I en av Lunds centrala butikslokaler, på den lilla gatan mellan Botulfsplatsen och Skomakaregatan, finns ett relativt nyöppnat galleri. Det bygger på principen "fönstershopping", eller rättare sagt "fönster-konst-tittning". Ibörjan var det öppet så man kunde gå in och se sig omkring, men nu är tavlorna uppställda så att man ser alla utifrån. Det går inte att gå fram och studera detaljerna, men man kan få ett par minuters konstnärlig paus under sin shoppingtur eller promenad. Det är ett nytt och roligt koncept, som gör det lätt att ta del av kultur. Dessutom ger det ett otroligt lyft åt det offentliga rummet! Istället för en tom butikslokal (som det var tidigare), ger det oss som går förbi dagligen ett liten dos av glädje påväg till eller från möten, föreläsningar, tåg och bussar. I dagens sydsvenskan framför kultur- och fritidsnämndens ordförande (fp) idén om en "klassisk vår- eller höstsalong" i Lund. Jag erkänner att kulturfrågor inte är mitt bästa ämne, men jag ser framför mig snittar, mousserande vitt vin och akademiska förståsigpåare. I samma insändare benämner han det lilla galleriet med fönsterkonsten:
Är du inte det minsta anspråksfull kan du titta genom fönstren vid Vårfrupassagen. Är det populisternas svar på de svårsmälta utställningarna på Lunds konsthall? Den utställda konsten är amatörmässigt exponerad. Jag tar långa omvägar för att undvika alltför avancerade blodtryckshöjningar
Vi kan konstatera, som så många gånger förut, att vi lever i skilda världar, borgerligheten och vi. Kultur- och fritidsnämnden folkpartistiska ordförande föredrar salonger (kanske med snittar, vitt vin i höga glas, rynkade ögonbryn och korrekta hummanden) medan vi vanliga obildade kulturkonsumenter njuter av fina tavlor med klara färger som vi kan stanna till vid ett par minuter under lunchen eller mellan två föreläsningar. Galleriet i Vårfrupassagen har öppnat upp och demokratiserat konsten, medan folkpartiet hellre verkar vilja stänga in och elitisera.
