Dagens ord: Grönstruktur

Det kommunpolitiska språket innehåller en hel del speciella ord. Jag gjorde för längesedan en ordlista att ha på bloggan, ni ser den en bit ner till vänster, som förhoppningsvis underlättar för läsarna. Vissa ord är roligare än andra, och idag blev jag påmind om ett av mina favoritord: Grönstruktur. Det var Anna (mp) som använde det, helt oprovocerad, i en mening. Det är fascinerande. Anna satt ett år i kommunfullmäktige (bredvid mig) och har inte varit särskilt kommunpolitiskt aktiv de senaste tre åren. Ändå finns detta fantastiska ord kvar i hennes ordförråd. Grönstruktur.

Grönstruktur är ett lite finare, mer tekniskt ord för träd. Och buskar, blommor och gräsmattor. Men mest träd. Begreppet är användbart när man vill analysera hur mycket växtlighet det finns i ett område eller en plan för ett kommande bostadsområde. Finns det för lite träd säger man att "grönstrukturen är dålig". På samma sätt innebär uttalandet "grönstrukturen måste förbättras" att fler träd eller buskar bör planteras. "Grönstrukturen är eftersatt" innebär således att träd och buskar är dåligt beskurna. För er som är extra intresserade av grönstruktur finns en hel plan att gotta ner sig i: Grönstruktur- och naturvårdsprogram.

Under författandet av detta inlägg surfade jag in på kommunens hemsida - och döm av min förvåning när den helt plötsligt har fått ny layout! Morgondagens projekt får bli att kolla in detta, hemsidor och IT är ofta inte Lunds kommuns starkaste gren... Det bådar inte gott när jag inte kunde hitta ovan nämnda program för att länka till det.

Den nya översiktsplanen

Lite sådär spontant har jag hängt med på ett presentationsmöte av den nya översiktsplanen för Lunds kommun. Jag hade inte tänkt gå, även om jag inte har så bra koll, men LUS kommun- och regionkommitté gick iväg i samlad tropp, så då var det bara att hänga på.

Översiktsplanen är ett fyra centimeter tjockt dokument, i flera delar. Den dimper ner på kommunfullmäktiges bord för att beslutas någon gång sen vår (mer exakt tidsplan verkar inte vara bestämd). Planen är nu på "utställning", vilket innebär att vanliga lundabor kan gå på informationsmöten, titta på utställningar på ex. bibliotek och läsa planen på internet. Lundaborna har tidigare kunnat lämna synpunkter under "samrådsskedet". Synpunkter kan lämnas på Stadsbyggnadskontorets hemsida!

Dokumentet med information finns här.

En översiktsplan (ÖPL) ger, som namnet säger, en översikt av en hel kommun, när det gäller hur kommunen ska utvecklas rent fysiskt: var ska vi bygga och vad ska byggas? Planen sträcker sig över ett långt tidsperspektiv, fram till 2050. Det långa tidsperspektivet är nödvändigt när det gäller att planera hur staden ska se ut för att utbyggnaden ska vara genomtänkt. På så sätt planeras bostäder och service (kollektivtrafik, skolor m.m.) samtidigt. I översiktsplanen planeras alltså bostadsområden som eventuellt står färdigt när jag nästan är pensionär. Alla kommuner måste ha en översiktsplan, och den måste tas upp någon gång under varje mandatperiod, för att antingen beslutas igen eller revideras, eller som vi gör nu - helt skrivas om.

Kommunstyrelsen har gett vissa mål för översiktsplanen:

- regional utbyggnad i byarna (framförallt i Dalby och Veberöd - för att kunna bygga ut Simrishamnsbanan, men även mycket i Stångby). Bostäder ska även byggas i Lunds stad genom förtätning.
- det ska kunna byggas minst 900 bostäder per år (nu säger vi 700 bostäder). Höjningen är bland annat beroende på ESS-anläggningen.
- det ska gå att bygga tillverkande verksamheter (typ industrier) i Lund, och inte bara kontors-näringsliv.
- stadsdelscentrum ska byggas med goda kollektivtrafik-förbindelser. Behovet av mer extern handel ska motverkas.
- parker och annat grönt runt om hela Lund ska kunna anläggas
- utsläppen av växthusgaser ska minska med 85 % till 2050.

Totalt säger översiktsplanen att vi ska kunna bygga 33 500 fler bostäder, eventuellt några tusen fler, under perioden fram till 2050. 234 hektar ny verksamhetsmark ska anläggas (företag, industrier - ej bostäder). Den byggda marken i Lund blir totalt 1840 hektar större.

I översiktsplanen finns spännande utredningar om bland annat var handel i Lund finns och var olika typer av butiker skulle kunna finnas i framtiden, och var det finns områden där vi skulle kunna ha vindkraftverk - med fotomontage! Dessutom har stadens olika delar bedömts i beroende på hur bra kollektivtrafik de har, vilka cykelvägar som finns och hur bra livsmedelsbutik som finns i området. Områdena bedöms med betygen 1-3, där 3 är bäst. Väldigt få områden i Lund kan tänkas vara treor nu, det krävs mycket bra kollektivtrafik, men tjänstemännen bedömer att många områden kommer att ha det i framtiden!

På kartorna som följer med planen ser jag att några utbyggnadsområden finns i Revingeby, byn jag numera bor i. På 20 års sikt ska det byggas bakom och brevid kyrkan (detaljplan finns/är på väg för området brevid kyrkan). På 40 års sikt ska byn byggas ut mot Sandby, bort mot den första talldungen (för er som känner till byn...), och på området där det finns en stor parkeringsplats/grusplan vid idrottsplatsen.

Alltid kollektivtrafik

Sydsvenskan har gjort en granskning av kommunens resepolicy. [Läs artikeln]. På nätet saknas såklart den fantastiska lilla intervjun med Tove Klette där hon berättar att hon var den enda som cyklade hem efter medborgarstämman på Gunnesbo, och att det gäller att inte bromsa för mycket för då kan man falla på de isiga gatorna.

Kommunens resepolicy säger att kollektivtrafik ska prioriteras. Inom kommunen ska politiker och tjänstemän som transporterar sig i tjänsten/uppdraget först och främst gå eller cykla, i andra hand åka kollektivt och tredje hand bil (helst någon av kommunens miljöbilar).

Att kollektivtrafik ska gå i första hand är en självklarhet. Kollektivtrafik ska alltid användas när det är möjligt, vilket det är i nästan alla fall. Att flyga till Stockholm är uteslutet. Det är helt enkelt inte nödvändigt. Om exempelvis kommunstyrelsens ordförande måste åka till Stockholm, efter att ha undersökt möjligheterna att ha internetbaserade möten, ska han åka tåg. Vi kan spendera lite extra på egen kupé på nattåget om det behövs. Man flyger bara inrikes om man möjligtvis ska till Umeå eller norr om det.

I de östra kommundelarna är det dock svårt att åka kollektivt. Inte till de olika orterna men väl mellan dem. Det är inte alltid rimligt att LKF:s vaktmästare i Södra Sandby ska passa de få busstiderna som finns när hon eller han ska åka ut till Revingeby för att fixa min skallrande dörr, även om det någon gång skulle vara möjligt.

Själv åkte jag alltid buss när jag skulle till mina möten med BSN Lund Öster i Södra Sandby när jag bodde inne i Lund.

Interpellation om bostäder för hemlösa.

Interpellation, skriftlig fråga, inlämnad 2010-02-10, av Mats Olsson och Nita Lorimer

Interpellation till tekniska nämndens ordförande Thomas Avenborg

Lund kommunfullmäktige beslutade den 23 april 2009 att uppdra åt tekniska nämnden att utarbeta förslag som innebär att kommunen i exploateringsavtal säkerställer att 5 % av nybyggda hyresrätter erbjuds Lunds kommun för sociala ändamål. Exploatörerna skall alternativt ha möjlighet att erbjuda motsvarande antal bostäder i befintligt bestånd.

Vi i Vänsterpartiet tyckte då visseligen att detta var ett litet steg framåt, eftersom tidigare försök att ställa några som helst krav på byggherrar att hjälpa till med bostäder för behövande klingat för döva öron. Men vi menade redan då att beslutet var otillräcklig för att komma till rätta med hemlösheten, eftersom bara hyresrätter berördes. Att vi på denna punkt hade rätt visas nu med all önskvärd tydlighet, bland annat på Sockerbruksområdet där högst en (1) av 700 bostäder kommer att disponeras av kommunen för sociala ändamål.

Den borgerliga majoriteten i tekniska nämnden valde emellertid vid sammanträdet 20 januari i år att gå ett steg längre och bryta mot kommunfullmäktiges beslut på två punkter:

· Kravet ska enligt tekniska nämnden bara gälla vid exploateringsavtal på kommunal mark, medan kommunfullmäktiges entydiga beslut är att det ska gälla vid
exploateringsavtal överhuvudtaget.
· Andelen lägenheter till sociala ändamål ska enligt tekniska nämnden vara ”upp till 5 %”, medan kommunfullmäktiges beslut var att ”5 %” ska säkerställas för sociala ändamål.

Man behöver inte ha speciellt mycket fantasi för att inse att genom denna ytterligare ambitionssänkning kommer vägen till bostad för de hemlösa inte att bli kortare, snarare längre.

Med anledning av detta vill vi ställa följande två frågor till Thomas Avenborg (M), kommunalråd och ordförande i tekniska nämnden:

1. Varför ändrade du kommunfullmäktiges beslut?
2. Anser du att ditt och din nämnd ändring av kommunfullmäktiges beslut hjälper de hemlösa i Lund?

Punkt 9 - installation av kranvattenautomat

Jag gillar kommunfullmäktiges demokratiberedning. Det är en ganska informell samling, som leds av en av kommunens bästa politiker, tillika kommunfullmäktiges ordförande (m), och som diskuterar konkreta och roliga saker. Det var också vi som åkte på studiebesök till Lerum i höstas (något som jag inte bloggade så mycket om som jag kanske borde ha gjort, det var trevligt på ett absurt sätt).

På senaste mötet diskuterade vi studiebesök och utbildningdagar för kommunfullmäktige, webbsändningarna, medborgarförslag och installation av en kranvattenautomat. Konkreta och roliga frågor (nej, ingen sarcmarc, utan ärligt).

Vi ska anordna en demokratidag för kommunfullmäktige i februari där vi ska diskutera bland annat olika sätt att genomföra medborgardialoger. Innan senaste KF-mötet i förra veckan hade vi medborgarmingel, trevligt men inte så jättevälbesökt. Men det kan nog bli bättre med bättre annonsering. Dagen efter uttryckte flera på LUS att de gärna hade velat komma om de känt till det. Studenter som ställer politiker mot väggen är ju alltid trevligt.

Studiebesök har diskuterats flera gånger. Det är ju omöjligt att åka någonstans som innebär övernattning med 100 personer (vilken cirkus det hade kunnat bli!), men däremot kan man åka inom kommunen för att se på utbyggnadsområden och liknande.

Webbsändningarna är en ständig diskussion. De funkar väl sådär, jag får ofta sms och mejl under sittande möte om att ljudet inte funkar och så. Nu har vi något på gång som kan erbjuda sändningar med länkar till handlingar, talarstatistik m.m. Det kostar 8000 kronor (!) per möte, vilket alla tyckte var en vettig summa...

Inlämning av medborgarförslag via nätet är efterfrågat, och vi ansåg att det inte borde vara några problem med e-legitimation. Idag måste man skriva under dokumentet och därefter lämna in det fysiskt på rådhuset (alternativt skicka), vilket i dagens IT-baserade samhälle kan tyckas vara lite omständigt. Tyvärr är ju Lund inte en kommun som rusar fram på IT-området.

Och så var det frågan om kranvattenautomaten. Sydvatten AB, som leverar vatten till bland annat Lund, ville ge oss en kranvattenautomat för ett år sedan (varför kommunen inte har svarat och tackat ja är en gåta) - för att fira världsvattedagen 22 mars. De vill "lyfta fram kranvattnets höga kvalitet /.../ och uppmuntra till att använda det kommunala vattnet också i kommunhuset". Vi ska alltså få en automat som kan placeras i ex. Stadshallen. Både (c) och (s) har skrivit skrivelser om att vi inte ska ha flaskvatten på våra möten, så kranvattenautomaten kommer lägligt. I demokratiberedningen hade vi dock lite olika åsikter om vilken automat vi ville ha. Tre alternativ finns "Skåne", "Småland" och "Blekinge". Alla var ense om att Blekinge var fulast, men sedan hade vi lite olika åsikter om Skåne eller Smålands var snyggast.

Kommunfullmäktige 28 januari: trygghetslarm

SD har lagt en motion om att avskaffa kostnaden för trygghetslarm. Trygghetslarmen används för att larma till hemvården när det händer akuta saker, exempelvis vid fall. Ibland sitter larmet kring armen. Det kommer in 90 000 larm om året, 22 000 av dem bedöms akuta och uttryckning av hemvården sker. Eftersom detta är något som är otroligt viktigt, och säkert kan spara liv eller långvarig sjukhusvistelse, håller vi med. Vi i vänsterpartiet tidigare har tidigarea lagt en liknande motion. Och då blir det ju lite kruxigt. Hur gör man när sd lägger en motion som innehåller något bra och vettigt. Jo, man trixar till det lite. Vi yrkar att motionen ska besvaras med ett nytt yrkande som lyder

att avskaffa avgiften för trygghetslarm inom äldre- och handikappomsorgen, oavsett brukarens nationalitet och etniska härkomst.

På så sätt kan vi bifalla en bra tanke men komma runt att det är ett parti med i övrigt rasistiska åsikter som lägger motionen. Borgerligheten yrkar avslag, de vill inte ha gratis trygghetslarm.

Kommunfullmäktige 28 januari: skola

Det är kommunfullmäktige igen. Årets första. Det känns som jättelänge sedan, och det var det ju nästan. Förra året. En evighet sedan.

Gårdagens nämndsmöte i BSN Öster snöade bort för min del. Som nybliven Revingebybo prioriterade jag att köra hem, vilket tog en evighet och var en pärs. Så jag missade mötet.

Idag har vi börjat med en skoldebatt. Originellt. Lunds kommuns hetaste politiska fråga. Den här gången handlade det om skolbarnomsorgen, "fritidsklubbarna", för barn i åldrarna 10-12 år (t.o.m. årskurs 5). Borgarna har skurit ner 65 miljoner i skolverksamheten de senaste 3,5 åren, på grund av skattesänkningarna. Pengen för skolbarnomsorgen har sänkts med 25 %. Såklart totalt otillräckligt. Nu lägger borgarna tillbaka 2 miljoner, en liten del av det stora statliga bidraget vi fick för ett litet tag sedan.

Skolan kommer att bli en valfråga. Den största och viktigaste av dem alla.

Självkritik

Jag har varit otroligt dålig på att blogga detta året. Jag begår därför självkritik, och ska försöka ta mig i kragen. Motivationen har varit låg, och tiden har inte riktigt funnits. Men ändå. Det är ju valrörelse snart och jag borde kunna göra bättre ifrån mig...

Bygg fler bostäder!

Min jobbdag är idag förlagd till universitetets Arrival Day på AF-borgen. Alla internationella studenter (freemovers och bytisar) anländer på samma dag och blir omhändertagna på AF-borgen. Här registreras de på sina kurser och får tillgång till sina bostäder. Om de har fått någon bostad, det vill säga. En hel del av studenterna som kommer hit har inte fått några bostäder, utan har åkt till Lund utan att veta var de ska ta vägen. Lund har ingen bostadsgaranti, som många andra universitet i landet. Vi har helt enkelt inte möjlighet att ha det, för vi har för få bostäder! Därför får många internationella studenter köa till de ca 130 lediga lägenheter som finns att tillgå från International Housing Office. Tack och lov kommer färre studenter på vårterminen, och det ser ganska bra ut än så länge. Det tar lång tid att bli registrerad och få ut nycklar, och under tiden pågår seriöst mingel och telefonnummer-utbytande i Lilla Salen...!

LUS, Lunds universitets studentkårer, kommunen och universitetet, har under de senaste åren utvecklat och förbättrat bopoolen.nu, där privatpersoner kan annonsera ut lediga soffor, rum eller lägenheter. Många studenter blir på så sätt hänvisade till privata hyresvärdar, där kontrakt och överenskommelser inte alltid går rätt till. Jag pratade precis med en brittisk student som blivit utkastade från sitt hyrda rum, med ett kontrakt utan uppsägningstid i handen. Det är en skam för Lund att vi hänvisar internationella studenter till privatpersoners "godhet", eller vilja att tjäna pengar på en ohållbar bostadssituation.

Vi kommer ihåg hur det såg ut inför förra höstterminsstarten, i septemer 2009. Studenter som tältade på LTH, överfulla vandrarhem, folk som tvingades ge upp och åka hem - med dåliga minnen från Lund och Sverige. Vi vet att det kommer att se likadant ut inför nästa höst, när de stora ungdomskullarna 90:orna och 91:orna kommer till universitetet (90:orna efter att ha gjort lumpen eller jobbat på McDonalds ett år).

Det finns bara en lösning på bostadsbristen - bygg fler bostäder!

Två försuttna möjligheter - reservation i KF

Reservation inlämnad av (v) - Mats Olsson - (s)(mp) och (dv) efter kommunfullmäktige 2009-12-17.

Två försuttna möjligheter

Vi stödjer detaljplanen för kvarteret Raffinaderiet väster om järnvägen, som kommer att innebära många nya bostäder i centrala Lund. Vi konstaterar samtidigt att den borgerliga majoriteten försuttit två möjligheter. Exploateringsavtal har upprättats med byggherren JM, och godkändes av kommunstyrelsen den 5 december. Kommunen hade kunnat ställa betydligt tuffare krav vad gäller miljöbyggande och upplåtelseformer.

Att bara en mindre del av området byggs efter miljöbyggprogrammet är oförsvarligt. Allt som byggs i Lunds kommun måste naturligtvis vara långsiktigt hållbart om vi menar allvar med klimatmålen. Om den politiska viljan hade funnits hade kommunen, i kraft av sitt ägande av en väsentlig del av området, kunnat kräva att hela exploateringen skulle omfattas av hållbart byggande enligt Miljöbyggprogram Syd. Vad är det som har fått den borgerliga majoriteten att tänka att JM på två tredjedelar av området inte behöver leva upp till detta krav?Gäller klimatmålen bara på mark som tidigare ägts av kommunen?

Att bara knappt 8 procent av 33 300 m2 planerad bostadsyta binds till hyresrätter är ett rejält nederlag för principen om blandade upplåtelseformer. Dessutom: Det är bra att 12 LSS-lägenheter byggs men dessa ska enligt avtalet ingå i de 8 procenten, vilket ytterligare minskar den lilla del som blir reguljära hyresrätter. På
grannfastigheterna, som också nu är föremål för exploatering, planeras i sin helhet för bostadsrätter. Facit för hela området blir ett nästan totalt segregerat område. Här byggs 600–700 lägenheter i centrala Lund, varav cirka 10 blir reguljära hyresrätter. I ljuset av detta ter sig kravet att exploatören ska erbjuda kommunen ”upp till 5 procent” av dessa 10 lägenheter till sociala boenden som direkt patetiskt (§ 22 i exploateringsavtalet). Hur många lägenheter innebär detta för hemlösa och andra behövande – noll eller en?

Återigen är detta en försutten möjlighet från den politiska majoritetens sida. Kommunen äger 30 procent av exploateringsområdet. Det hade varit rimligt att åtminstone en lika stor andel reserverades för hyresrätter.