Två försuttna möjligheter - reservation i KF

Reservation inlämnad av (v) - Mats Olsson - (s)(mp) och (dv) efter kommunfullmäktige 2009-12-17.

Två försuttna möjligheter

Vi stödjer detaljplanen för kvarteret Raffinaderiet väster om järnvägen, som kommer att innebära många nya bostäder i centrala Lund. Vi konstaterar samtidigt att den borgerliga majoriteten försuttit två möjligheter. Exploateringsavtal har upprättats med byggherren JM, och godkändes av kommunstyrelsen den 5 december. Kommunen hade kunnat ställa betydligt tuffare krav vad gäller miljöbyggande och upplåtelseformer.

Att bara en mindre del av området byggs efter miljöbyggprogrammet är oförsvarligt. Allt som byggs i Lunds kommun måste naturligtvis vara långsiktigt hållbart om vi menar allvar med klimatmålen. Om den politiska viljan hade funnits hade kommunen, i kraft av sitt ägande av en väsentlig del av området, kunnat kräva att hela exploateringen skulle omfattas av hållbart byggande enligt Miljöbyggprogram Syd. Vad är det som har fått den borgerliga majoriteten att tänka att JM på två tredjedelar av området inte behöver leva upp till detta krav?Gäller klimatmålen bara på mark som tidigare ägts av kommunen?

Att bara knappt 8 procent av 33 300 m2 planerad bostadsyta binds till hyresrätter är ett rejält nederlag för principen om blandade upplåtelseformer. Dessutom: Det är bra att 12 LSS-lägenheter byggs men dessa ska enligt avtalet ingå i de 8 procenten, vilket ytterligare minskar den lilla del som blir reguljära hyresrätter. På
grannfastigheterna, som också nu är föremål för exploatering, planeras i sin helhet för bostadsrätter. Facit för hela området blir ett nästan totalt segregerat område. Här byggs 600–700 lägenheter i centrala Lund, varav cirka 10 blir reguljära hyresrätter. I ljuset av detta ter sig kravet att exploatören ska erbjuda kommunen ”upp till 5 procent” av dessa 10 lägenheter till sociala boenden som direkt patetiskt (§ 22 i exploateringsavtalet). Hur många lägenheter innebär detta för hemlösa och andra behövande – noll eller en?

Återigen är detta en försutten möjlighet från den politiska majoritetens sida. Kommunen äger 30 procent av exploateringsområdet. Det hade varit rimligt att åtminstone en lika stor andel reserverades för hyresrätter.