Det där med solidaritet

Nyligen drogs Kristina Axén Olins (m)* privatliv ytterligare ett varv i medierna. Hon berättade om fler avhopp från politiska poster, och om hur hård och kall den politiska världen kan vara, eller kanske till och med är. Den artikel som skrevs om henne för två år sedan berörde mig djupt. Den finns nedsparad i min dator som en påminnelse**.

Att politiken kan vara hård och kall är hundra procent sanning. Det gäller inte bara regeringskansliet eller Stockholms stadshus, utan alla nivåer och alla partier. För många år sedan hade jag långa diskussioner om det destruktiva i ungdomsförbunden med en vän som varit aktiv någonstans i det andra blocket. Vi hade samma erfarenheter trots milsvida skillnader i åsikter och arbetssätt.

Som politiker spenderar man en mycket stor del av fritiden på möten som ibland känns som totalt slöseri med tid. Vi konkurrerar om politiska poster och räknar in folk i för och emot. Klyftan mellan parlamentariker och utomparlamentariker blir djupare och förståelsen för varandras verksamhet minskar. Helt plötsligt känner man sig för "fin" för att ge sig ut på långa kalla promenader mitt i nätterna. Solidariteten mellan parlamentariker i olika partier blir istället större och socialisationen in i den parlamentariska världen ökar (jag fick för övrigt en fråga om detta senast förra helgen på ÖGs nation i stil med "du och borgarna verkar ha så trevligt på kommunfullmäktige").

I julas publicerades en mycket bra artikel i tidningen Flamman, som tangerar detta ämne. Den handlade om den minskade solidaritetet inom vänstern, mellan oss som är aktiva tillsammans och delar samma världssyn (dessutom med en mycket intressant koppling till kyrkan). Igenkänningsfaktorn var hög och det hela ledde till mycket eftertanke. Det är något som jag ska fundera över nu när jag har blivit invald i vänsterpartiet Lunds styrelse igen.

*Jag vägrar använda de nya skrivreglerna för partibeteckningar, det är fult med stora bokstäver
** Nej, jag är inte påväg att bränna ut mig, nej, jag har inte för mycket att göra, ja, jag vet var jag har mina egna väggar.