Insändare december 2006
Nyligen valde Lunds kommunfullmäktige in politiker i kommunens nämnder och bolagsstyrelser för de närmaste fyra åren. Mängder av uppdrag fördelades efter de olika partiernas nomineringar. Väldigt snart stod det klart är att männen dominerar på de tunga posterna: ordförandeposterna i nämnder och kommunala bolag. Av 15 nämnder/bolag har endast tre kvinnor på ordförandeposterna. Av de 12 resterande ordförandena heter fyra Lars i förnamn. På ordförandeposterna i Lunds kommun finns det alltså fler Lars än kvinnor!
Kanske är detta bara slumpen, kanske ville inte kvinnorna ta på sig dessa uppdrag eller så kanske det helt enkelt är uttryck för en reaktionär borgerlighet i Lunds kommun. Det finns säkert många sätt att förklara, eller vifta bort, det faktum att det är alldeles för få kvinnor på tunga nämndsposter i Lunds kommun. Vi lever i ett kvinnoförtryckande samhälle, där kvinnor underordnas män på alla plan vid alla tillfällen. Detta syns kanske tydligaste när det kommer till makt och politik. Män har alltid varit bra på att ha formella eller informella nätverk där de dunkar varandra i ryggen och lyfter upp varandra till karriärsposter. Vi kvinnor måste bli bättre på att lyfta fram oss själva och varandra för att kunna ta oss upp till de tunga kommunalpolitiska posterna. Valet av så få kvinnor till nämndsordföranden är ett bakslag för den feministiska kampen i Lunds kommun. Men jag är glad att vara ledamot i av de tre nämnder/bolag (dessa tre är Barn- och skolnämnd Lunds öster, utbildningsnämnden samt parkeringsbolaget) som har en kvinna på ordförandeposten.
Samtidigt som fördelningen av nämndsordförandeposterna är sorgligt, absurt och förfärligt är det skrattretande att det finns fler nämndsordförande med förnamnet Lars än kvinnor på samma poster!
