetsutskottsmöte bjöd på en omväxlande dagordning, ett axplock av de olika typer av frågor som KSAU hanterar. Vi yttrade oss om ett nytt skolskjutsreglemente, med uppdateringar i enlighet med den nya skollagen. Det har snurrat runt ett tag, och borde egentligen ha fastställts för längesedan. KSAU har nu godkänt reglementet och skickat vidare till kommunfullmäktige för beslut. När man pratar om skolskjutsar kommer alltid ett par olika frågor upp: Växelvis boende för barn med separerade vårdnadshavare, och som kan ha rätt till skolskjuts varannan vecka (vilket nu är helt okej), skolskjuts för barn som behöver det temporärt, exempelvis på grund av sjukdom (vilket i första hand ska bekostas av föräldrarna, något som mötte motstånd på mötet) och bedömningar om vilka avstånd mellan skolan och hemmet som ska gälla. KSAU utsåg vidare en ny kommunal/borgerlig vigselförrättare, gav bidrag till ett seniordag i Dalby, uttalade sig positivt om kameraövervakning vid företagsområdet Medicon Village och skickar en representant till samarbetskommittén för Sydsvästskånes Grundvattensförbund, som ska se till att Alpnarsströmmen, en underjordisk grundvattenflod (typ?) mår bra.

Men dagens största fråga var ändå den om de heraldiskt korrekta fanorna, som också den har blivit lite av en långbänk. För nästan två år sedan behandlades ett medborgarförslag om att kommunen ska byta ut fanorna med kommunens logga som vajar på Stortorget. Förslagsställaren föreslog att logotyp-fanorna skulle ersättas med heraldiskt korrekta fanor, med vapensköld istället för logga. Vi var några stycken som höll med om detta, härförda av Lars Trägen (fp), och kommunfullmäktiges beslut blev till viss del positivt, men lite luddigt. Nu behövde kommunkontoret hjälp med att tolka beslutet, och KSAU fick, efter munter diskussion, välja mellan tre förslag. En heraldiskt korrekt fana ska vara kvadratisk och endast visa själva bilden i vapenskölden, i LUnds fall en röd borg. Och KSAU beslutade därför i enlighet med förslag nr. 1 (med viss modifiering så att det inte ser ut som ett legoslott...). Rätt!

Budget-KF 2011: Skola och utbildning

Nu går vi in på ett stort block: Skola och utbildning, där vi har utbildningsnämnden (gymnasieskolan och komvux) och de två barn- och skolnämnderna (BSN Lund Öster och BSN Lund Stad). Jag har lämnat skolpolitiken bakom mig, och vår man i talarstolen är Daniel Stolt.

Vi börjar med gymnasieskolan, och får ett likadant inlägg från den borgerliga majoriteten som så många gånger tidigare: "Lund är en jättebra stad att bo och verka i. Våra skolor är jättebra, nästan bäst i landet. Våra elever är jättebra, de vinner priser och är med i internationella tävlingar".

Må så vara. Lund har bra skolor, men det är inte relevant att hela tiden, som den borgerliga majoriteten, jämföra sig med andra kommuner. Vi måste satsa på vår verksamhet på det som vi vill - vi mäter oss mot oss själva, mot våra egna mål, inte mot andra kommuners verksamhet och deras mål! Lundaborna bruka tycka skola och utbildning är viktigt och är därför beredda att satsa på det, mer än i många andra kommuner. Det gör att vi drar till oss elever från andra kommuner, och på så sätt bidrar till att underminera gymnasieskolorna i grannkommunerna. Vi har "fritt sök" i Skåne, och det är inget som vi kan göra något åt. Effekten blir att Lunds skolor är fulla med elever, trots att vi nu har en generation av gymnasieungdomar som är relativt liten.

Vänsterpartiet lägger till en satsning i budgeten för att kompensera löne- och prisökningarna. Skolorna har en finansieringsmodell som bygger på att varje skola får en skolpeng, som rektor sedan fördelar. Vi gör därför inga (eller väldigt få) specifika satsningar i vår kommunfullmäktigebudget, de kommer senare i nämnderna.

Vänsterpartiets satsning på gymnasieskolorna är 12 miljoner mer än borgarnas och 55 miljoner mer på skolor och förskolor. Det är ganska många lärare. Utöver det delar vi ut det statsbidrag, på två miljoner, som skolorna får för att klara av de förändringar som sker utifrån nationella beslut: införande av lärarlegitimation, fler nationella prov och ny skollag. Den borgerliga majoriteten vill behålla dessa pengar centralt i kommunen (ett mycket underligt beslut, vi förstår verkligen inte varför!).

Budget KF 2010: grundskolan

Skoldebatt. Oj oj. Det är alltid de längsta, mest infekterade och mest detaljerade diskussionerna i kommunfullmäktige. Lund är en skolkommun, alla är engagerade i skolfrågor, alla har en åsikt om resursfördelningen och alla vill prata i detalj om sina små projekt. Det är därför helt omöjligt att spegla skoldebatten i Lunds KF - den handlar om allt och inget...

Oppositionen, svmpdv, satsar 19 miljoner mer på skolan än vad borgarna gör. Det gör vi tack vare att vi återställer skatten till samma nivå som 2006 - en höjning med 40 öre, ungefär 60 kr i månaden för en person som tjänar 20 000 kr. Vi har gjort ett räkneexempel vad pengarna skulle kunna användas till, och konstaterar att Lunds skolor skulle kunna anställa 85 nya lärare för dessa pengar. Det är ganska mycket. Om man inte vill köpa frukt för pengarna, eller datorer.
Om man lägger till de 15 lärare som vi satsar på i gymnasieskolan blir det totalt 100 nya lärartjänster i Lunds kommun med oppositionens budget. Det är inte kommunfullmäktige som anställer lärare eller bestämmer hur många lärare skolorna ska ha, det gör rektorerna.

Vi är övertygade om att den enskilt viktigaste faktorn för hög kvalitet i skolan är en hög lärartäthet. Det är därför vi har valt att räkna på hur många nya lärare vår budget innebär. Med 100 nya lärare skulle klasserna kunna minskas, undervisning i halvklasser kan ske oftare och föreskolegrupperna kanske äntligen nå målet 11/16 (11 i grupper med småbarn, 16 i grupper med stora). Med fler lärare har varje lärare mer tid att sätta sig ner med varje elev för att göra individuell planering eller prata om hur eleven mår i skolan.

Lund har ett resursfördelningssystem* som heter direkt skolpeng. Det innebär att alla pengar till skolan går direkt från kommunfullmäktige till den enskilda skolan, baserat på en skolpeng, en viss summa pengar, per elev. Vi i svmpdv tycker inte om direkt skolpeng, och detta har vi diskuterat otroligt många timmar sedan systemet började planeras direkt efter valet 2006. Massor av timmar... Genom direkt skolpeng får inte de två skolnämnderna pengarna (bara en liten del för att finansiera vissa småsaker) utan pengarna går ut till rektorerna, som bestämmer själva över sina pengar. Vi menar att det gör att politikerna i skolnämnden inte kan fatta politiska beslut om vad skolan ska göra, som större projekt eller satsningar på något speciellt. Direkt skolpeng innebär också att det blir omöjligt för skolpolitikerna att omfördela mellan skolor som har stora behov och skolor som har mindre behov. Vi politiker blir lite handlingsförlamade eftersom vi inte sitter på pengarna.


*Resursfördelningssystem. Det sätt som politikerna fördelar pengarna på, vem som bestämmer hur mycket ska gå till vad och efter vilka grundläggande principer. Det ligger mycket politik i vilket system man använder, eftersom systemen kan gynna eller missgynna olika grupper eller verksamheter.

Svåra skolfrågor

Oftast är skolpolitiken och arbetet i skolnämnderna lätt och trevligt, med små uppblossande ideologiska diskussioner om direkt skolpeng och friskolor då och då. Någon gång får vi in skolinspektionsanmälningar, men det är frågor som hanteras av rektorerna och skolchefen, även om det smärtar att läsa om vissa barn och elevers situationer. Men ibland hamnar det svåra frågor på vårt bord som vi verkligen måste hantera. På förra nämndsmötet hade vi en sådan: flytten av femteklassarna från Österskolan till Killebäck.

Österskolan är en av skolorna i Södra Sandby, med årskurserna F-5. När eleverna börjar sjätte klass flyttar de till högstadieskolan Killebäck (med årskurserna 6-9). Vi har under en lång tid försökt få tillstånd att bygga ut Österskolan eftersom den är alldeles för trång. Den är, precis om många andra skolor, byggda i en tid då det inte ställdes lika höga krav på arbetsplatser för lärarna och grupprum för eleverna som vi gör idag. Tyvärr har planerna för utbyggnationen överklagats av boende, till högsta instans (regeringen). Dock har vi hört positiva rykten som säger att ärendet snart ska vara avgjort. Överklagandet har främst gällt ökad trafik.
Vi har överlag stora lokalbrister i Södra Sandby.

För att lösa problemen med trångboddhet på Österskolan har förvaltningen gett oss ett förslag på att även femteklassarna ska flytta till Killebäck. Det passar bra nu när skolan byggs upp igen (efter branden) med nya fräscha lokaler, samtidigt som högstadieleverna är få och det därför finns klassrum över.

Förslaget mötte stora protester från föräldrarna, som inte anser att femteklassarna är stora nog att gå på en högstadieskola. Föräldrarna har skrivit skrivelser, samlat namn, ringt runt, pratat med media och besökte oss även på nämnden - utmärkt opinionsarbete. Killebäckskolans ledning arbetar med de anpassningar som behöver göras för att femteklassarna ska få en bra skolgång. Man kan tänka sig att det är schemaläggning för matsalen, rastvakter och vilka som ska vara undervisande lärare.

Vi i nämnden valde, trots föräldrarnas protester, att stödja rektorernas beslut att flytta femteklassarna från Österskolan. Beslutet ligger hos skolledningarna i team Sandby, som tillsammans planerar så att verksamheten i Södra Sandby ska bli så bra som möjligt för alla elever och skolor på orten. Personligen har jag fullt förtroende för att skolledningen och lärarna med sin professionalitet klarar av att göra denna förändring så bra som möjligt. Vi har tidigare varit tvungna att flytta klasser mellan enheter (senaste var det förskolebarn som var tvungna att flytta in på skolan), och vi har sett att det, tack vare duktiga lärare, har blivit mycket bra i slutändan.

Men det är inte helt lätt att vara skolpolitiker och lekman (vi politiker ska ju inte vara experter) och mötas av en hel klass av oroliga och välargumenterande föräldrar som ju alla är experter på just sina barn.

Nya Kattfoten och lärarbehörighet

I förra veckan hade vi nämndsmöte i Barn- och skolnämnd Lund Öster. Eftersom det var ett långt och intressant möte är det på sin plats med en rapport, om än lite sent (nu när jag har tid under påskledigheten).

Våra utbyggnadsprojekt
Vi får kontinuerlig information om våra utbyggnadsprojekt runt om i byarna. Antalet barn har under en lång tid ökat hela tiden, tack vare stort barnafödande och stor inflyttning av barnfamiljer, och vi har under flera år behövt bygga mycket nytt. Det rör på sig en del nu, framförallt på det nya området Påskagänget i Dalby där vi ska bygga två nya skolor, en förskola ("Kattfoten") och en F-9 skola. Kattfoten håller på att byggas (jag måste åka dit och titta någon gång) och F-9 skolan är på ritbordet. På arbetsutskottet före nämnden fick vi se två möjliga ritningar på hur skola, idrottshall, badhus och fotbollsplan (allt på ett ställe!) kan kombineras rent fysiskt på tomten. Tomten är tyvärr lite för liten för oss, vilket har varit en lång strid med andra förvaltningar och byggherrar som delar på marken och tomterna på Påskagänget.

Ämnesbehörighet i matematik
Vi beslutade för några månader sedan i nämnden att ge förvaltningen i uppdrag att göra en kartläggning över matematiklärarnas behörighet - är de utbildade för att undervisade i just matematik för det stadiet de undervisar i? 99 lärare av 118 svarade på enkäten, och 89 procent visade sig vara behöriga. Det måste bedömas som ett bra resultat. De resterande 11 lärare som svarade nej undervisade oftast inom andra åldrar än de som de var utbildade för. Vi har överlag högt utbildade lärare i Lund, då Lund är en attraktiv kommun för lärare att jobba i. Kommunen satsar mycket på skolan, föräldrarna är (tack vare sin egen höga utbildningsbakgrund) mycket engagerade i skolan, och det är lite status bland politikerna att jobba med skolfrågor. Detta är ju dock inte så konstigt med tanke på att Lund som stad är totalt genomsyrad av universitetet, stora forskningsanläggningar och gymnasieskolor med bra rykte.

Kommunfullmäktige 28 januari: skola

Det är kommunfullmäktige igen. Årets första. Det känns som jättelänge sedan, och det var det ju nästan. Förra året. En evighet sedan.

Gårdagens nämndsmöte i BSN Öster snöade bort för min del. Som nybliven Revingebybo prioriterade jag att köra hem, vilket tog en evighet och var en pärs. Så jag missade mötet.

Idag har vi börjat med en skoldebatt. Originellt. Lunds kommuns hetaste politiska fråga. Den här gången handlade det om skolbarnomsorgen, "fritidsklubbarna", för barn i åldrarna 10-12 år (t.o.m. årskurs 5). Borgarna har skurit ner 65 miljoner i skolverksamheten de senaste 3,5 åren, på grund av skattesänkningarna. Pengen för skolbarnomsorgen har sänkts med 25 %. Såklart totalt otillräckligt. Nu lägger borgarna tillbaka 2 miljoner, en liten del av det stora statliga bidraget vi fick för ett litet tag sedan.

Skolan kommer att bli en valfråga. Den största och viktigaste av dem alla.

Oppositionen - majoriteten 2-0

Dagens möte i Barn- och skolnämnd Lund Öster var ett mycket lyckat möte. Vi fick inte bara till lite svavelosande debatt, nästan i kommunfullmäktigestil, i vår annars så lugna och vänskapliga nämnd, utan vi vann debatterna också!

Ett ärende var framförallt intressant. Varje gång någon av våra förskole- eller skolenheter redovisar i en delårsrapport att de kommer att gå minus i bokslutet, får de redovisa en åtgärdsplan för hur de ska komma tillrätta med underskottet. Idag visar många av våra enheter minusresultat. I de handlingar vi får kan vi tydligt se var nedskärningar görs i verksamheten. Rektorerna redovisar minskningar i lärartjänster i olika procentsatser, minskning av kompetensutveckling, mindre läromedelsinköp, köpstopp för inventarier, minskat antal vikarier m.m. Vi i oppositionen har under en tid funderat på att vi skulle vilja ha ännu mer detaljerad information. Det är svårt att veta om en lärartjänst eller resursperson tas bort på grund av dålig ekonomi eller på grund av färre antal barn, vilket ju är en stor skillnad för oss som politiker.

Vi i oppositionen bestämde oss därför för att göra några tilläggsyrkanden när åtgärdsplanerna redovisades vid detta möte. Vi ville dels ha konsekvensbeskrivningar av de neddragningar och förändringar som görs, och dels att det statsbidrag på ungefär 80 miljoner som kommer till Lunds kommun ska ut till nämnderna så att vi kan förhindra neddragningar och anställa fler där det behövs.

Borgarna var som vanligt förvirrade. Först vill de inte ha konsekvensbeskrivningar alls. En lång diskussion följde om skillnaden mellan det vi ville ha, konsekvenserna av de neddragningar som redan har gjorts och som redovisas i åtgärdsplanerna, och de konsekvensbeskrivningar som tas fram när förvaltningen och facket förhandlar om varsel av 20 tjänster (!). Vi i oppositionen argumenterat för att vi faktiskt måste få veta vilken konsekvens minskningen av antalet vikarier på högstadiet får. Blir det lärarlösa lektioner eller kommer kollegorna gå in och vicka för varandra (med minskad planeringstid som resultat)? När borgarna väl förstått vad vi ville ha och insett att vi inte behöver ge detaljerade beskrivningar hur långa dessa rapporter ska vara, röstade de med oss - och vi vann debatten.

Vårt andra argument, om statsbidragen, visade sig bli lite komplicerat. Borgarna har tidigare drivit linjen att denna typ av pengar inte ska delas ut till nämnderna, utan behållas centralt för att minska kommunens underskott. Vi vill självklart använda pengarna till det som de är avsedda för - mildra effekterna av den ekonomiska krisen! Borgarna i nämnden verkade vilja gå på linjen att faktiskt dela ut pengarna, men ville inte ha en så hård skrivning som vår ursprungliga. Tyvärr ledde detta till en något splittrad opposition, med (v) och (mp) och borgarna för en lite mesigare skrivning, men ändock ett beslut om att pengarna ska ut till nämnderna, mot sossarnas lite hårdare och mer politiska skrivning om att pengarna från början var märkta för nyanställningar. Jag menar att oppositionen vann debatten (trots lite splittringar) och har ett bra argument med oss in i kommande diskussioner om statsbidragen.

KF sept 09: Mindre pengar till nämnderna, igen

Det är kommunfullmäktige. Datorn är uppställd, inloggad på facebook och twitter och blogger och allting. Noterar att folkpartisten bredvid också facebookar, medan sd-aren till höger bara kör e-post än så länge. En moderat bakom snörvlar och prasslar med en påse, en folkpartist snett bakom till vänster har gips om foten och har fått egen mikrofon för att slippa gå upp i talarstolen. Hon har ingen dator. Miljöpartisten snett framför läser aftonbladet.se och moderaten lite längre bort sydsvenskan.se. Hoppas att ni med denna miljöbeskrivning gör att ni upplever det som om ni själva vore på plats, mitt i hetluften.

Dagens första ärende handlar om nämndernas budget ("Personalkostnader 2009-2010 - revidering utifrån sänkta premier och avtalsförsäkringar")*. Det hela handlar om att kommunens försäkringsbolag har beslutat att sänka premierna för 2009 och 2010. Det betyder att nämnderna som har försäkringar för alla sina anställda, får pengar över. Dessa pengar skulle nämnderna kunna använda för att anställa fler personer, och på så sätt förbättra verksamheten och dra sitt strå till stacken för att minska arbetslösheten och därmed mildra krisen. Men, vad gör den borgerliga majoriteten? Jo, pengarna ska behålla pengarna centralt i kommunen och inte använda dem i verksamhet. För skolorna innebär det sänkta skolpengar, det vill säga, de pengar som de trodde att de skulle få får de inte, och den verksamhet de trodde att de kunde genomföra kommer nu antingen inte genomföras eller gå med minus. Var ligger logiken i detta?

De fristående skolorna får ingen nedskärning eller tillbakabetalning, som de kommunala skolorna. Borgarna menar att de fristående skolorna har fått sina skolpengar beslutade för en gångs skull redan tidigare och att detta beslut inte kan ändras, vilket socialdemokraterna efter samtal med SKL har visat inte är korrekt argumentation. Skolpengen blir med detta alltså inte längre "direkt" och lika** för elever i olika skolor, utan elever i fristående skolor får mer pengar än elever i kommunala!


* Ärenden har ofta alldeles för tråkiga och långa namn. Det hela borde heta "Nedskärningar". Då hade det varit lättare för väljarna att se vad det hela handlar om!
** med lika grund- och tilläggsresurser.

"Det blir orättvist för oss som bor på landet"

Igår kväll var jag på skolkonferens på Nyvångskolan i Dalby, en mycket bra och trevlig F-9 skola. De är mycket välkänd för sitt elevdemokratiska arbete, där hälften av eleverna på skolan är delaktiga i något form av råd. Två eleverna från elevrådsstyrelsen är alltid närvarande på skolkonferensen och har en stående rapportpunkt.

Förutom ekonomiska nedskärningar (vakanta tjänster som inte tillsätts) och diskussioner om ett prognostiserat underskott på 600 000, pratade vi om ett ärende som vi haft på barn- och skolnmämnden, som handlar om så kallad kompisåkning.

En mycket stor del av eleverna på våra skolor i östra Lund åker skolskjuts, på Nyvång är det ungefär hälften av eleverna. Det framkom på nämnden i våras att det finns ett problem med kompisåkning, när elever som bor utanför exempelvis Dalby, vill ta med sig kompisar hem på bussen. Många gånger är inte detta ett problem, eftersom det finns platser på bussarna. Men ibland är bussarna fulla, och elever som är berättigade till skolskjuts får inte plats eftersom kompisåkande elever sitter på bussarna. Framförallt händer detta när lektioner blir inställda och fler elever än planerat vill åka med vissa turer. Bussarna har ofta flera upphämtningsplatser på skolorna i byn, och det kan vara svårt för chaufförerna att ha en översikt över hur många tomma platser som kommer att finnas efter sista busshållsplatsen. Vår förvaltning framhävde också säkerhetsaskpekten, då vi vid en eventuell olycka måste veta exakt vilka elever som finns på bussen (skolbussberättigade elever kan då snabbt checkas av mot sjukanmälningar).

Ärendet skickades vidare från vår nämnd till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, eftersom ändringar måste göras i skolskjutsreglementet. Det återremitterades dock av kommunstyrelsen av just den anledning som föräldrar och elever framförde igår, rättviseaspekten.

Eleverna tycker såklart att det är orättvist att de som bor på landet inte har samma möjlighet att ta med sig kompisar hem som de som bor i stan. Föräldrarna framförde att elevernas sociala liv och utveckling hindras när de inte får ta med sig kompisar hem. Jag håller såklart med i dessa argument, och hoppas att både elever och föräldrar skickar in sina åsikter till nämnden tills dess vi behandlar ärendet igen.

ps. Ja, jag har varit dålig på att blogga. Idkar självkritik och lovar att ta tag i mig själv. ds.

Kommunfullmäktige augusti 2009 del 3

Investeringsprövning

När man hör ordet "investeringsprövning" ska man alltid vara uppmärksam. Det betyder oftast att borgarna tycker att kommunen använder för mycket pengar och vill göra neddragningar. I det läget vill man börja titta noggrannare på de investeringar som behöver göras och dra i bromsen för sånt som man tycker är "för dyrt" eller "onödigt". Kommunens investeringar är de nya byggnader som man bygger, alltså skolor, förskolor, äldreboenden, gruppboenden, idrottshallar samt vägar. Det är dyrt att investera. En helt ny lagom stor F-9 skola kostar runt 100 miljoner. Men en investering är ju något som man gör för framtiden, och något som kommer ge tillbaka en massa bra grejor, i form av den verksamhet vi kan bedriva i huset. Investeringar är också sådant som man kan låna pengar för. Det gör privatpersoner också ofta, när man köper ett hus eller en bil - en stor kostnad när den köps men en kostnad som man kan sprida ut över många års användning.

När borgarna vill "pröva investeringar" betyder det ofta att de vill investera mindre, eftersom de anser att vi inte har råd. Det leder såklart till att vi bygger färre nya skolor och förskolor, äldreboenden eller idrottshallar. Förmodligen leder det också till att vi inte renoverar det som vi redan har tillräckligt mycket.

Borgarna vill nu att samtliga investeringar över fem miljoner (vilket innebär de flesta investeringar) ska godkännas av kommunstyrelsen (mot tidigare beslut investeringar på tio miljoner) och som tidigare att investeringar över femtio miljoner ska godkännas av kommunfullmäktige. Detta innebär bara försämringar, då mängden ärenden som ska upp och vända hos KS och KF kommer att bli stor, och större än tidigare då den ekonomiska gränsen sänks. Konsekvensen av detta blir att investeringarna fördröjs, och därmed möjligheten att få nya bra lokaler för bland annat skola och förskola. Vi är därför emot investeringsprövningen.

Jag påpekade också att barnkonsekvensutredningen på ärenden var obefintlig. Alla beslut ska analyserar för att ta reda på vilken konsekvens de får för barn och ungdomar. Något som i allra högsta grad påverkar skolan och förskolans utbyggnad och modernisering borde självklart föregås av en barnkonsekvensanalys.

Minskad efterfrågan på dagbarnvårdare

Igår hade vi höstens första nämndsmöte i BSN Lund Öster. Det blev ett kort möte, under en timme, och en bra mjukstart på terminen.

Ett av de viktiga ärendena på gårdagens möte handlade om dagbarnvårdarna i Södra Sandby (tidigare kallat "dagmammor"). Vi har länge sett att efterfrågan på att ha barn hos dagbarnvårdare har minskat, inte bara i Lund utan i hela landet. I Södra Sandby finns idag bara en dagbarnvårdare, som bara har ett fåtal barn. En ort bör ha runt fem dagbarnvårdare, med fem barn var, för att ha en effektiv verksamhet, där dagbarnvårdarna exempelvis kan vikariera för varandra, träffas och hjälpas åt. Vi har därför tidigare beslutat att dagbarnvårdaren i Södra Sandby istället börjar arbeta på förskola, och att verksamheten läggs ner. Detta beslut ska nu följas upp tydligt under hösten, för att se om efterfrågan från föräldrar i Södra Sandby ökar. Efterfrågan ser dock olika ut på de olika orterna i vårt område, och i Veberöd finns många dagbarnvårdare och högre efterfrågan.

Budget-KF 2009, dag 2, 15.30

Blev lite segt med bloggandet nu ett tag... Sedan sist har vi fått en ny minister, Tobias Krantz. Folkpartisten som sitter bredvid mig (med samma efternamn som den nya ministern!) såg lite surmulen ut vid beskedet.

Vi har diskuterat och klubbat skola. Skolan är en av de viktigaste politiska frågorna i Lunds kommun. Svårt att säga vad som är viktigast, skolan eller bostadsbyggandet. Debatten blev lugn, nästan lite avslagen. Skoldebatterna har varit hårda under hela mandatperioden. Nedskärningar, hopslagning av skolnämnder och byte av resursfördelningssystem till "direkt skolpeng" har varit stora debattfrågor som vi har haft mycket olika åsikter om mellan blocken. Men nu känns det som att vi inte orkar ta debatten en gång till, utan vi nöjer oss med att konstatera att oppositionen lägger betydligt mer pengar på skolan i Lund än vad majoriteten gör. Vänsterpartiet lägger mest pengar, totalt 39 miljoner extra på skolan. Till detta kommer ytterligare 32,3 miljoner kronor för de löneökningar som borgarna och sossarna inte lägger till. Lönerna kommer höjas runt 2 %, men majoriteten och sossarna budgeterar bara 1 %. Den resterande procenten måste alltså, när de nya högre lönerna som facken förhandlat fram med arebtsgivarna ska betalas ut, tas från verksamheten.
Vi har valt att lägga ut pengarna i klump till de två nämnderna, för att nämndspolitikerna sedan tillsammans med förvaltningarna ska få bestämma vart pengarna ska gå, utifrån sina fackkunskaper.

Budget-KF 2009, dag 2, 12.30

Vi diskuterar skolan och vårdnadsbidrag. Det enda vi beslutar om innan lunch är just vårdnadsbidraget. Kd har lagt förslaget, ingen annan är beredd att gå med på förslaget om finansieringen av detta nu, även om de andra borgerliga partierna stödjer den utredning som är beslutad och pågående.

Argumentationen mot vårdnadsbidraget är lätt, det är en kvinnofälla (både för mammor och aupair-kvinnor), ett "hemmafrubidrag". Oppositionen raljerar lite lätt över det faktum att de som inte väljer att utnyttja kommunal service ska få ersättningar för det. Ska de som inte cyklar istället få ett bensinbidrag, eller de som inte lånar böcker på bibliotek få bokköparbidrag istället? En av kd:s ledamöter tyckte synd om mig då hon trodde att jag bara hade träffat elaka män som inte vill delta i barnens uppfostran. Jag tycker vi avslutar debatten just där.

Gruppledarmötet framme vid presidiet