Budget KF 2010: vårdnadsbidraget

Diskussionen om borgarnas förslag att införa vårdnadsbidrag i Lunds kommun kommer nu i den allmänpolitiska debatten (tillsammans med en massa annat), även om det finns sist i budgeten under Finansiering.

Kristdemokraterna har drivit frågan om vårdnadsbidrag under hela mandatperioden, som sin enda konkreta fråga. Folkpartiet har varit emot, vårdnadsbidraget lades därför i utredningsmalpåse under tre år, men har nu dykt upp till ytan igen. Synd, vi trodde att folkpartiet hade lyckats kväva det och/eller glömma bort det. Nu ligger det två miljoner i det borgerliga budgetförslaget om att införa vårdnadsbidrag i Lunds kommun.

Oppositionens motstånd är kompakt. Alla utredningar visar att det främst är kvinnor som tar ut vårdnadsbidrag. Vi menar därför att vi har fakta bakom vårt uttalande att detta är en kvinnofälla. En fälla på så sätt att kvinnor stannar hemma, inte får användning för sin utbildning, får en väldigt låg inkomst (3000 kronor), en inkomst som dessutom inte är pensionsgrundande och riskerar att drabbas av samma sociala maktobalans som kvinnor fastnade i innan förskoleutbyggnaden på 60-talet: Kvinnorna blir ekonomiskt beroende av sina mäns inkomster (detta ur ett heteronormativt perspektiv, jag vet). Den låga ekonomiska bidraget gör att vårdnadsbidraget till en tydlig klassmarkör. Det är bara de familjer där den ena föräldern redan tjänar så mycket att hon eller han kan finanisera hela familjen med sin lön, som har möjlighet att ta ut vårdnadsbidraget. Bidraget riskerar på så sätt att bli ett Hollywood-fru-bidrag - för familjer som redan har det mycket gott ställt. 3000 kronor är fickpengar, det är inga vanliga familjer som kan avstå en riktig lön för att istället få fickpengar i storleksordningen studiemedlets bidragsdel. Mats Helmfrid (m) menar att 3000 kronor är bättre än ingenting - tänk på dem som är hemma utan att få några pengar alls! Det är ju en galen retorik. Utan vårdnadsbidraget hade ju båda föräldrarna arbetat med riktiga jobb (förhoppningsvis) med riktiga inkomster (förhoppningvis)!

Personligen menar jag att det finns ännu ett viktigt argument, som sällan tas upp i debatten: Barn mår bra av att vara på förskolan! I förskolan får de träffa andra barn, och inte bara barn till sina föräldras vänner eller barn på den egna gården, utan barn som de förmodligen inte annars hade träffat. På så sätt bygger vi redan tidigt i barnens liv upp en känsla av att man kan umgås med människor som är olika en själv, som har andra bakgrunder eller pratar andra språk. I förskolan bedrivs också en genomtänkt pedaogisk verksamhet, av utbildade förskolelärare, som ständigt utvecklar barnens kunskaper, motorik och värdegrund. Jag tror att detta är svårt att nå om en förälder, eller en au-pair, är hemma med barnen. I förskolan bygger vi ett demokratisk samhälle med mångfald och olikheter, som accepteras av alla. Det är där vi lägger grunden för den värdegrund som sedan följer barnen genom hela skoltiden, och har möjlighet att arbeta bort klasskillnader, könsskillnader och rasism.