söndag, oktober 27, 2013

(v) Lunds nyhetsblad, "Politiken", oktober-versionen

Efter kommunfullmäktige i torsdags sammanställdes (v) Lunds oktober-nummer av "Politiken", vårt nyhetsblad. På ena sidan har vi ett referat från kommunfullmäktige och på andra sidan mer allmänpolitiska artiklar. Läs hela Politiken här!

torsdag, oktober 24, 2013

Hej då Stortorget 1 och Kiliansgatan 12

Nu har kommunfullmäktige fattat beslut att sälja två fastigheter i centrala Lund: Stortorget 1 och Kiliansgatan 12. Debatten har varit lång och tagit flera varv, men argumenten och skiljelinjerna har hela tiden varit tydliga.

Från vänsterpartiets sida har vi varit tydliga med två saker:

1) Vi tycker om att äga fastigheter tillsammans, alla vi lundabor
2) Vi tycker att kommunen ska vara en aktiv fastighetsägare i Lunds centrum

Vänsterpartiet tror på ägande tillsammans. Genom att äga och driva verksamheter tillsammans, oavsett om det är kontorsfastigheter, skolor eller sjukhus, garanterar vi det demokratiska inflytandet över desamma. Om vi överlämnar ägande och drivande till privata intressen lämnar vi också över stort inflytande till andra aktörer än de som vi har valt i allmänna val (alltså oss kommunpolitiker). Och det här är viktigt. För som medborgare kan man direkt påverka utveckling och beslut genom att kontakta sina politiker, engagera sig och rösta i allmänna val. Sådan möjlighet att påverka finns inte gentemot privata företag som på olika sätt agerar i samhället. De bestämmer helt och hållet själva och låter ofta (alltid) det ekonomiska intresset styra över det allmänna intresset - det som är bäst för flest invånare.

Vänsterpartiet tror också på att Lunds kommun på olika sätt ska agera för att samhället ska styras i den bästa riktningen. En metod, bland många, är att aktivt agera som god fastighetsägare i Lunds centrum. Kommunen har många anställda tjänstemän som arbetar med fastighetsskötsel och förvaltning, för att kommunen ska kunna äga fastigheter som vi oftast har egen verksamhet i, men inte alltid. Vår partilokal finns till exempel i ett hus som kommunen äger, och där finns både restaurang och andra föreningslokaler. Genom att agera som fastighetsägare kan man vara med och sätta hyror samt påverka vem som ska få hyra och på så sätt styra hur vi vill att Lunds centrum ska utvecklas. Vill vi har fler caféer eller vill vi har fler kulturutövare?Vill vi sätta hyrorna på en sådan nivå att till exempel hantverkare och konstnärer kan hyra lokal i Lund eller vill vi ha så höga hyror som möjligt för att få in pengar? Sådana beslut ska lundaborna kunna fatta genom sina folkvalda politiker. Men då måste vi äga fastigheterna.

Men nu säljer vi två centrala fastigheter. Det är både synd och dåligt.

Grattis till de rika!

Sverige har blivit en lite bättre plats för de rika. Idag vann den borgerliga regeringen frågan om minskad skatt för de som har höga löner. Fram till idag slog den statliga skatten in när en person tjänar mer än 36 000 kronor. Då får man inte bara betala kommunal skatt utan även statlig. Den borgerliga regeringen har nu fått igenom en höjning av den gränsen, till 42 000 kronor. Det betyder att färre personer får betala den statliga skatten, och samhället går miste om skatteintäkter på tre miljarder. Vad skulle du hellre vilja använda dessa tre miljarder till, istället för skattesänkningar för de rika?

måndag, oktober 21, 2013

Äntligen en borgerlig skattehöjning i Lund

Idag lanserade den borgerliga majoriteten i Lund sin nya budget. Att så skulle ske aviserades redan i juni när den liggande budgeten för 2014 beslutades, och det kom då klara tecken på att det även skulle komma förslag på en skattehöjning från borgerligt håll.

Kommunen beslutar vanligen om sin budget i juni året innan den ska gälla. 2014 års budget beslutades alltså i juni i år. Enligt kommunallagen måste en kommun fatta beslut om sin skattesats, vilket ju påverkar budgeten helt och hållet, innan november månads slut. Efter budgetbeslutet i juni har sedan nämnder och styrelser hösten på sig att ta fram sina egna internbudgetar utifrån kommunfullmäktiges beslut om hur stora resurser varje nämnd får, och internbudgetarna ska sedan presenteras senaste februari det året då de ska gälla (oftast tas beslut om internbudgetarna i november-december).

När budgeten beslutades i juni var det givet att det fanns saker som vi inte riktigt visste hur mycket de skulle kosta, men som vi då trodde skulle behöva finansieras under 2014. Det var framförallt tre saker:

- nya regler från socialstyrelsen som skulle innebära stora förändringar när det gäller personal på äldreboenden, framförallt boenden där äldre med demens bor och vårdas
- lärarnas löner 2014, efter kommande löneförhandlingar
- statens nya skatteutjämningssystem mellan kommuner (rika kommuner får bidra med resurser till fattigare kommuner)

Nu har det hela fallit ut så att socialstyrelsens nya regler och skatteutjämningssystemet har skjutits på framtiden. Men däremot har en ny stor kostnad "tillkommit" (dock känd sedan många år):

- underhåll av fastigheter som har drabbats av mögel- och fuktskador.

Borgarna föreslog idag en skattehöjning på 40 öre för att täcka framförallt ökat fastighetsunderhåll, men också för att stärka upp på några andra områden. Den borgerliga majoriteten röstade i juni ner tre olika förslag på skattehöjningar och därmed större resurser till kommunens olika verksamheter. I november väljer de själva att föreslå en skattehöjning. De har alltså tänkt om. Bra så. Nu har vi i oppositionen en månad på oss att fundera på hur vi ska förhålla oss till borgarnas nya budget.

Vänsterpartiets budget från i juni innehöll en skattehöjning på 70 öre, vilket ger 173 miljoner extra till kommunens verksamheter (mot borgarnas nu 91 miljoner som 40 öre innebär). Vår budget innehöll redan då större satsningar på vården, skolan, sociala verksamheter, kultur och fritid än den borgerliga budgeten.

Under sju år har den borgerliga majoriteten i flera steg sänkt skatten i Lunds kommun med 40 öre. Det har gett en vanlig lundabo lite mindre än en hundralapp mer i månaden. Verksamheterna har naggats i kanten, skolorna går back, barngrupperna i förskolorna ökar och sociala satsningar har lagts ner. Ett år innan valet har borgarna tänkt om, och återställer hela sin skattesänkning på ett bräde. Man blir ju lite förvånad. Men samtidigt också lite glad över att den borgerliga majoriteten nu ser klart och vill vara med och ta ansvar.

söndag, oktober 20, 2013

Lyckan i att arbeta ideellt tillsammans!

Den är helgen har jag turnerat runt på årets tredje norrlandsresa. Det blir nog 24-25 tågtimmar när jag är hemma igen måndag lunch (förhoppningsvis i tid för måndagslunchen med s och mp).

Turnén sträcker sig Lund-Umeå-Kramfors-Näsåker-Stockholm och så tillbaka hem till Lund. Själva syftet med norrlandsresan har varit utvärderingshelg med festivalen Urkult, folk- och världsmusikfestivalen i Näsåker, Ångermanland, som jag har volontärat på i tre somrar som ansvarig för festivalkansliet tillsammans med Ewa.

Urkult har över 500 volontärer som alla delar en och samma känsla: Det är fantastiskt roligt att göra saker tillsammans! Och framförallt är det otroligt häftigt att bygga något stort, planera, drömma, fundera och genomföra det som man först trodde var omöjligt. Med så små ekonomiska medel som möjligt och med så stort inflytande och hjälp från så många personer som möjligt. Det är inte bara otroligt roligt att arbeta tillsammans såhär, utan också viktigt - för vi är en del av något större. Vi bygger, målar, lagar mat, fixar el, hämtar folk vid tåget, visar dem rätt och tar hand om varandra. På festivalen visar vi hur ett solidariskt och jämlikt samhälle faktiskt kan se ut i praktiken. Det är så fint att folk från hela Sverige sammanstrålar helt gratis på en ledig helg i oktober för att planera stordåd tillsammans, och ger järnet en hel vecka i augusti bara för belöningen att det är så skoj! 

Nu i helgen var det kallt i Näsåker, nollgradigt. På vintern är Festplatsen öde och Markusgården har återgått till att vara fritidsgård och biograf för byns invånare. I augusti firar Urkult tjugo år som Sveriges vänligaste festival och då tänds åter eldarna i den lilla byn Näsåker vid Nämforsen i Ångermanland. 







onsdag, oktober 09, 2013

Äntligen! En kvinna!

Idag offentliggjordes vem som kommer vara främsta företrädare för Lundakarnevalen 2014: Futuralkarnevalen! Karnevalsgeneralen leder karnevalskommittén, som styr hela arbetet. Generalen är inte bara en viktig ledare för en otroligt stor organisation, utan också en betydelsefull person inom Lunds studentliv de kommande åren. Den nyss avgångna tidigare generalen, Erik Neppelberg, har förvaltat sitt uppdrag väl och deltagit i debatter, diskussioner och events inom kulturområdet långt utanför studentvärlden.

Generalsvalet betyder att det enorma fantastiska underbara arbetet med nästa Lundakarneval, som kommer involvera 5000 ideella studenter, är igång! 

Men det mest fantastiska är att den nya karnevalsgeneralen är en kvinna! Lundakarnevalen har arrangerats med jämna mellanrum i 146 år. Aldrig tidigare har den främsta företrädaren varit en kvinna. De första hundra åren kanske man kan köpa, men de senaste 46 har kvinnornas andel bland studenterna ökat och idag är majoriteten av grundstudenterna kvinnor. Förra gången en general valdes, för fyra år sedan, stod debattvågorna höga, både före och efter valet. Den här gången känns det otroligt skönt att slippa dessa diskussioner. Det är helt enkelt en otrolig befrielse att en kvinna valdes. 

Man kan tycka att det är en småsak. Vem bryr sig om en studentföreträdare i den lilla staden Lund? Vad betyder det i det långa loppet? Kanske inte jättemycket. Men det är alltid viktigt när den här typen av barriärer bryts, när kvinnor tar sig in på områden där endast män tidigare haft tillträde (och tvärtom, när män tar sig in på områden där kvinnor dominerat). Framför allt är detta viktigt när det gäller ledande positioner, med makt och medialt utrymme. 

Därför jublade jag ett extra stort och högt "wehej!" när det visade sig att Fanny Ramel, eller Fanny Futural som hennes "artistnamn" verkar bli, är karnevalsgeneral 2014!

Wehej! Snart är det vart fjärde år igen!

Foto från Lundakarnevalens facebook-sida, fotograf Lukas Norrsell, tidningen Lundagård

onsdag, oktober 02, 2013

En miljon till mässor, möten och mingel

De senaste året har Lunds kommun deltagit på två av politiker-branschens största "mässor": Almedalen i Visby och MIPIM i Cannes. Den senare (vars namn får mig att tänka på en förskoleavdelning) är en jättestor mässa för fastighetsbranschen: byggbolag, investerare, politiker och arkitekter.

Dessa två stora mässor kostar tillsammans Lunds kommun nästan en miljon kronor om året, och förmodligen över en miljon om de budgetar man vill ha för 2014 går igenom. Almedalen kostar 450 000 kronor och MIPIM 2013 523 000 kronor. Till MIPIM vill man 2014 ha en ökad budget - hela 660 000 kronor.

Från vänsterpartiet är vi väldigt kritiska till Lunds kommuns deltagande i både Almedalen och MIPIM. Det hävdas att Lund måste vara på plats för att synas, enligt devisen syns man inte finns man inte. Nu är det ju dock inte så att kommunen säljer något som måste visas upp på en mässa eller måste locka till sig så hemskt många fler invånare (vår bostadsbrist är skriande och Lund passerade 114 000 invånare-milstolpen i augusti 2013).

Almedalen är idag en kaosartad mötesplats för politiker, företag, myndigheter och föreningar. Mängden besökare anses nu vara ett problem och boende måste bokas ett år i förväg. Visby byggdes för att stänga ute anstormningar av människor, inte för att låta dem dra runt i dröser innanför murarna. Lunds kommun deltar med ett par andra kommuner, Malmö högskola (men inte Lunds universitet) och Region Skåne i Öresundshuset, och större delen av vår kostnad för Almedalen är just för att hyra det här centrala huset.

MIPIM vet jag inte så mycket om utan har bara fått en presentation där det framgick att alla var nöjda med deltagandet och att vi nästa vill ha vårt eget namn, Lund, ska synas tydligare på monterns framsida. Det skulle kosta ytterligare 100 000 kronor, vilket ökar kostnaden från 523 000 till 660 000

Det intressanta med kommunens deltagande i de här mässorna är kanske inte vad som görs på mässorna eller hur kommunens delegation ser ut, utan om det är rätt sak att lägga pengarna på. Tycker vi att det är så viktigt att delta på Almedalen och MIPIM med stora delegationer (10-12 personer per mässa) - eller vill vi lägga pengarna på något annat?

Den stora frågan är alltså: Vad använder vi bäst en miljon kronor av medborgarnas pengar till?

Tidigare inlägg om Almedalen:
"Bra, dåligt eller bara kul" 
"För mycket jippon" 
"Till Almedalen!"