Den politiska bloggen och dess målgrupp

Jag var med i Sydsvenskan idag, i en kort intervju om det politiska bloggandet. Det var ganska kul att se att jag och den andra politikerna som intervjuats, moderaten Rickard Wendel, svarade liknande på de frågor som ställdes. Framförallt är diskussionen om vem som är målgrupp för det politiska bloggandet intressant.

Den korta intervjun i dagens tidning publicerades i samband med en artikelserie på Sydsvenskans "In på livet"-sida, om äldre och internet. De har skrivit om internetkurser för pensionärer och hade idag en längre artikel om en 80årig kvinna som hade startat en blogg. Det är nödvändigt för pensionärer att lära sig hantera internet, eftersom så mycket av samhällets service idag finns lättillgängligt på nätet. Men mitt politiska bloggande, och förmodligen många andras också, har, precis som Rickard Wendel också sa, inte personer som saknar internetvana som målgrupp.

Min målgrupp är främst personer i min egen ålder, som (precis som jag själv) har internet som sin största informationskälla. När dagstidningen dimper ner i brevlådan känner vi oftast redan till de stora nyhetshändelserna och kommentarerna till dessa, eftersom vi har läst det i realtid på nätet - både genom webbversionerna av de stora dagstidningarna, genom bloggande och "medborgarjournalistik".

Mitt bloggande är alltså till för dem som kan internet och vet hur man hittar det man vill genom att surfa. Som politiker kompletterar jag självklart med insändarskrivande och pressmeddelanden, men det går inte att komma ifrån att bloggandet idag är det lättaste och snabbaste sättet att nå ut med sina åsikter och tankar.

Att vara väl förtrogen med internet är en demokratifråga, därför är det otroligt bra att det anordnas kurser för exempelvis pensionärer. Bland dessa grupper kan inte internet ersätta dagstidningarnas informationsutbud, så som idag är fallet hos många ungdomar. Det politiska bloggandet får därför aldrig ersätta vårt insändarskrivande, flygbladsutdelande och fullmäktigedebatterande. Det motsatta gäller såklart också: Ett parti vars politiska förträdare inte finns på internet, riskerar att snart vara utraderat ur den politiska debatten.

Med detta uppmanar jag andra politiker att också börja blogga!